lillamy73
Trådstartare
På tisdag börjar skolan slutar igen.
Under sommarlovet har det varit skönt utan alla måsten. Nu ska tider passas igen.
Äldste sonen har det jobbigt i skolan. Vi väntar på tid för utredning av honom. Men fick reda på nu att vi måste genom skolläkaren med innan remissen kan skickas till bup.
Blir snart galen över att allt ska behöva ta som tid. Varför ska man behöva kämpa för att barnet ska få hjälp? Vi har nu hållit på sedan pojken gick i tvåan och nu börjar han femman.
Har jag som förälder rätt att få reda på hur skolan har planerat för min son denna terminen? Hur de har tänkt?
Skolpsykologen funderar kring om han tillhör autismspektrumet? Kanske ADHD. Han uppvisar symtom på att vara depressiv. Vad man vet är att han har ett extremt dåligt korttidsminne. Som drog ner alla parametrar i skolpsykologens utredning.
Under sommaren har han mått bra. Lite konflikter men mina funderingar är:
Alla barn har väl konflikter med sina föräldrar? Tycker inte att våra är extrema. Vad är ett normalt barn?
Vill inte att femman ska passera och att han ska må dåligt igen.
Vad vill jag med detta? Vet inte egentligen.
Är jag ensam om att kriga med skola och andra instanser för min sons rättigheter till hjälp?
Under sommarlovet har det varit skönt utan alla måsten. Nu ska tider passas igen.
Äldste sonen har det jobbigt i skolan. Vi väntar på tid för utredning av honom. Men fick reda på nu att vi måste genom skolläkaren med innan remissen kan skickas till bup.
Blir snart galen över att allt ska behöva ta som tid. Varför ska man behöva kämpa för att barnet ska få hjälp? Vi har nu hållit på sedan pojken gick i tvåan och nu börjar han femman.
Har jag som förälder rätt att få reda på hur skolan har planerat för min son denna terminen? Hur de har tänkt?
Skolpsykologen funderar kring om han tillhör autismspektrumet? Kanske ADHD. Han uppvisar symtom på att vara depressiv. Vad man vet är att han har ett extremt dåligt korttidsminne. Som drog ner alla parametrar i skolpsykologens utredning.
Under sommaren har han mått bra. Lite konflikter men mina funderingar är:
Alla barn har väl konflikter med sina föräldrar? Tycker inte att våra är extrema. Vad är ett normalt barn?
Vill inte att femman ska passera och att han ska må dåligt igen.
Vad vill jag med detta? Vet inte egentligen.
Är jag ensam om att kriga med skola och andra instanser för min sons rättigheter till hjälp?