Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

[TantEster]

Körning är, precis som jag misstänkte, liwsfarligt... Iallafall om man försöker sig på att köra min lille shettis.

Jag har postat några trådar här tidigare, och sammanfattningswis hände det här: Shettisgrabben och jag tränade körning, fick tips om utrustning osw och allt fungerar jättebra. Tills wagnen gick sönder under körning, en fjäder brast. Shettis stack i ridhuset, wagnen wälte, jag flög ur (lyckat med whiplash och diskbråck kan jag nämna..) och grabben skenade runt i 190 i säg 5 minuter. Sedan stannade han, wi fick loss wagnen och ingen skadade sig så wärst.

Efter ett par dagar prowade wi igen, då med tränaren med i wagnen. Funkade fint. Efter det åkte sambon med mig några gånger för jag war lite skakig. Inga större problem, men det märktes ju att lillkillen kikade bakåt lite mer än tidigare. Andra gången jag körde själw hände det igen. Han stack och skenade ett par km, helt utan kontroll. Till slut stannade han och wi kunde skritta hem.

Efter det blew jag ännu mer skakis... Wågade inte köra på någon träning eller så, men war med wid nåt tillfälle som tömkörare. Hemma åkte wi i skogen igen, jag och sambon. Det funkade fint och jag tänkte att jag kanske hade skrämt honom wid andra skenturen eftersom jag hade dunkat lite med fötterna i durken på wagnen. (Heter det durk!?). Nåwäl, första gången jag wågade mig ut igen blew han skitskraj igen och drog iwäg. Jag hade då köpt på mig en grodstång och jodå, första och andra rycket från lillgrabben satte jag stopp för, men sen war det kört igen. Ett antal km till i full sken på meritlistan. När jag äntligen fick stopp - jag drog ju för liwet - blödde ponny ur munnen. Jag selade aw och backade ner wagnhelwetet i diket - ALDRIG MER!!! Wid en inspektion aw shettismunnen hittade jag senare en 1 cm djup klyfta twärs öwer tungan efter bettet. Så stark är jag tillsammans med grodstång. Fy fan. (För alla djurwänner kan jag ju tillägga att det har läkt fint nu och att lillkillen inte förlorat ett uns i hull pga detta).

Jag ska nog aldrig mer köra. Och shettis ska det definitiwt inte.

Så hur som helst - tack å hej från oss! Det war kul så länge det warade, men om ingen har något strålande tips på hur man botar körskräck hos 30 årig hoppryttare och 12-årig shettis så får det nog wara för wår del... Kanske ska wi träna agility..?

 

[cowgirl81]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Fy vad läskigt. Kan du inte börja om med inkörningen då med skaklar och hela köret. Och ha nån med dig som du litar på. Lycka till hur du än gör. Skickar styrkekram

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Tack!
Så tänkte jag också. Jag tömkörde en hel del medan wi wäntade på att få wagnen lagad, wi ledde honom och spände för såwäl rockard som maratonwagn och wi släpade en wanlig träpall på riktigs hoppig gruswäg (det rasslade som 17) och allt det där funkade bra. Det fungerar att spänna för och att köra tills det plötsligt händer. Det werkar bara hända när jag är ensam i wagnen och båda gångerna har det warit plötsliga ljud bakifrån som utlöst det; det räcker att köra öwer en gren som knäcks för att han ska gå igång.

Jag har nog inte kompetens nog att göra nåt åt det är jag rädd. Det kommer så plötsligt och allt annat funkar. Jag hade nästan tyckt att det hade warit enklare om han hade bliwit rädd för wagnen, men nu werkar det wara ensam matte i wagnen + plötsligt ljud som är förknippat med fara.

Jag will inte dö... Å jag will inte köra öwer nån stackars sate som är ute och rastar hunden. Eller ännu wärre är ute och går med barnwagn!!!

 

[gubbtjyv]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag förstår dig helt å fullt. Har nämligen en likadan shetties. Ungefär samma beteende som din.

Jag har kört häst i en himla massa år både i skogen som jobb , kört in ett antal olika hästar etc så ka är inte precis nybörjare.

Men shetties i helsike heller.. Efter 5 år gav jag upp helt enkelt. Han är den enda häst som lyckats skada mig... han drog axeln ur led i en skentur.

Han var hur cool som helst att sela på å ställa i vagnen.. du kunde köra lugnt ibland i 20 minuter men ibland endast i fem.. sen gjorde han världens hopp rakt upp å drog värre än en avlöning...inte en chans i världen å få stop.. å ja är rätt stor å kraftig...

totlat opålitlig å blev aldrig bättre hur mycket jobb jag än lade ner.

han passde helt enkelt inte å köra med.
Han degraderadess till toy-boy åt damen jag hade då...
Å numera är han boss i hagen över den stora å kompis med mitt barnbarn vilken får göra hur hon vill med lill-busen så länge e är från marken... så

ja tror inte alla passar... de är inte värt å sätta livet på spel...men lite synd ä de....

 

[schelin_j]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Vissa hästar passar helt enkelt inte som körhästar. Det låter som om du har ett stycke sådan hemma hos dig.

Jag är glad att ni inte kom till värre skada i alla fall! Tömkör och ta promenader med shettisen du, han ska nog slippa dra vagn tror jag.

 

[Chicco]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Hej, jag hoppas att du har en bra tränare som hjälpte dig och såg att hästen reagerade och att du behövde hjälp.
/Chicco

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Olyckan då wagnen gick sönder inträffade på träning. Det fanns ju inga tecken innan dess, pang bom så gick kärran på ett hjul, shettis sparkade som en tok och stack och jag låg slungades ur.

Efter det fick jag hjälp att leda runt honom med wagnen (ej fastspänd, wi höll den bara) i ridhuset och min tränare kom också hem till mig efter ett par dagar och följde med oss ut på en tur i skogen. Då wisade han inga tecken alls på att wara rädd - eller, möjligen att han sneglade bakåt lite mer än tidigare. Efter det tog det tywärr ett par weckor innan jag kunde köra igen, för wi war twungna att wänta på reserwdelar till wagnen.

Och därefter har jag inte warit på träning. Jag tänkte först köra lite i skogen (mindre risk att wälta där, tänker jag, i ett ridhus så blir det lätt snäwa swängar) så att wi blew warma i kläderna och när han stack nästa gång så hade jag säkert kört 10-15 ggr och hade tom börjat träna lite galoppfattningar igen. Och det gick bra. Skenturen kom helt owäntat.

Detsamma gäller den sista, 3:e, skenturen. Wi hade kört ytterligare 10-15 ggr efter nr 2, men då kunde jag wäl själw se att han körde upp skallen och stirrade bakåt så fort wi körde i ett gupp eller öwer en pinne/gren.

Jag har inte welat åka på träning dels för att de senaste jag bliwit inbjuden till har warit i grupp (no way!!!), dels i paddock (med en slana i staketet, jag ser mig själw bli halshuggen där när skenkulan tar fart...)

Men wi har warit med och tömkört på en liten täwling och det fungerade bra - förutom när det kom maratonwagnar och körde om/körde förbi bakom oss. Då flög huwudet upp och de små shettisögonen rullade.

Jag är nog ganska skrämd tror jag. Kanske därför han sticker när jag är ensam, att han känner min oro? Eller så slamrar wagnen mer när den är lättare lastad. Men warför kan han dra pallar på gruswäg utan widare? Det wäsnas ju så att man inte kan prata med warann där bakom.


Nån som tror att det går att bota shettis?

 

[schelin_j]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag tror att din shettis kanske är en sådan häst som inte riktigt är trygg i sig själv vilket kan botas men det är väldigt väldigt svårt.

Vi har en travmärr som är lite så fast motsatt mot din. Hon är HELT trygg med vagn under träning men hon blir lätt rädd för minsta lilla när man leder henne etc. Vi har jobbat mycket med henne och visst går det framåt, hon blir tryggare och tryggare tycker jag men ändå finns det en stark flykttendens hos henne som gör att jag aldrig skulle låta en hästovan eller ett barn leda henne. Rätt som det är flyr hon bara och orsaken kan vara hur liten som helst. Senaste gången hon parkerade undertecknad med nacken före i gruset blev hon rädd för att en av hingstarna gnäggade en bit bort. Flög i luften och nockade ned mig på vägen när hon flydde.

De gånger man hinner se att hon blir rädd har man en chans, visar man henne att man förväntar sig att hon skall befinna sig på sin plats genom små tecken vi har övat in så kan det gå bra. Men det händer också att reaktionen är helt omedelbar och då finns liksom inget att göra.

Om din shettis funkar lika i vagn så tror jag ärligt talat inte att man ska jobba vidare med körningen. De gånger du hinner se att han blir rädd har du ju en chans men de gånger reaktionen att fly kommer omedelbart så är du ju chanslös. Och nästa gång kanske det går illa för dig eller shettisen eller båda två

 

[mul]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag tror att du har två val.

Antingen ge upp och ha shettisen till nåt annat. Eller så tar du tjuren vid hornen och tar tag i det.

Ska du köra igen så ta en släpskackel och en kälke som du lastar halvtungt. Gärna på vintern med lite snö. Sticker dom då så orkar dom inte så långt. Du börjar att köra lite grann bara och sen öka. Det går ju tungt.. Det skramlar och rasslar med och det verkar som om din häst reagerar på ljud. Bomull i öronen?

Skenande är ett gissel.. Och tyvärr är vagnar mycket lättrullande och det går att springa långt med dom.

Jag har ett ton tyngre häst och jag försöker att köra in på höst och vinter, med släpa och lite lass. Det ska vara lagom tungt. Dom ska kunna dra, men inte gå mer än 10minuter.

Du får tänka på att shettisar är bland det starkaste du kan ha i förhållande till storleken.

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag Det skramlar och rasslar med och det verkar som om din häst reagerar på ljud. Bomull i öronen?

Det där med att dra tungt låter smart. Owanstående också, men jag tror inte att det är rassel och skrammel som är farligt. Wi har dragit bildäck utan problem (inte så farligt kanske) men äwen en tung träpall (sådan man lasar saker på) på en hård gruswäg. Och där rasslade och lät det så att jag och medhjälparen fick skrika för att göra oss hörda. Shettiskillen brydde sig inte alls, kan drog på och låg i linorna.

De ljud som werkar skrämma är plötsliga "pistolskottsljud". En gren som knäcks under hjulet, träskiworna i wagnen smäller till när wi kör öwer ett gupp, mattes fot som stampar i golwet på wagnen. Wad gäller sådana ljud är han nog lika rädd både med och utan wagn, så ett alternatiw hade förstås warit att träna pistolskott utan wagn. Men det är inte så enkelt, att wänja en häst wid plötsliga ljud känns liksom dömt att misslyckas. Det finns ju trots allt en inbyggd mekanism som gör att de flesta hästar kan ta ett litet skutt när det smäller till. Och jag kan aldrig garantera att det inte dyker upp ett plötsligt ljud när jag kör heller.

Innan olyckan war han lite känslig om man körde på en bom eller kon - då la han öronen bakåt och sprang snabbare några meter. Så jag antar att det fanns en wiss bakskygghet redan innan?

Nä, det blir nog agility... Killen war tänkt som barnhäst (och det werkar funka bra, han är hur snäll som helst i all annan hantering) men så wille jag körträna lite och ffa göra utflykter med dottern i wagnen. Och en 3 åring ska ALDRIG sitta bakom denna häst.

Bäst wore att sälja och köpa en wälkörd annan häst - kanske ett russ istället? - men jag tycker det känns olustigt att sälja en häst som inte går att köra och dessutom är han ju så himla söt ändå...

Tack för tipsen!!

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Om din shettis funkar lika i vagn så tror jag ärligt talat inte att man ska jobba vidare med körningen. De gånger du hinner se att han blir rädd har du ju en chans men de gånger reaktionen att fly kommer omedelbart så är du ju chanslös. Och nästa gång kanske det går illa för dig eller shettisen eller båda två

Det lutar nog åt att strunta i det. Jag har haft tur som inte kört på någon eller wält med wagnen de senaste gångerna. Och tanken war från början att ha hästen som 1) ponny till dottern, 2) köra familjeturer och picknickrundor och 3) winna sm... Jag stryker 2 och 3...

Andra gången han skenade såg jag ju när det började och lyckades stanna honom 3-4 ggr. Satte honom på hasorna så att bakselen werkligen tog i. Han war sedan wäldigt spänd och trippade fram. Efter att ha skrittat en stund och pratat lugnande wände wi på wägen (han går alltså "sidleds" mellan skaklarna och wrider runt wagnen - inga problem alls) och lunkade hemåt. På ett ställe där jag wet att wägen är plan tänkte jag så trawa lite försiktigt och då drog han igen. Jag war beredd och snabb på att slänga in nödbromsen, men det hjälpte inte alls. Sedan försökte jag på ridmanér att dra i ena tömmen, men det funkade inte heller. Kasta piskan öwer bord. Steg twå war att dra i båda tömmarna samt sätta upp en fot på wagnens front och hänga bakåt. Inte en reaktion. Det händer ingenting. Det är som att sitta på ett tåg. I tidigt skede ingår kasta piskan (det är wäl dörför jag börjar bromsa med en töm, antar jag, piskan är först lite i wägen). Efter en stund tänker man ju på att hoppa. Men innan dess testar man flåsande och med darrande stämma "ssssssåååja, ptroooo-o-o-o-o" och det werkade funka. Hästen stannar och står blickstilla med häwande flanker, uppspärrade näsborrar och, som sagt, blödande mun.

Usch!!! Aldrig mer! Tänk om dottern warit med!

Warför kollade jag inte de där förbaskade fjädrarna bättre! Då hade jag fortfarande haft en toppenponny!

 

[mul]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag själv är skotträdd.. Och enda sättet att få bort det är att träna. Ut med shettisen i skogen och knäck grenar. Kinasmällare? Ballonger?

En av mina var enormt rädd för fort körande bilar.. Vad gör elaka mul då?? Ut med sambon på minicross i hagen.. Köra ganska fort och tuta förbi hagen.. Det tog en vecka sen lyfte hon inte huvudet för sånt.. 48p på KBI..

Vänjer man dom med sånt som dom är rädda för utan vagn så har dom ingen anledning att dra sen. Du har inte någon gammal bil som gör förgasarsmällare? Plastpåse som man viftar till med smäller. Börja vifta så hästen vänjer sig med det och sen ta i mer och mer.

Bara fantasin som sätter stopp.. Men börja med att knäcka grenar. När hästen inte bryr sig om det så gå grövre grejjer. Mina härdas med allt och då menar jag allt.. Här lyfts inte skacklar ner sakta mot backen.. Här släpps dom på en meters höjd med en smäll. Dom måste gå under en pressening för att gå in i vindskyddet, den hänger lågt så dom måste ducka och pressen skrapar i ryggen.. osv osv. En bra körhäst ska vara bombsäker.. Oavsett vad som händer så får dom inte sticka. Men då ska dom härdas med. Min andra som jag precis sålt köptes av ett behandlingshem just för att hon är så snäll och orädd. Hon stod och sov när dom var här och kollade på henne med en press hängade över rumpan.

Jag har film på henne när vi möter traktor med dubbla balvagnar, rundbalar, plastar och hämtar baler, slår..

Bakskygghet är svårt att jobba bort, men det enda man kan göra är att utsätta hästen för det den inte tycker om. Det trubbas av allteftersom.

 

[mul]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Just det.. Har du en vagn med broms? Om hästen börjar ge sig iväg. Häng dig på bromsen.. Det går mycket tyngre och dom orkar inte springa så långt. Men först och främst.. Orsaken till varför ponnyn sticker..

 

[schelin_j]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag tänkte också på det med broms, problemet är bara att shettisvagnar oftast är lätta och då blir det inte så stor effekt på bromsen heller.

För att förklara hur jag menar så brukar jag köra pullertvagn med broms med både travarna och med min shire. Full broms åt travarna innebär att de stannar nästan omedelbart - de orkar helt enkelt inte med att springa med bromsen i. Full broms åt shiren innebär brända däck när han ångar vidare... och hjulspår i vägen.

Han orkar förvisso inte långt med maxbroms han heller men man får inte riktigt den effekt man önskat sig.

Sedan tror jag fortfarande att den där shettisen kanske inte ska köras alls. Speciellt inte med barn.

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag håller med dig. Jag är också wäldigt "oförsiktig" med mina hästar och härdar dem på så sätt. Så wisst, jag kommer wäl ändå att ha kwar ponnyn så då kan jag lika gärna träna lite - utan wagn.

Jag har bara kört honom med rockard, men wi har en bromsad maratonwagn ståendes (hann aldrig prowa den innan allt sket sig). Jag törs inte riktigt testa den för när wi prowkörde den med par hos dem wi köpte aw så wobblade den en del i galopp i nerförsbackar. Är det annorlunda när man kör enbet? Wi har - efter skentur nr 2 - haft honom framför maratonwagnen och låtit honom dra, inga problem.

Och när man selar aw här hemma på gårdsplanen, också efter skentur 2, så kunde jag släppa wagnen i backen och dessutom hoppa jämfota i den utan att han brydde sig nämnwärt?

Det han reagerat på när han warit utan wagn (men tömkörd) har warit när jag ställde honom med rumpan mot en hög bewattningsrör och bad sambon hoppa på dem... Kanske ska jag börja med nåt lindrigare... Han reagerade också när andra hästar körde förbi bakom rumpan på honom när han stod och betade i wägkanten.

Jag är lite rädd för att det kräws en kombination aw förutsättningar för att han ska bli tokig; jag ensam i wagnen, lite fart, en smäll? Funkar hästar så?

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Håller med.

Men det tunga släpet låter spännande. Men sen är det just det där om han bara reagerar i en mycket specifik situation? Iochmed att jag kan dra tung pall som rasslar utaw bara den utan att han reagerar så är jag inte så säker på att han skulle tycka att släp aw annat slag heller är läskigt? Att det kanske funkar bra men att han lik förbaskat sticker med rockarden?

Förresten, efter skentur 3 försökte han sticka igen när jag drog rockarden bakom honom. Det kan ha bliwit sju resor wärre efter sista skenturen.


Idag har han traskat en runda med 3-åringen på ryggen. Wi har borstat och gullat. Kanske bra så. Jag ska tömköra igen, men ska nog wänta en månad till innan jag sätter bett i munnen; tungan war alltså nästan aw. Och att göra nåt i grimma funkar si så där - blir det trist kör han ner sitt lurwiga lilla huwud och drar järnet... Det är wäl nåt man borde komma till rätta med innan man ens funderar på körning kanske? Kan man kräwa aw en shettispojke att han ska låta sig longeras i bara grimma eller är han för "ponny" för det?

 

[mul]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Wobblar vagnen skulle jag inte köra honom med den. Risken är att ni går omkull. Kör med släpa och tungt istället, då kan man sitta på släpan och det blir inte lika hög fallhöjd om det bär av, eller om man slänger sig av.

Jag tror att det blivit en grej.. Hästar är smarta och ponnyer är värre. Bjuder man på tillfället så tar dom den.. Min gammelponny drog iväg i full kareta och efter en stund i smärre sken så grisnitade han och drog ner huvudet.. Gissa vad som hände? jag åkte av.. Det gjorde jag ett par gånger i veckan ett tag. Tills den dagen jag satt kvar, sen gjorde han inte om det. Han hade grejjer för sig hela tiden. Ex när man klättrade och stod i lätt sits. Då var det läge att kasta sig 90grader.. Samma resultat, tills man satt kvar. Han backade som besatt.. Men när han fått backa ett par kilometer så var inte det skoj heller. Hysteriskt bockanfall och jämfota om han blev om riden av någon annan. Han var ponny ända ut i tåspetsarna. Men det gäller att komma på vad man behöver göra för att dom ska sluta. Bockanfallen höll på tills han avlivades, men dom kom bara när man hade korta tyglar.. Hade man långa tyglar så skötte han sig.

Din shettis funkar säkert likadant.. Tyvärr bor jag nog för långt norrut för att kunna hjälpa dig.

Är han pigg när du kör? Kan det vara så att han inte gillar bettet och när du tog i honom så drog han ännu värre? Hur funkar han på annat bett? Det finns oändligt med frågor. Men beta av ett och ett och träna på bakskyggheten. Det skulle inte förvåna mig om han reagerar på släpan nu när han varit med om en incident. Det är lätt att få en häst bakskygg och det är svårt att bli av med det. Men är det så lite så går det. Min NFhingst var så. Han reagerade oftast inte alls, men sen, rätt som så for svansen in mellan benen och huvudet upp. Honom kör dom massor nu, släde, vagn osv. Han stack inte, men om man inte tog honom direkt så hade han säkert gjort det.

Under träningen kommer ni att lära känna varann ännu bättre och förmodligen så lär du dig se när han tänker göra nåt innan han gör det och då kan du hindra honom innan det bär av.

Långt och svammligt, men jag hoppas du är med lite iaf

 

[TantEster]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Jag har kört på tredelat fram tills efter skentur nr 2. Då bytte jag till ett skarpare alternatiw som jag tror kallas fransk grodstång (?). Jag kan iofs tänka mig att han inte gillar stångbettet och att det stressade honom att sas "bli satt på hasorna" när jag twärnitade innan det bar iwäg på tur nr 3, men det tredelade har jag upplewt att han gillar. Mjuk och fin i mun, lydig, positiw.

Jag har aldrig warit med om någon riktig skentur förr, men wisst har ridhästarna stuckit med en. Jag har dock aldrig upplewt den känslan aw att sitta på ett e presståg som med shettisen. När han wäl har stuckit är han helt stum i munnen, det händer werkligen ingenting. Det går bara fortare och fortare och jag är helt chanslös. En lite märklig sak med skentur 2 och 3 är wäl dock att han båda gångerna stannat på samma ställe, precis när wi kommit ut ur skogen och ska öwer en öppen grusplan till nästa wäg. Precis före den.

När jag fick honom war han slö och gick inte på ordentligt. Det gick snabbt öwer när han aktiwerades lite och wi har tränat mycket tempowä lingar utan att han har "surat".
Det sista wi gjorde innan wagnhelwetet gick sönder war att träna konkörning i full galopp ute i hagen. Han war pigg och glad och löd minsta wink. Allt kändes toppen. Han är genomsnäll fö, dottern leder och pysslar och han har aldrig wisat någon tendens att busa, bitas eller sparka. När wagnen wälte, alltså det jag tror är grunden till beteendet, gick det till så här: wi hade tränat galoppfattningar i ridhus med tränare när ponnyn plötsligt stannade. Jag tolkade det som olydnad och smackade på. Då tog det hus i helwete. Han sparkade wilt mot wagnen och jag tror att fjädern hoppade aw direkt = hela wagnen lutade 45 grader i sidled. Efter att ha sparkat wilt bara drog han och swängde twärs öwer ridhuset warpå wagnen wälte och jag flög ur. Sedan skenade han i ungefär 5-10 minuter med wagnen först liggandes och släpandes på sidan, därefter skuttade den upp och slamrade med på tå hjul, dock sned. Stundtals hade han en skakel mellan bakbenen. Han stannade till slut, wi höll oss bara undan, och då gick det att sela aw utan problem. Tömmen hade snott in sig i hjulen så det tog en stund att få loss honom, men han hade liksom sprungit färdigt. Direkt efteråt satte wi fast fjädern prowisoriskt och ledde honom runt med wagnen.

Det här med släpa för en nubliwen ägare till rockard och maratonwagn... Jag säljer båda wagnarna, jag kan köpa nytt om det blir aktuellt att köra igen. Men släpa, alltså. Är det nåt jag bygger själw? Twå skaklar och en pall att fästa draglinorna i? Då borde man ju kunna snabbdra om det skiter sig så att man får loss släpan med? Eller hur ska det se ut?

Jag är hemskt tacksam för all hjälp jag får här aw dig och de andra. Det känns bra bara att prata om det. Mitt aldrig mer kwarstår wäl iofs, men en släpa skulle jag kunna wåga mig på...

 

[mul]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Din lilla är så liten så det kan bli svårt att få tag på färdigt. Men ska man dra släpa så ska dom vara rekade. När jag börjar att dra med skaklar så tömkör jag och har en medhjälpare eller två. Jag lägger balsnören istället för att sätta fast det. Jag drar igenom balsnöret genom fästet, sen ett längre balsnöre som går över ryggen och ett kortare på den sida som medhjälparen går. Medhjälparen kan om det behövs släppa balsnöret så skaklarna släpper. Då är det bra om hästen inte bryr sig så mycket om när man släpper skaklarna med ett duns.

När man kör med släpa så måste dom ju sitta fast, släpan blir så tung. Jag har en speciell släpa som jag kör timmer med. Även den är rekad. Det går säkert att göra en på nåt sätt. En tom rekad släpa skulle passa bra till din lilla. Då springer han inte så långt. Jag kör den med 3 st 3meters timmer på, när jag kör in. Timmret är ca 30cm i diametern.

Det känns nästan som om herrn har gett sig den på att skena. Antingen är det nåt i korsningen som gör att han stannar. Läskigt eller nåt som gör att han vaknar till innan korsningen. Eller om det är nåt där han sticker som är extra läskigt. En körhäst kan reagera väldans på ny utrustning. Jag vet flera som reagerat starkt på ex att få en baksele eller ett nytt bett. Så jag kan misstänka att skentur nummer 3 berodde på bettet. Han försökte fly från det.

Men oavsett orsak så är det alltid bättre att gå tillbaka några steg och få upp självförtroendet.

 

[schelin_j]

Sv: Aldrig mer!! Tack å hej från oss!

Om du vill kan du ju testa en kapson för tömkörning och longering!

Min funkar jättebra med kapson vid longering och jag brukar använda ett bettlöst träns till tömkörningen också ibland.