Har själv en familjehund med allergi som hade riktigt svår klåda och besvär i början. Det visade sig dock vara mest miljöallergier och efter ett ganska enkelt foderbyte och behandling med kortison + upprepade sprutor (allergivaccin) har hon ett bra liv även om kortisonen kommer förkorta det.
Din situation verkar dock svårare med både foderallergier och miljöallergi. Du säger själv att det är du som står för kostnader och det praktiska, och allergiutredning kan blir både väldigt dyrt och påfrestande för dig och hunden. Klart det finns sätt att hålla en hund symptomfri men om vägen dit är lång och plågsam både ekonomisk och fysiskt finns det ju ingen garanti att det är värt det. Du vill inte stå där efter dyra utredningar och mediciner bara för att få veta att hunden behöver livslång behandling där dina pengar inte räcker till. Är prognosen inte 100% att hunden kan få leva opåverkad och att det är ekonomiskt möjligt ser jag inte att avlivning är ett dåligt alternativ. Det är ju du som känner hunden och dessutom betalar för vården och i slutändan handlar det om vilket beslut du tar.
Hade det bara varit en fråga om pengar och du visste att hunden kunde bli helt fri från symptom så hade väl kanske omplacering till någon som vill ta sig an det varit ett alternativ, men det verkar som att det i din situation inte finns någon som helst garanti för att behandling ens kommer räcka?
Din situation verkar dock svårare med både foderallergier och miljöallergi. Du säger själv att det är du som står för kostnader och det praktiska, och allergiutredning kan blir både väldigt dyrt och påfrestande för dig och hunden. Klart det finns sätt att hålla en hund symptomfri men om vägen dit är lång och plågsam både ekonomisk och fysiskt finns det ju ingen garanti att det är värt det. Du vill inte stå där efter dyra utredningar och mediciner bara för att få veta att hunden behöver livslång behandling där dina pengar inte räcker till. Är prognosen inte 100% att hunden kan få leva opåverkad och att det är ekonomiskt möjligt ser jag inte att avlivning är ett dåligt alternativ. Det är ju du som känner hunden och dessutom betalar för vården och i slutändan handlar det om vilket beslut du tar.
Hade det bara varit en fråga om pengar och du visste att hunden kunde bli helt fri från symptom så hade väl kanske omplacering till någon som vill ta sig an det varit ett alternativ, men det verkar som att det i din situation inte finns någon som helst garanti för att behandling ens kommer räcka?