Ändrat beteende

[Husse]

Hej, jag försöker skriva här för att få lite vägledning. Det känns som det finns många kloka hundägare på dessa sidor. Vi har en hund som fyllt 12 år, en irländsk weaten, han har de senaste två åren slutat sova på nätterna. Han vankar omkring, hoppar upp och ner från säng och soffa. Vi har en stor sovbur åt honom, men nuförtiden börjar han flämta och gnälla högt när vi stänger in honom där (buren står bredvid vår säng, så han sover i samma rum som oss). De senaste 6 månaderna turas jag och min fru om att sova med hunden medan den andra sover i gästrummet. Detta är givetvis ett problem då vi båda jobbar och om hunden somnar vid 5 - 6 på morgonen så har man fått ca. 2 timmars sömn (ej sammanhängande). Efter otaliga veterinärbesök med allehanda undersökningarna konstaterades ett ”förändrat beteende”, på väg mot demens. Vår fråga som vi inte har fått något svar på är; ska vi avliva vår vän? För att ge honom, men också oss, ro.
Vi märker ju att han inte mår så bra, han är stressad när kvällen kommer och har gått ner i vikt, från 17 kg till 14 kg ( förmodligen över stressen på nätterna).

Husse

 

[Stjärnklar]

Han mår ju uppenbart inte bra. Bättre att ta bort honom innan det blir värre. Detta är baksidan av att ha hund.

 

[Wingates]

Hej, jag försöker skriva här för att få lite vägledning. Det känns som det finns många kloka hundägare på dessa sidor. Vi har en hund som fyllt 12 år, en irländsk weaten, han har de senaste två åren slutat sova på nätterna. Han vankar omkring, hoppar upp och ner från säng och soffa. Vi har en stor sovbur åt honom, men nuförtiden börjar han flämta och gnälla högt när vi stänger in honom där (buren står bredvid vår säng, så han sover i samma rum som oss). De senaste 6 månaderna turas jag och min fru om att sova med hunden medan den andra sover i gästrummet. Detta är givetvis ett problem då vi båda jobbar och om hunden somnar vid 5 - 6 på morgonen så har man fått ca. 2 timmars sömn (ej sammanhängande). Efter otaliga veterinärbesök med allehanda undersökningarna konstaterades ett ”förändrat beteende”, på väg mot demens. Vår fråga som vi inte har fått något svar på är; ska vi avliva vår vän? För att ge honom, men också oss, ro.
Vi märker ju att han inte mår så bra, han är stressad när kvällen kommer och har gått ner i vikt, från 17 kg till 14 kg ( förmodligen över stressen på nätterna).

Husse

Om man inte hittat ett medicinskt fel som går att behandla efter otaliga vetbesök så hade jag avlivat. Livet ska ju fungera med och hunden mår ju uppenbarligen inte alls bra.
Låt honom somna in innan han blir sämre helt enkelt.

 

[iNHALE]

Demens är tyvärr inget som går att bota och risken finns att han bara blir värre och värre. Jag tycker ni ska gå på er magkänsla och göra det ni tror är bäst. Som du säger så mår inte hunden bra, den är stressad, förvirrad och vet inte vad som händer. I er sits hade jag valt att låta hunden somna in för allas bästa.

 

[tanten]

Vi märker ju att han inte mår så bra, han är stressad när kvällen kommer och har gått ner i vikt, från 17 kg till 14 kg ( förmodligen över stressen på nätterna).

Husse

Är inte svaret där?

Hunden mår inte bra. Som djurägare har man ansvar för sitt djur och för att avsluta innan den lider. Låt den somna.

 

[Myrten]

En av mina gamla cockrar började vanka omkring på nätterna sista månaderna hon levde. Det var en av flera saker som gjorde att jag fattade beslut om avlivning när hunden var 14 år och tre månader gammal. Hon var hur glad som helst på dagarna, men orolig vissa nätter. Jag ville inte att det skulle bli ett normaltillstånd utan föredrog att avsluta medan hunden fortfarande var glad och för åldern pigg och frisk.

 

[Husse]

Uppdatering

hjärntumör
så tungt så tungt skriva dessa rader.
efter att i över 3 år försökt med att vår lilla kille Theo att kunna sova, tvingades vi med så tungt hjärta ta farväl av vår 12 årige wheaten kille den 25 augusti. ville ändå berätta hans sjukdoms- och beteende historia, då jag själv febrilt sökt efter svar. kanske hjälper det någon: för er i samma situation finns mer info att hitta på amerikanska sajter. dogmentia.com
Under 2018 började vi se att vår då 9-årige Wheaten kille blivit mer spänd och ängslig, hade perioder som blev längre och längre med sömnlöshet, vandrande och flämtandes på nätterna. vi sökte veterinärshjälp och undersökningar gjordes men inget i varken blodprover, eller andra prover hittades. Ingen förändring i hemmiljön heller. Vi nöjde oss då med detta tänkte att det var något övergående och gjorde vårt bästa för att lugna ner honom (jobbade mer hemifrån, lämnades inte själv etc) Trots dessa åtgärder blev symptomen värre och värre, sökte totalt 6 ggr hos veterinären för detta , otaliga blodprover, olika lugnande och smärtstillande mediciner tills vi 2020 fick diagnosen kognitiv beteendeförändring på väg till demens. vi fortsatte kämpa på med lugnande men inget förbättring. vi kände oss inte helt säkra på demens då han kände igen alla, hittade hem, var glad och var rumsren, hade inte de klassiska symptomen på demens helt enkelt.2021 under senvåren blev Theo så pass påverkad, vi såg att han tappat både intresse av att gå längre sträckor, han som alltid älskat vandra och aktivitet, inte lika social och glada vovves., började sova bort hela dagarna - vaken hela nätterna. Vi sökte återigen veterinär fick prova annat smärtstillande och lugnande utan resultat, sökte efter bästa expert/beteendeveterinären A Thörnqvist, fick konsultation av denna, Under sommaren gick Theo på 5 olika mediciner, Rimadyl, Eldepryl, Melantonin, Gabapentin och Zylkene, men ingen förbättring. Behandlande veterinär menade att eftersom inte medicinen hjälpt att Theo troligtvis hade en hjärntumör, något man inte kan behandla.Theo som alltid varit en så snäll social hund, mådde helt enkelt sämre och sämre och den 25 augusti somnade han in med oss kramandes bredvid sig. Mitt hjärta är tungt och sorgen bottenlös, kan inte låta bli att klandra mig själv, gjorde vi rätt, skulle vi gjort annorlunda, han var så fin i kroppen men trött i sinnet, trots det sprang han och var glad och pigg de sista dagarna. vet ni om man kan gå igenom sin hunds journal med veterinär då jag fastnat i tankegångarna om vi gjorde rätt eller inte- det hade faktiskt varit så mycket enklare med en mer tydlig sjukdom med klart utfall. ursäkta långt inlägg, men behövde skriva av mig om vår finaste killekille, han saknas oss. //Theos matte och husse

 

[Motacilla]

Beklagar förlusten.

Sorgen efter en hund är alltid svår.

Jag är övertygad om att ni gjorde rätt. Ni var det allra bästa hemmet för er hund och ni gjorde så gott ni kunde under hela hundens liv.

Alla hundägare gör misstag, men jag är övertygad om att ni gjort mera rätt än fel.

Hör av dig till kliniken och be att få prata med veterinären om dina tankar.

 

[Cocos]

Uppdatering

hjärntumör
så tungt så tungt skriva dessa rader.
efter att i över 3 år försökt med att vår lilla kille Theo att kunna sova, tvingades vi med så tungt hjärta ta farväl av vår 12 årige wheaten kille den 25 augusti. ville ändå berätta hans sjukdoms- och beteende historia, då jag själv febrilt sökt efter svar. kanske hjälper det någon: för er i samma situation finns mer info att hitta på amerikanska sajter. dogmentia.com
Under 2018 började vi se att vår då 9-årige Wheaten kille blivit mer spänd och ängslig, hade perioder som blev längre och längre med sömnlöshet, vandrande och flämtandes på nätterna. vi sökte veterinärshjälp och undersökningar gjordes men inget i varken blodprover, eller andra prover hittades. Ingen förändring i hemmiljön heller. Vi nöjde oss då med detta tänkte att det var något övergående och gjorde vårt bästa för att lugna ner honom (jobbade mer hemifrån, lämnades inte själv etc) Trots dessa åtgärder blev symptomen värre och värre, sökte totalt 6 ggr hos veterinären för detta , otaliga blodprover, olika lugnande och smärtstillande mediciner tills vi 2020 fick diagnosen kognitiv beteendeförändring på väg till demens. vi fortsatte kämpa på med lugnande men inget förbättring. vi kände oss inte helt säkra på demens då han kände igen alla, hittade hem, var glad och var rumsren, hade inte de klassiska symptomen på demens helt enkelt.2021 under senvåren blev Theo så pass påverkad, vi såg att han tappat både intresse av att gå längre sträckor, han som alltid älskat vandra och aktivitet, inte lika social och glada vovves., började sova bort hela dagarna - vaken hela nätterna. Vi sökte återigen veterinär fick prova annat smärtstillande och lugnande utan resultat, sökte efter bästa expert/beteendeveterinären A Thörnqvist, fick konsultation av denna, Under sommaren gick Theo på 5 olika mediciner, Rimadyl, Eldepryl, Melantonin, Gabapentin och Zylkene, men ingen förbättring. Behandlande veterinär menade att eftersom inte medicinen hjälpt att Theo troligtvis hade en hjärntumör, något man inte kan behandla.Theo som alltid varit en så snäll social hund, mådde helt enkelt sämre och sämre och den 25 augusti somnade han in med oss kramandes bredvid sig. Mitt hjärta är tungt och sorgen bottenlös, kan inte låta bli att klandra mig själv, gjorde vi rätt, skulle vi gjort annorlunda, han var så fin i kroppen men trött i sinnet, trots det sprang han och var glad och pigg de sista dagarna. vet ni om man kan gå igenom sin hunds journal med veterinär då jag fastnat i tankegångarna om vi gjorde rätt eller inte- det hade faktiskt varit så mycket enklare med en mer tydlig sjukdom med klart utfall. ursäkta långt inlägg, men behövde skriva av mig om vår finaste killekille, han saknas oss. //Theos matte och husse

Ni gjorde rätt! Ni tog er hund till veterinär när han inte mådde bra och försökte ta reda på vad som felades honom flera ggr utan att ge upp.
Ni har jobbat hemifrån för att han ska få sällskap och anpassat sovrutiner osv.
Ni lät honom springa över regnbågsbron när diagnosen visade att det inte fanns möjlighet till förbättring.
Ni har gjort allt ni kunde och ska inte klandra er själva för att just er hund hade oturen att få en obotlig sjukdom som dessutom är svår att upptäcka.

Min käraste vinthundsblandning mötte honom nog där borta i hundhimlen och hon är en fena på att hitta på kul saker så han har det bra nu, han har inte ont och kan sova gott om natten.

Ring veterinären om det ger er sinnesro men jag tror att hen kommer säga att ni inte gjort något fel och att det va en sjukdom som va svår att upptäcka.

 

[Roheryn]

Jag kan inte se att ni har gjort något som helst fel - tvärtom, ni har ju gjort allt för att ta reda på vad som fattades er hund och hjälpa honom så långt det ens varit möjligt. Klandra inte er själva, ingen kunde gjort mer!

 

[Husse]

Beklagar förlusten.

Sorgen efter en hund är alltid svår.

Jag är övertygad om att ni gjorde rätt. Ni var det allra bästa hemmet för er hund och ni gjorde så gott ni kunde under hela hundens liv.

Alla hundägare gör misstag, men jag är övertygad om att ni gjort mera rätt än fel.

Hör av dig till kliniken och be att få prata med veterinären om dina tankar.

Stort tack för stöd och tankar, det värmer verkligen. det snurrar verkligen så mycket i huvudet.

 

[Motacilla]

Jag kan rekommendera det här poddavsnittet också, handlar om att acceptera att ens hund somnat in:

https://podcasts.nu/avsnitt/hundpod...att-ta-farval-av-sin-hund-med-anders-hallgren

Psykologen och hundtränaren Anders Hallgren medverkar.

 

[Husse]

Jag kan inte se att ni har gjort något som helst fel - tvärtom, ni har ju gjort allt för att ta reda på vad som fattades er hund och hjälpa honom så långt det ens varit möjligt. Klandra inte er själva, ingen kunde gjort mer!

Tack för respons, det är verkligen svårt att veta när och om man tar rätt beslut. Vi behövde verkligen en objektiv och utomstående perspektiv på detta. Det är så fullt med skuld att ta beslut över hur man ska agera och över liv och död över en familjemedlem. Så tack för digitala stödet!