Ändra rutin?

Jag har börjat fundera på om jag ska byta yogaprogram. Nu har jag sedan en tid kunnat sova rejält, typ 8-9 timmar i ett sträck och ibland har jag sovit middag också. Men jag har också varit väldigt seg och haft svårt att komma till skott med saker. Jag har haft lite svårt att identifiera var den där segheten kommer ifrån. Är det för att jag rent fysiskt har något fel eller brist på något, eller sitter det i den mentala inställningen? Kanske skulle det vara bättre med ett yogaprogram som piggar upp?

Så jag fick lite tips idag på 2 andra program jag kunde prova. Efteråt slog det mig; är det vettigt att göra ett sådant yogapass precis före läggdags, som jag är van vid? Så jag skickade ett sms och frågade. Nej, det var inte vettigt alls, löd svaret. Shit, då måste jag hitta en ny rutin . Att yoga på morgonen före frukost funkar inte. Det förutsätter nämligen att jag kommer upp ur sängen i vettig tid. Det kan jag inte räkna med. Och så jobbar jag lite diverse tider och jag äter inte på någon speciell tid heller, så det är svårt att bestämma så där rakt av när det skulle kunna funka med yoga. Men en fast tid behöver jag. Annars kommer jag inte till skott.

Men bristen på energi skulle kunna vara att jag helt enkelt behöver vila mer också. I lördags var jag ju och red för att sedan ränna omkring ett par timmar på byn. Dagen efter var jag så trött att jag inte ens kom utanför dörren för min vanliga promenad. Egentligen kände jag väl inte förrän igår (onsdag) att jag var på banan igen. Idag har jag t.o.m. haft ett litet överskott av energi så jag har kunnat fixa och dona lite här hemma (och det är väldigt skönt att ha fått helt rent på diskbänken ).

En sak som jag noterade när jag pratade med min chef idag var att jag lät oförskämt hurtig när jag pratade med henne. Det är något jag även noterat tidigare, även i samtal med grannar jag mött. Men varför var det så? Några timmar tidigare var "hurtig" det minsta jag kunde säga om mig själv. Då var jag ute på promenad med tankar som malde och som inte direkt var uppmuntrande. Så jag drog mig till minnes några rader i det utbildningsmaterial vi har för kursen Stress & Utbrändhet, sista delen som är avsett för coacherna. Där finns en rad fallstudier som de personerna ska resonera kring. En av dessa handlar om en person som alltid är pigg och glad när man möter denne, men som har diagnosen utmattningssyndrom. Hur tänker man kring det? Ja, det handlar ju så klart om maskhållning. Det fick mig att fundera på hur mycket jag egentligen gått omkring och hållit masken, även för mig själv.

Jag har fortfarande inte fått någon kallelse till psykiatrin. Jag fick ju besked om att jag skulle bli kallad den här månaden, men sedan har jag inte hört något, så idag ringde jag dit. Jag fick då beskedet att det nog berodde på att de hade brist på läkare . Men jag har i alla fall börjat skriva ner saker som jag tycker det är problem med. Jag är nämligen inte alls säker på att jag kan få fram det om det inte är nerskrivet.

Efter nyår är det meningen att jag ska gå upp i halvtid igen. Jag känner en viss stress över det hela. Det här med att "pressa till prestation" är ju något jag redan testat och det ledde ju till det här, så varför samma metod skulle leda till att man blir frisk fortare, vet jag inte. Det känns som om det är så bråttom med allt. Och jag känner en viss oro över att jag snart är halvvägs mot 6-månadersstrecket. Där är det ju många som blir utsorterade. Så jag ser en risk i att jag kommer att tvingas jobba heltid när jag kommer till det datumet även om jag kanske inte är redo för det då. Nåväl, FK kan ju i alla fall inte hänvisa mig till något annat enklare jobb jag kan utföra hemma eftersom jag redan gör det .