Ja, och jag fick en av mina hästar gratis.
Dock av min morbror. D.v.s. jag har väldigt, väldigt svårt att tro att någon säljer en häst (en häst på MSV-nivå dessutom) till vem som helst för bara en krona...
Ja, och jag fick en av mina hästar gratis.
Dock av min morbror. D.v.s. jag har väldigt, väldigt svårt att tro att någon säljer en häst (en häst på MSV-nivå dessutom) till vem som helst för bara en krona...
Siffrorna kommer från Manimalisrapporten från 2005.
I SVERAKs register är betydligt större andel än 30% raskatter.
Att raskatter blir allt mer populära råder det inga som helst tvivel om. Det reggas fler och fler raskatter för varje år som går och det godkänns nya raser hela tiden. Det blir fler och fler uppfödare och än så länge är det inga problem att få kattungarna sålda (inom de flesta raser iaf).
Jag har inte alls någon bild av att alla huskattägare låter bli att vaccinera och behandlar katterna som slit och släng. Tvärtom så känner jag flera huskattägare som vaccinerar och sköter katterna på bästa sätt.Det är din tolkning, den får väl stå för dig.
En annan tolkning, lika trolig, är att hon ironiserar för att visa på vilken felaktig bild en del raskattägare har av huskattägare.
Då kunde hon ju ha bidragit till att ändra den bilden genom att tala om att hennes katter är vaccinerade.
Hennes ironiska inlägg tycker jag talar för att så inte är fallet.
För egen del har jag både en raskatt och en huskatt (jäpp, kastrerade, vaccinerade och försäkrade, men som får gå ut), och kan emellanåt bli lite full i skratt över hur i mina ögon fanatiska vissa raskattägare är.
Jag har aldrig sett någon hund- eller hästägare beskriva sig själv som "ägd av två halvblod" eller "jag är oändligt tacksam över att min hund vill bo hos mig", eller beskriva hur gulligt det är när hästen tar kommandot och river stallet om den inte får den mat den vill ha. Men tittar man in på kattforum så är såna uttalanden legio. Fascinerande!
Det är din tolkning, den får väl stå för dig.
Ja, jag kan inte få det till mycket annat när hon vägrar svara mig (som inte varit varken otrevlig eller fördömmande utan enbart nyfiken i den här debatten) på mina frågor.
En annan tolkning, lika trolig, är att hon ironiserar för att visa på vilken felaktig bild en del raskattägare har av huskattägare.
Jag tycker ganska mycket i hennes och cernikas inlägg är rent martyrskap och båda struntar helt och hållet att bemöta Sols vettiga argument. De ignoreras med stor iver och man skriver runt dem.
Tex: "Men sitt ni här och ha alla era trådar om era fina katter så ska vi som har huskatter och stallkatter hålla oss härifrån. Bra va?"
Då Sol kontrar med:
"Jag har haft huskatter och har ingenting emot dem. Du kan väl försöka skilja på sakfrågorna. Huskatt är en sak, katthållning en annan och kattavel en tredje sak. Olika saker..."
Så ja, förvånande ignorerar både cernika och snuffsan det inlägget.
Det finns ironi och så finns det det här sättet att debattera på.
Folk som i en diskussion vägrar bemöta argument och diskutera sakfrågor har jag endast stött på när de har fel eller inte vill ta in några åsikter.
För egen del har jag både en raskatt och en huskatt (jäpp, kastrerade, vaccinerade och försäkrade, men som får gå ut), och kan emellanåt bli lite full i skratt över hur i mina ögon fanatiska vissa raskattägare är.
Jag själv sysslar bara med huskatter och har inte ens klappat en helt renrasig katt. Men jag deltar livligt i den här diskussioner för att jag jobbar med hemlösa (huskatter) och det är en realitet att katter många gånger anses som slit och slängvaror. Och jag tror mycket beror på pengar.
Om jag drar en pararell till hästvärlden så är det oftast travare (hästar som knappt kostar något) som inte får uträknad foderstat eller passande utrustning. Jag är en f.d travhästägare och vet själv att det inte är svart eller vitt utan att det finns många välskötta precis som välskötta huskatter. Men faktum kvarstår; det är fortfarande de billigaste hästarna och katterna som oftast råkar illa ut.
Jag har aldrig sett någon hund- eller hästägare beskriva sig själv som "ägd av två halvblod" eller "jag är oändligt tacksam över att min hund vill bo hos mig", eller beskriva hur gulligt det är när hästen tar kommandot och river stallet om den inte får den mat den vill ha. Men tittar man in på kattforum så är såna uttalanden legio. Fascinerande!
) och om t.ex. en matta hamnar i oordning då gör knappast någonting. Det skadar liksom ingen. Och precis lika gulligt och roligt är det när mina hästar busar runt i hagen. Jag har dock aldrig hört någon uttrycka att "jag känner mig ägd av min katt" utan att ha glimten i ögat. Så det är nog i regel inte särskilt allvarligt menat! Och även katter brukar av matte/husse ha särskilda regler att anpassa sig efter (t.ex. inte vara på köksbänken). Precis som vilket annat djur som helst.
