Alltså det här med katthem, känner mig kluven

Fast det handlar inte om att utrota nått. Bondkatten som djur, kommer finnas kvar.
Jag upprepar.
Om samtliga nu levande bondkatter kastreras, vilket många verkar anse ska göras.
Så finns inga fertila katter kvar som kan föra rasen vidare. Och det kan inte innebära något annat än utrotning.
Och motståndet nu, handlar inte om aveln utan på vilket sätt aveln ska bedrivas enligt den framtagna avelsplanen. Som på flera punkter går emot svensk djurskyddslag.
Menar du att jordbruksverket har godkänt en avelsplan som strider mot djurskyddslagen?
 
Jag upprepar.
Om samtliga nu levande bondkatter kastreras, vilket många verkar anse ska göras.
Så finns inga fertila katter kvar som kan föra rasen vidare. Och det kan inte innebära något annat än utrotning.

Menar du att jordbruksverket har godkänt en avelsplan som strider mot djurskyddslagen?

1) Det är för det ingen ras. För att något ska vara en godkänd ras så krävs mer än att folk bara säpper ut sina fertila katter vind för våg.

2) Ja, det är precis vad jag och andra i den här tråden menar. Otroligt märkligt dokument!
 
Iofs kanske det inte är nödvändigt att testa hannens förmåga till jakt, det kanske räcker att hans mor kunde jaga väl. Det sägs väl ändå generellt sett att det är honkatter som är bäst på att jaga. När det gäller hästar så ligger ju betydligt mer fokus på far och morfar än på mor. Att då lägga fokus på mor och farmor är kanske inte helt ogörligt.

(Ok jag måste erkänna att det är lite känslomässigt också, även om det verkar vara synd att utrota vår vanliga bonnkatt i allmänhet. Jag har ju alltid älskat katter riktigt mycket när jag var liten och umgicks mycket med vanlig huskatt. Men har aldrig någonsin klickat med en raskatt. Det är dock inget problem för mig eftersom jag blivit överkänslig för katt så jag kommer aldrig att få problemet att försöka hitta en hyggligt rimligt uppfödd bondkatt att adoptera.)
Som du säger så fokuserar man mycket på far och morfar hos hästarna, men även där uppfostras fölet oftast av sin mor etc. Varför skulle det vara annorlunda/tvärtom hos katterna? Det låter som att det är antingen genetik (hingsten) eller miljön (kattmamman) som påverkar avkomman, när man vet att bägge påverkar avkomman; arv och miljö.

Jag tror inte att bondkatten utrotas i första taget, snarare är det hälsosamt för alla katter att man börjat kastrera mer och ta mera hand om de kullar man får. Alla har väl hört mardrömshistorierna om att dränka kattungar i en säck etc.. :crazy: Hellre litet antal kullar som människan får vänta på än övertaliga katter som underskattas och kanske inte behandlas så väl.
Och om det är utseendet hos bondkatten som lockas så tycker jag att europén har samma look :love:
posters-europe-katt.jpg


european-shorthair-chats-nina-0dfe257e_bed66695.jpg


vaggklistermarken-europe-katt.jpg.jpg

Jag tycker personligen att inte mycket skiljer där, om något.

Om det är stallmiljön man tänker på så kan en renrasig europé eller annan kort-/semilånghårig bidra till samma känsla.
 
Vet vi att den är godkänd? Har det framgått någonstans?
Jag förutsätter att den är godkänd av jordbruksverket eftersom dokumentet som någon länkade till tidigare i tråden ligger på jordbruksverkets webplats. Men visst, jag kanske har fel.
 
Men det är inte random mixade utekatter som det handlar om.
Utan det som kan finnas kvar av den oblandade lantrasen. (I den mån den finns och kan identifieras)

Självklart har Europén också ett bevarandevärde - och speciellt om lantrasen är helt förlorad.
Men att Europén finns gör inte lantrasen mindre bevarandevärd.

Man gjorde knappast något representativt urval på 40-talet, och sannolikt inte något som var optimalt för genetiskt bevarande. Sen har väl aveln under dessa år inte heller varit sådan att rasen idag kan sägas motsvara vad den var då? (som jag förstår har det i alla fall delvis förekommit utställningsavel t.ex.)
Vad är lantrasen då? Jag tror att man behöver definiera det först innan man pratar om att bevara den, hur ska man skilja den från de katter som troligen har raskatter i sin genetik?
Är det utseendet? Är det beteendet? Är det genetik, vilken isåfall så att man kan hitta rätt gener i en katt?

Om man jämför en europé vars stamtavla har bara européer/huskatter i sin stamtavla tillbaka till 40-talet och en som föddes på en bondgård med flertalet okända element i sin stamtavla - vilken räknas som lantras?
 
Blandade utekatter kommer finnas.
Inte den genetiskt oblandade lantrasen.

Det är ingen som utrotar. Den utrotas.
Genom att blandas upp med förvildade katter av en massa importerade och/eller förädlade raser.
Finns det ens någon "genetiskt oblandad lantras" kvar? Det var väl det man försökte bevara när man skapade europén på 40-talet?
 
Hade det varit bättre om man hade behållit namnet svensk huskatt (det ursprungliga namnet) på europén? För att lättare kunna markera den som lantras?

"Europén har utvecklats naturligt i norra Europa. Ursprunget är inte helt känt, men man tror att tamkatten kom till Skandinavien under de första århundradena e.Kr. Europén kommer ifrån den ursprungliga svenska huskattstammen. Än idag kan det ibland vara svårt att skilja en renrasig europé från en huskatt, eftersom huskatter ofta har mycket av den gamla kattstammen i sig. "
 
Som du säger så fokuserar man mycket på far och morfar hos hästarna, men även där uppfostras fölet oftast av sin mor etc. Varför skulle det vara annorlunda/tvärtom hos katterna? Det låter som att det är antingen genetik (hingsten) eller miljön (kattmamman) som påverkar avkomman, när man vet att bägge påverkar avkomman; arv och miljö.

Jag tror inte att bondkatten utrotas i första taget, snarare är det hälsosamt för alla katter att man börjat kastrera mer och ta mera hand om de kullar man får. Alla har väl hört mardrömshistorierna om att dränka kattungar i en säck etc.. :crazy: Hellre litet antal kullar som människan får vänta på än övertaliga katter som underskattas och kanske inte behandlas så väl.
Och om det är utseendet hos bondkatten som lockas så tycker jag att europén har samma look :love:
posters-europe-katt.jpg


european-shorthair-chats-nina-0dfe257e_bed66695.jpg


vaggklistermarken-europe-katt.jpg.jpg

Jag tycker personligen att inte mycket skiljer där, om något.

Om det är stallmiljön man tänker på så kan en renrasig europé eller annan kort-/semilånghårig bidra till samma känsla.
De två översta katterna du presenterar ser ju absolut ut som vanliga bondkatter, de är väldigt vackra! men de Europeer jag mött ser ut som bilderna här:
Europé – SVERAK vilka är betydligt tjockare i ansiktet och klumpigare i byggnaden än de bondkatter jag är van att se. De har också varit markant annorlunda i beteendet,

(Sedan hade de tydligen också kunnat i viss mån haft inblandning av brittisk korthår, efter att de delades i två raser, som i sin tur haft inblandning av perser. Men det är väl iofs varken hit eller dit.)

1616684868837.png



Som du säger så fokuserar man mycket på far och morfar hos hästarna, men även där uppfostras fölet oftast av sin mor etc. Varför skulle det vara annorlunda/tvärtom hos katterna? Det låter som att det är antingen genetik (hingsten) eller miljön (kattmamman) som påverkar avkomman, när man vet att bägge påverkar avkomman; arv och miljö.

Det här förstod jag inte alls. När jag läser det här ovan så låter det som att hästmamma eller kattmamma bidrar med miljö, medan hästpappa eller kattpappa bidrar med genetik. Men så är det ju inte. Kattmamman eller hästmamman bidrar även med genetik, lika mycket som pappan. Så hon ger ju både gener och miljö. Det är ju därför som det borde gå lika bra att lägga fokus på honkatter på samma sätt som man lägger fokus på hästhingstar.

Folk verkar kunna ta även ett sto som inte tävlat väl eller alls och avla på om hon bara har en bra far och är väl byggd man anser henne ändå som bra avelsmaterial. Så då kan man väl ta en katthane som inte jagat väl, eller alls och avla på, om han bara har en bra mor och ändå anse honom som bra avelsmaterial.

 
Senast ändrad:
De två översta katterna du presenterar ser ju absolut ut som vanliga bondkatter, de är väldigt vackra! men de Europeer jag mött ser ut som bilderna här:
Europé – SVERAK vilka är betydligt tjockare i ansiktet och klumpigare i byggnaden än de bondkatter jag är van att se. De har också varit markant annorlunda i beteendet,

(Sedan hade de tydligen också kunnat i viss mån haft inblandning av brittisk korthår, efter att de delades i två raser, som i sin tur haft inblandning av perser. Men det är väl iofs varken hit eller dit.)

Visa bifogad fil 66781




Det här förstod jag inte alls. När jag läser det här ovan så låter det som att hästmamma eller kattmamma bidrar med miljö, medan hästpappa eller kattpappa bidrar med genetik. Men så är det ju inte. Kattmamman eller hästmamman bidrar även med genetik, lika mycket som pappan. Så hon ger ju både gener och miljö. Det är ju därför som det borde gå lika bra att lägga fokus på honkatter på samma sätt som man lägger fokus på hästhingstar.

Folk verkar kunna ta även ett sto som inte tävlat väl eller alls och avla på om hon bara har en bra far och är väl byggd man anser henne ändå som bra avelsmaterial. Så då kan man väl ta en katthane som inte jagat väl, eller alls och avla på, om han bara har en bra mor och ändå anse honom som bra avelsmaterial.
Jag kan dock tala om att jag sett flertalet bondkatter som också haft det lite rundare ansiktet 😅
Sedan så undrar jag om inte tillgången till mat kan påverka katternas tillväxt, speciellt när de är små. De smala katter jag oftast sett har haft en bakgrund som kan förklara det. Kan även tänka mig att olika uppfödare har olika ideal om hur katten ska se ut, vill man ha en smalare katt - ge dig gärna in på aveln med det i sikte.
En nyfiken fråga, hur många européer har du mött? Med tanke på det du skrev om beteendet alltså, jag är nyfiken på vad du menar med det.

Fast det du skriver om värdet i kattmamman, varför gäller inte det hästarna?
Jag anser att bägge föräldrarna spelar roll, man kan inte ta vilket sto eller katthane som helst och förvänta sig resultat baserat på bara ena sidan.
 
Finns det ens någon "genetiskt oblandad lantras" kvar? Det var väl det man försökte bevara när man skapade europén på 40-talet?
Vet inte.
Några individer tror jag säkert det går att hitta. Typ hos en tant i skogen utanför Storuman som bott på samma småbruk sedan hon födes.
Men några populationer med tillräckligt många och okastrerade individer? Tveksam...
(Ska dock säga att jag inte vet vad jordbruksverket anser, eller hur underbyggt det föreningen bakom avelsplanen anser är)

Ska inte säga att jag kan kattavelns historia. Men bevarandegenetik på 40-talet? Njae, skulle inte tro det.
Om man ser till tidsandan och vad som gjordes med andra raser så är det mer troligt att man ville "rasifiera" den. Det var mycket standardiseringsideal då, t.ex. att fjällkorna skulle göras så vita som möjligt.
Dessutom fanns ingen anledning att "bevara" något som var det allmänt spridda, som inte fanns något hot om utrotning av då.
 
Jag kan dock tala om att jag sett flertalet bondkatter som också haft det lite rundare ansiktet 😅
Sedan så undrar jag om inte tillgången till mat kan påverka katternas tillväxt, speciellt när de är små. De smala katter jag oftast sett har haft en bakgrund som kan förklara det. Kan även tänka mig att olika uppfödare har olika ideal om hur katten ska se ut, vill man ha en smalare katt - ge dig gärna in på aveln med det i sikte.
En nyfiken fråga, hur många européer har du mött? Med tanke på det du skrev om beteendet alltså, jag är nyfiken på vad du menar med det.
Säkert, då gissar man väl att de ätit mycket ;) (men jag har nog inte stött på den där katten Gustav looken i verkligheten, utöver då de där Europeerna) medan dessa på bilderna ska väl vara det absolut finaste de har att visa upp? och helt enligt rasstandard.

De smärta rörliga katter jag växte upp med med trekantigt ansikte var bonnkatter som bodde i stan (men sprang hyggligt fritt) och var extremt väl omhändertagna. Men jag menar ju faktiskt inte siamessmärt, jag menar bara inte utpräglat klonkigt byggd.

(Jag menar jag tror då inte att den gamla professorn på mitt förra jobb hade något slags svältande varelse i sin utkorg på jobbet. Utan det var ju en väldigt väl omhändertagen och älskad katt och helt van vid att ligga lugnt inomhus och som sagt eftersökt som mor.)

Sedan kommer ju jag inte ge mig in på kattavel och om nu rasstandarden på Europé är en kraftig muskulös katt med brett ansikte och kort hals så lär man ju inte vinna några priser på en smärt katt med trekantigt ansikte och längre hals ;) så så himla plättlätt är det väl inte.

Ja jag har ju inte mött speciellt många Européer i ärlighetens namn. Men jag har inte mött så väldigt många nakenkatter eller Russian Blue eller Birmor och Burmor heller, eller extrema mängder bondkatter men man skaffar sig ju ändå en uppfattning efter vad man möter, tycker det är svårt att beskriva men många raskatter jag mött är väldigt på och engagerade i människor på ett mer nästan hundigt sätt.

Fast det du skriver om värdet i kattmamman, varför gäller inte det hästarna?
Jag anser att bägge föräldrarna spelar roll, man kan inte ta vilket sto eller katthane som helst och förvänta sig resultat baserat på bara ena sidan.

Ja det har jag alltid undrat faktiskt. Har alltid förmodat att det är en gammal sexism från tiden då man antog att honan var ett kärl. Arabhästaveln verkar dock historiskt sett inte haft det intensiva fokuset på hingstar, även om det säkert är det fokuset numera.

Minns att jag för väldigt många år sedan satt och läste en hel artikel om fullblodsavel som diskuterade det intressanta i att ston som startat hade producerat bättre föl än ston som aldrig startat och att ston som vunnit minst ett lopp, speciellt ett stort lopp, hade ännu bättre avelsresultat. Så det konstaterades att det även var viktigt att tänka på stoets egna meriter i avel, inte bara morfaderns. För en 20 åring som inte var insatt i hästavel (Artikeln var väl ur någon av pappas tidningar från när han tog fram ett par föl.) så lät det ju som hål i huvudet om det normala var att tänka att stoets meriter inte gör någon som helst skillnad för fölet.
 
Senast ändrad:
Vet inte.
Några individer tror jag säkert det går att hitta. Typ hos en tant i skogen utanför Storuman som bott på samma småbruk sedan hon födes.
Men några populationer med tillräckligt många och okastrerade individer? Tveksam...
(Ska dock säga att jag inte vet vad jordbruksverket anser, eller hur underbyggt det föreningen bakom avelsplanen anser är)

Ska inte säga att jag kan kattavelns historia. Men bevarandegenetik på 40-talet? Njae, skulle inte tro det.
Om man ser till tidsandan och vad som gjordes med andra raser så är det mer troligt att man ville "rasifiera" den. Det var mycket standardiseringsideal då, t.ex. att fjällkorna skulle göras så vita som möjligt.
Dessutom fanns ingen anledning att "bevara" något som var det allmänt spridda, som inte fanns något hot om utrotning av då.
Betänk dock att katter är annorlunda än andra djur som människan har stängt in i hagar etc, en ko ute i skogen stöter nog sällan på en tjur från en annan gård.
Medan fertila katter kan vandra långt.

Tillägg: dvs man kan inte garantera att tantens katter inte nyligen korsats med någon okänd katt utifrån, vilket de flesta bondkatter "avlades" vidare på till skillnad från dessa andra lantarter som man troligen utsett en partner till.
 
Senast ändrad:
Säkert, då gissar man väl att de ätit mycket ;) (men jag har nog inte stött på den där katten Gustav looken i verkligheten, utöver då de där Europeerna) medan dessa på bilderna ska väl vara det absolut finaste de har att visa upp? och helt enligt rasstandard.

De smärta rörliga katter jag växte upp med med trekantigt ansikte var bonnkatter som bodde i stan (men sprang hyggligt fritt) och var extremt väl omhändertagna. Men jag menar ju faktiskt inte siamessmärt, jag menar bara inte utpräglat klonkigt byggd.

(Jag menar jag tror då inte att den gamla professorn på mitt förra jobb hade något slags svältande varelse i sin utkorg på jobbet. Utan det var ju en väldigt väl omhändertagen och älskad katt och helt van vid att ligga lugnt inomhus och som sagt eftersökt som mor.)

Sedan kommer ju jag inte ge mig in på kattavel och om nu rasstandarden på Europé är en kraftig muskulös katt med brett ansikte och kort hals så lär man ju inte vinna några priser på en smärt katt med trekantigt ansikte och längre hals ;) så så himla plättlätt är det väl inte.

Ja jag har ju inte mött speciellt många Européer i ärlighetens namn. Men jag har inte mött så väldigt många nakenkatter eller Russian Blue eller Birmor och Burmor heller, eller extrema mängder bondkatter men man skaffar sig ju ändå en uppfattning efter vad man möter, tycker det är svårt att beskriva men många raskatter jag mött är väldigt på och engagerade i människor på ett mer nästan hundigt sätt.



Ja det har jag alltid undrat faktiskt. Har alltid förmodat att det är en gammal sexism från tiden då man antog att honan var ett kärl. Arabhästaveln verkar dock historiskt sett inte haft det intensiva fokuset på hingstar, även om det säkert är det fokuset numera.

Minns att jag för väldigt många år sedan satt och läste en hel artikel om fullblodsavel som diskuterade det intressanta i att ston som startat hade producerat bättre föl än ston som aldrig startat och att ston som vunnit minst ett lopp, speciellt ett stort lopp, hade ännu bättre avelsresultat. Så det konstaterades att det även var viktigt att tänka på stoets egna meriter i avel, inte bara morfaderns. För en 20 åring som inte var insatt i hästavel (Artikeln var väl ur någon av pappas tidningar från när han tog fram ett par föl.) så lät det ju som hål i huvudet om det normala var att tänka att stoets meriter inte gör någon som helst skillnad för fölet.
Det finns tex en bukekatt som har ett sött runt ansikte, bukaren adopterade den som en skyggis från ett katthem.

Fast de smärta rörliga katterna i stan som du sett, de kan ju lika gärna ha haft någon raskatts gen i sig som gjort dem så? Dvs inte varit så lantras:iga som man eventuellt uppfattat dem som.

Men annars så kan uppfödare av européer ha avlat särskilt på de med lite rundare ansikten och därmed fått fram mera såna katter (all avel går ju till så), men det utesluter ju dock inte deras ursprung.
 
Bukekatten jag talade ovan om tillhör @stjarnhimmel , det syns skillnad på de två katterna i den här bilden: https://www.bukefalos.se/threads/kattbilder-6.1496499/post-19495618
Den blåa är jättesöt med sitt rundare ansikte :love:

Och så minns jag att jag läste nyligen ett inlägg där en bukare jämförde mellan två olika grupper av vildkatter i sin stad som hade rätt tydliga skillnader i utseendet, den ena var slank med trekantiga ansikten medan den andra gruppen var mera björnlika med runda ansikten. Kan tyvärr inte minnas vem det var tyvärr.
 
Nu skriver jag teoretiskt - men om man talar om lantras och evolution (utan människans inblandning), här uppe i norden - låter det inte lite mera sannolikt med en mera muskulös katt med tjock (kort dock) päls som tål att vara ute mycket även på vintern? Speciellt här uppe i norden.

Om man tittar på europeisk vildkatt
225px-Felis_silvestris_silvestris.jpg

(Lever i Europa men inte Skandinavien) så är den ändå rätt rund.

Tillägg: en bild till bara för att den är så fin :love:
europeisk-vildkatt-wikimedia-Felis_silvestris_silvestris_Luc_Viatour.jpg
 
Bukekatten jag talade ovan om tillhör @stjarnhimmel , det syns skillnad på de två katterna i den här bilden: https://www.bukefalos.se/threads/kattbilder-6.1496499/post-19495618
Den blåa är jättesöt med sitt rundare ansikte :love:

Och så minns jag att jag läste nyligen ett inlägg där en bukare jämförde mellan två olika grupper av vildkatter i sin stad som hade rätt tydliga skillnader i utseendet, den ena var slank med trekantiga ansikten medan den andra gruppen var mera björnlika med runda ansikten. Kan tyvärr inte minnas vem det var tyvärr.
Regina tackar för komplimangen..
Ja det är intressant att mina kommer från samma kattkoloni (50 vilda katter) men har olika kroppsform. Jag tycker att Regina (den grå) är lite lik den britt jag haft förut. I verkligheten blir skillnaderna i kroppsform och ansikte mer tydliga än vad de blir på bild.
 

Bifogade filer

  • 20200831_202730.webp
    20200831_202730.webp
    69,8 KB · Visningar: 19
Bukekatten jag talade ovan om tillhör @stjarnhimmel , det syns skillnad på de två katterna i den här bilden: https://www.bukefalos.se/threads/kattbilder-6.1496499/post-19495618
Den blåa är jättesöt med sitt rundare ansikte :love:

Och så minns jag att jag läste nyligen ett inlägg där en bukare jämförde mellan två olika grupper av vildkatter i sin stad som hade rätt tydliga skillnader i utseendet, den ena var slank med trekantiga ansikten medan den andra gruppen var mera björnlika med runda ansikten. Kan tyvärr inte minnas vem det var tyvärr.
Det var ”min” tnr-koloni. Två närliggande kolonier som slogs ihop till en efterhand som kattantalet blev mindre. En koloni hade stora, långa, slanka katter med blank slät päls och en hade små, satta, runda katter med mycket tjock utstående päls. Till och med öronen och svansen var annorlunda mellan dem
 
Det var ”min” tnr-koloni. Två närliggande kolonier som slogs ihop till en efterhand som kattantalet blev mindre. En koloni hade stora, långa, slanka katter med blank slät päls och en hade små, satta, runda katter med mycket tjock utstående päls. Till och med öronen och svansen var annorlunda mellan dem
Just det ja! Har du bilderna fortfarande? Jag tyckte att det var intressant också :up:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp