Äta nyttigt är dyrt

Kan börja med att säga att jag inte kommer fortsätta diskutera tjockisbiten då mitt psyke helt enkelt inte pallar idag utan jag tar allting för personligt och känner mig idiotförklarad. Jag tycker mest att det är trist att det går folk förbi när det är så uppenbart.

Man fattar. Men innebär det att alla sätt utom höjda löner är fel, ignorant och von oben?
Vi har höga skatter på alkohol, tobak, bensin. De drabbar också de som nyttjar dem mest. Jag är för ökat barnbidrag till låginkomsttagare, ökade bidrag till sjuka och pensionärer. Jag vill ha ett gigantiskt socialt skyddsnät. Jag vill att alla barn ska få ett så bra och rättvist liv som möjligt. Vi väljer ALLA gärna enklast möjligt, i alla lägen. Jag kan inte se att skattelättnader på frukt och grönt är så enormt fel?
Fast har tobaksskatten öht lett till minskad rökning? Det är ju allmänt känt att folk slutar röka när de får en bättre ekonomi menar jag. Frågan är alltså om inte de konstant höjda priserna bara låser fast folk ytterligare vid rökningen då det bara gör de fattigare och fattigare.

Hur ska man få folk generellt att äta nyttigare då?
Är det hemkunskapen som ska få större utrymme??
Utjämnade klyftor som i sin tur ger möjligheter att välja.
Bättre kvalité på hemkunskapen.
Bättre skolmat. Bredare skolmat framför allt, för att bredda framtida generationers meny. Många av oss får det som sagt inte hemifrån, där har skolmaten en viktig roll. Jag menar, jag hade inte haft en tanke på att käka tex oxjärpar eller pannbiff om det inte vore för skolmaten, för det förekom aldrig hemma.

Personligen stör jag mig något enormt på när folk får för sig att köra en vegetarisk dag i veckan i skolorna också. Det är så jävla dumt bara. Inte maten i sig utan ordvalen. Servera morotsbiffen utan att kalla den vegetarisk, låt den bara vara en vanlig jäkla maträtt, hur svårt ska det vara? Om ungarna gillar den så kommer den ingå i deras kost som vuxna sen. Men kallar man den vegetarisk blir folk anti redan från start.
Liksom, serverar man pannkaka och märker ut hälften som vegetariskt så kommer det vara den omärkta som äts. Fast det är samma jävla pannkaka.

Jag tror jag föredrar sänkta priser framför bidrag, generellt. Nånting med bidrag skaver hur fantastiskt det än är. Som att jag får dåligt samvete när barnbidraget går till middagsmat, fast det är fullkomligt rimligt bara gör att jag vet att många sparar pengarna till barnet. Och då inte att jag tycker det är fel att ta emot på något sätt, mer att jag tycker alla borde ha en dräglig tillvaro utan bidrag. Det känns som det ger mer självbestämmanderätt.
Fast ett höjt bidrag ger ju bra mycket mer självbestämmanderätt än riktade prisändringar.
Själv tar jag hellre ett höjt bidrag. Det är ju så mycket mer än maten som strular med en kass ekonomi liksom. Om jag får ett höjt bidrag kanske det är det som gör att jag kan köpa en vinterjacka så jag öht kan gå ut genom dörren utan att frysa ihjäl. Den möjligheten får jag inte av att broccolin som ändå inte ingår i min kost kostar 2 kr mindre/kg.
 
Kan börja med att säga att jag inte kommer fortsätta diskutera tjockisbiten då mitt psyke helt enkelt inte pallar idag utan jag tar allting för personligt och känner mig idiotförklarad. Jag tycker mest att det är trist att det går folk förbi när det är så uppenbart.


Fast har tobaksskatten öht lett till minskad rökning? Det är ju allmänt känt att folk slutar röka när de får en bättre ekonomi menar jag. Frågan är alltså om inte de konstant höjda priserna bara låser fast folk ytterligare vid rökningen då det bara gör de fattigare och fattigare.


Utjämnade klyftor som i sin tur ger möjligheter att välja.
Bättre kvalité på hemkunskapen.
Bättre skolmat. Bredare skolmat framför allt, för att bredda framtida generationers meny. Många av oss får det som sagt inte hemifrån, där har skolmaten en viktig roll. Jag menar, jag hade inte haft en tanke på att käka tex oxjärpar eller pannbiff om det inte vore för skolmaten, för det förekom aldrig hemma.

Personligen stör jag mig något enormt på när folk får för sig att köra en vegetarisk dag i veckan i skolorna också. Det är så jävla dumt bara. Inte maten i sig utan ordvalen. Servera morotsbiffen utan att kalla den vegetarisk, låt den bara vara en vanlig jäkla maträtt, hur svårt ska det vara? Om ungarna gillar den så kommer den ingå i deras kost som vuxna sen. Men kallar man den vegetarisk blir folk anti redan från start.
Liksom, serverar man pannkaka och märker ut hälften som vegetariskt så kommer det vara den omärkta som äts. Fast det är samma jävla pannkaka.


Fast ett höjt bidrag ger ju bra mycket mer självbestämmanderätt än riktade prisändringar.
Själv tar jag hellre ett höjt bidrag. Det är ju så mycket mer än maten som strular med en kass ekonomi liksom. Om jag får ett höjt bidrag kanske det är det som gör att jag kan köpa en vinterjacka så jag öht kan gå ut genom dörren utan att frysa ihjäl. Den möjligheten får jag inte av att broccolin som ändå inte ingår i min kost kostar 2 kr mindre/kg.


Bra poänger!
Jag hoppas du stannar i tråden, du tillför:)
 
Ja jag tänkte inte lämna, jag vill bara hålla huvudet över vattenytan. Ämnet ligger mig ju nära iom att jag är en av de där fattiglapparna, född in i det och dömd till att leva i det i resten av mitt liv.
Jag har ju det hyfsat nu men tar aldrig ut hög lön utan det är ständiga prioriteringar. Jag tror det sitter i.
När jag var liten var det också prioriteringar. Veckan innan min mamma fick lön var oftast tuffast. Och då handlar det inte om att välja eko mjölk eller vanlig mjölk. Utan att köpa mjölk vs ingen mjölk.
 
Ja jag tänkte inte lämna, jag vill bara hålla huvudet över vattenytan. Ämnet ligger mig ju nära iom att jag är en av de där fattiglapparna, född in i det och dömd till att leva i det i resten av mitt liv.

Och det är så djävulskt orättvist. Jag vet att ämnet är både känsligt och svårt, men jag hoppas jag inte klampar dig på fingrarna allt för mycket. Jag tror vi måste prata om sånt här, och det kan finnas många lösningar.
 
Jag har ju det hyfsat nu men tar aldrig ut hög lön utan det är ständiga prioriteringar. Jag tror det sitter i.
När jag var liten var det också prioriteringar. Veckan innan min mamma fick lön var oftast tuffast. Och då handlar det inte om att välja eko mjölk eller vanlig mjölk. Utan att köpa mjölk vs ingen mjölk.
Jo, det gör ju ofta det. Det är väl ett fenomen som blev extra tydligt bland förintelseöverlevare som hur bra de än fick det efteråt ändå fortfarande hamstrade mat 50 år senare.
Det känns väldigt väl igen. Själv fick jag strikta order från dietist om att äta filmjölk till frukost istället för mackor. Det funkade två dagar, sen var filen slut och det fanns inte pengar till ny fil. Mackorna däremot tog mamma hem gratis från jobbet och allt jag hade på var smör (tills det tog slut, då fick vi lyxa till det med margarin! Det där margarinet minns jag än idag med glädje, för jag förstod inte då hur fattigt det var utan det var just lyx för mig), så det var givetvis mycket billigare än fil.
Jag försöker göra bra val idag och har fått en liten gnutta av ett intresse för att prova nya rätter med nya råvaror. Men det är inte lätt, varken ekonomiskt eller bakgrundsmässigt. Och när jag inte vet om jag ens kommer gilla den där majrovan så är det ofta en stor risk att ta att laga mat på den, för det är ju ofta fler ingredienser i en rätt som sammantaget blir en slant. Det kan bli mycket pengar i soporna i värsta fall och det har jag inte råd med, så då blir det ändå det gamla vanliga till stor del. Det är trist men svårt att göra nånting åt.

Och det är så djävulskt orättvist. Jag vet att ämnet är både känsligt och svårt, men jag hoppas jag inte klampar dig på fingrarna allt för mycket. Jag tror vi måste prata om sånt här, och det kan finnas många lösningar.
Nej det gör du inte, det är bara fettdiskussionen jag inte orkar ta idag. Det är definitivt ett ämne som man måste prata om annars, för annars kan inget göras åt saken. Personligen känner jag mest att jag sitter fastbojad vid ett rör i ett sjunkande skepp. Ska jag komma loss så måste någon låsa upp mig och för att låsa upp mig måste man hitta nyckeln först. Eller en yxa, det funkar också. Kommer jag bara loss så kan jag själv röra mig i den riktning jag vill men just nu kommer jag ingenstans för jag sitter fast.
 
Bättre kvalité på hemkunskapen.
Bättre skolmat. Bredare skolmat framför allt, för att bredda framtida generationers meny. Många av oss får det som sagt inte hemifrån, där har skolmaten en viktig roll. Jag menar, jag hade inte haft en tanke på att käka tex oxjärpar eller pannbiff om det inte vore för skolmaten, för det förekom aldrig hemma.

Personligen stör jag mig något enormt på när folk får för sig att köra en vegetarisk dag i veckan i skolorna också. Det är så jävla dumt bara. Inte maten i sig utan ordvalen. Servera morotsbiffen utan att kalla den vegetarisk, låt den bara vara en vanlig jäkla maträtt, hur svårt ska det vara? Om ungarna gillar den så kommer den ingå i deras kost som vuxna sen. Men kallar man den vegetarisk blir folk anti redan från start.
Liksom, serverar man pannkaka och märker ut hälften som vegetariskt så kommer det vara den omärkta som äts. Fast det är samma jävla pannkaka.
Här måste jag hoppa in och ge dig en eloge för det du tar upp :up:

Det är svårt att få fram budskap till sitt barn ibland som förälder, just som du skriver med att kalla något för vegetariskt eller ej när det gäller barn. Barn behöver bara lära sig hemifrån att man SKA provsmaka innan man kan avgöra om man gillar det eller ej. Gillar man det inte - fine, för då har man iallafall försökt. Sen om det är vegetariskt, finskt eller kurdiskt - det spelar ingen roll!!!

Lite OT.
Men det är hopplöst att få den stora högstadieskolan att förstå hur det hänger ihop :down:

När mitt barn gick i en liten byskola så var det inga barn som inte åt eller som klagade på maten. Varför? Jo, för att alla som jobbade där, lärare, vaktis mm åt med barnen och gav dom tid att prata och resonera om att provsmaka, gilla vissa smaker och inte andra. Mao det var som att äta hemma :love:

Nu med kort mattid, grupptryck, många elever och inga vuxna... *skakar på huvudet*.
 
Man fattar. Men innebär det att alla sätt utom höjda löner är fel, ignorant och von oben?
Vi har höga skatter på alkohol, tobak, bensin. De drabbar också de som nyttjar dem mest. Jag är för ökat barnbidrag till låginkomsttagare, ökade bidrag till sjuka och pensionärer. Jag vill ha ett gigantiskt socialt skyddsnät. Jag vill att alla barn ska få ett så bra och rättvist liv som möjligt. Vi väljer ALLA gärna enklast möjligt, i alla lägen. Jag kan inte se att skattelättnader på frukt och grönt är så enormt fel?
Jag skulle älska skattelättnader på frukt och grönsaker. Även om jag försöker handla smart så går så sjukt mycket pengar till det. Om det för skattelättnader på frukt och grönt krävs höjd skatt på chips, läsk eller nåt sånt så ja, fattar inte problemet. Mat behöver man ju, chips och läsk behöver man inte och man behöver det ju definitivt inte varje dag.
 
Det svåra är ju även att även om jag skulle få en bättre ekonomi så skulle grönsaker vara svårt, för jag har inte det där kulturella kapitalet (tänker jag på rätt begrepp nu?) bakom mig. Jag är helt lost på grönsaksavdelningen. Jag vet inte vad man gör med en majrova eller en aubergine liksom.
Men om du vill använda t.ex. aubergine så är det ju bara att googla recept? Gå runt i grönsaksavdelningen, hitta nåt du inte vet hur det ska användas, googla! Eller fråga på buke :p.
 
Jo, det gör ju ofta det. Det är väl ett fenomen som blev extra tydligt bland förintelseöverlevare som hur bra de än fick det efteråt ändå fortfarande hamstrade mat 50 år senare.
Det känns väldigt väl igen. Själv fick jag strikta order från dietist om att äta filmjölk till frukost istället för mackor. Det funkade två dagar, sen var filen slut och det fanns inte pengar till ny fil. Mackorna däremot tog mamma hem gratis från jobbet och allt jag hade på var smör (tills det tog slut, då fick vi lyxa till det med margarin! Det där margarinet minns jag än idag med glädje, för jag förstod inte då hur fattigt det var utan det var just lyx för mig), så det var givetvis mycket billigare än fil.
Jag försöker göra bra val idag och har fått en liten gnutta av ett intresse för att prova nya rätter med nya råvaror. Men det är inte lätt, varken ekonomiskt eller bakgrundsmässigt. Och när jag inte vet om jag ens kommer gilla den där majrovan så är det ofta en stor risk att ta att laga mat på den, för det är ju ofta fler ingredienser i en rätt som sammantaget blir en slant. Det kan bli mycket pengar i soporna i värsta fall och det har jag inte råd med, så då blir det ändå det gamla vanliga till stor del. Det är trist men svårt att göra nånting åt.


Nej det gör du inte, det är bara fettdiskussionen jag inte orkar ta idag. Det är definitivt ett ämne som man måste prata om annars, för annars kan inget göras åt saken. Personligen känner jag mest att jag sitter fastbojad vid ett rör i ett sjunkande skepp. Ska jag komma loss så måste någon låsa upp mig och för att låsa upp mig måste man hitta nyckeln först. Eller en yxa, det funkar också. Kommer jag bara loss så kan jag själv röra mig i den riktning jag vill men just nu kommer jag ingenstans för jag sitter fast.

Fast man måste väl inte slänga mat för att den inte smakar gott? Särskilt inte om man inte har så mycket pengar?

Mat äter man också av andra skäl än att det ska smaka gott och emellanåt kan man väl äta med de skälen i fokus, om man lyckats laga till något lite mindre smakligt? Det finns alltid grader i helvetet, när det kanske smakar direkt vidrigt och inte kan räddas, och man ska såklart inte äta sånt som skulle kunna vara skämt.

Eller har jag missuppfattat?

(när man levt på noll inkomster en lång tid, blev åtminstone jag ganska medveten om att smak hamnar ganska långt efter andra skäl att äta mat - nästan vad som helst duger - hade ändå enormt svårt att få i mig tillräckligt den perioden och rasade i vikt till ohälsosamma nivåer )
 
Här måste jag hoppa in och ge dig en eloge för det du tar upp :up:

Det är svårt att få fram budskap till sitt barn ibland som förälder, just som du skriver med att kalla något för vegetariskt eller ej när det gäller barn. Barn behöver bara lära sig hemifrån att man SKA provsmaka innan man kan avgöra om man gillar det eller ej. Gillar man det inte - fine, för då har man iallafall försökt. Sen om det är vegetariskt, finskt eller kurdiskt - det spelar ingen roll!!!

Lite OT.
Men det är hopplöst att få den stora högstadieskolan att förstå hur det hänger ihop :down:

När mitt barn gick i en liten byskola så var det inga barn som inte åt eller som klagade på maten. Varför? Jo, för att alla som jobbade där, lärare, vaktis mm åt med barnen och gav dom tid att prata och resonera om att provsmaka, gilla vissa smaker och inte andra. Mao det var som att äta hemma :love:

Nu med kort mattid, grupptryck, många elever och inga vuxna... *skakar på huvudet*.
Tack!

Ohja, men just med vegetariskt är det snarare, enligt min uppfattning iaf, vuxna som förstör. Det är vuxna som spyr galla så barn apar efter och det är vuxna som står utanför skolor och delar ut hamburgare om skolor serverar uttryckligt vegetariskt. Samma vuxna tänker inte alls på det om det däremot serveras pannkaka, ärtsoppa, minestronesoppa eller på om barnet äter ett jäkla äpple som ju är rentav helt veganskt. För det är standard, det har ingen vego-stämpel och det är stämpeln folk reagerar på. Och då får man ju anpassa efter omständigheterna tänker jag.
Samtidigt ser jag ingen anledning till att kalla maten vegetarisk annars heller. Mat är mat liksom. Behöver vi inte kalla pannkakan vegetarisk så behöver vi inte kalla morotsbiffen vegetarisk heller. Pannkakan är en pannkaka och morotsbiffen är en morotsbiff bara.

Men om du vill använda t.ex. aubergine så är det ju bara att googla recept? Gå runt i grönsaksavdelningen, hitta nåt du inte vet hur det ska användas, googla! Eller fråga på buke :p.
Hade det varit så simpelt som du får det att låta så hade hela befolkningen levt på rotfrukter vid det här laget. Bara hit och bara dit, det är inte bara att göra si eller så.

Fast man måste väl inte slänga mat för att den inte smakar gott? Särskilt inte om man inte har så mycket pengar?

Mat äter man också av andra skäl än att det ska smaka gott och emellanåt kan man väl äta med de skälen i fokus, om man lyckats laga till något lite mindre smakligt? Det finns alltid grader i helvetet, när det kanske smakar direkt vidrigt och inte kan räddas, och man ska såklart inte äta sånt som skulle kunna vara skämt.

Eller har jag missuppfattat?

(när man levt på noll inkomster en lång tid, blev åtminstone jag ganska medveten om att smak hamnar ganska långt efter andra skäl att äta mat - nästan vad som helst duger - hade ändå enormt svårt att få i mig tillräckligt den perioden och rasade i vikt till ohälsosamma nivåer )
Nu slänger jag ytterst sällan mat utan jag dumpar den på mamma eller ger den till mina råttor, men... Detaljer.
I mitt fall finns sensoriska svårigheter. Jag kan ta en del dålig smak, men det finns gränser som är oöverstigliga och konsistens är ofta en sån. Tyvärr är flertalet grönsaker och rotfrukter sånt som passerar min gräns för när jag helt enkelt inte klarar av att äta det. Hade jag svultit om jag inte ätit maten så vore det en sak men nu är det ju sällan så illa i Sverige utan man överlever en överhoppad måltid.
 
Oj, tråden har dragit iväg i många konstiga riktningar och bitvis med en väldigt trist ton tycker jag. Synd, jag tror att ämnet är viktigt att ha för en konstruktiv diskussion.



Hur ska man få folk generellt att äta nyttigare då?
Är det hemkunskapen som ska få större utrymme??

Jag vill se/ha bättre tillgänglighet och mer spridd kunskap av bra, nyttig billig mat, och det får man inte genom att beskatta vare sig fett eller läsk eller pulvermos, men som du säger - hemkunskap är väl något som man verkligen skulle behöva mer av som numer endast dyker upp i vissa årskurser väl, typ i 6:an och 9:an?

Jag skulle vilja se det som ett isolerat ämne i alla årskurser. Jag skulle vilja se kostkunskap, kostekonomi och praktiska delar som inkluderar skolodlingar på schemat. Jag vill se en integration av ämnet hållbarhet i alla delar. Jag vill också se ett större samarbete mellan skola och lokala lantbruk. Jag vill se stora satsningar på stadsodlingar på grönytor, jag vill se en revival för torghandeln där lokalt odlade produkter säljs. Jag tror att vi alla behöver få ett bättre lokalt utbud, jag vill se mer av eko-ringar osv.
 
Jag skulle älska skattelättnader på frukt och grönsaker. Även om jag försöker handla smart så går så sjukt mycket pengar till det. Om det för skattelättnader på frukt och grönt krävs höjd skatt på chips, läsk eller nåt sånt så ja, fattar inte problemet. Mat behöver man ju, chips och läsk behöver man inte och man behöver det ju definitivt inte varje dag.

Ja, nånstans ifrån måste ju pengarna tas, och då skulle jag tycka att en sänkning på pris av frukt och grönt skulle kunna bekostas av en höjning på varor med typ palmolja.
Inte för att jag inte äter kakor och chips, för det gör jag utan för att det finns livsmedel jag anser alla har rätt till.
 
Jag tänker nog också att skola, barnomsorg, ja, alla där det är relevant, behöver sätta till ARBETE så att vi alla blir bättre rustade att hantera det som faktiskt är RISKER i samhället nuförtiden. Att det är så lätt att hitta något lättätet, billigt att äta vid minsta impuls tex. Sånt som ofta har tveksamt näringsvärde och är av ännu mer tveksam produktion.

Det gäller sånt man äter. Men det gäller tex också en massa prylar, menan haven korkar igen av plastskräp. Och det gäller en massa annat.

Vi har knappt en generations erfarenhet av det här. Vi får inte med oss detta automatiskt. Vi behöver hjälp, pedagogiskt kompetent hjälp.

Det ska inte läggas på kvinnor som redan är fattiga och stressade.
 
Ja, nånstans ifrån måste ju pengarna tas, och då skulle jag tycka att en sänkning på pris av frukt och grönt skulle kunna bekostas av en höjning på varor med typ palmolja.
Inte för att jag inte äter kakor och chips, för det gör jag utan för att det finns livsmedel jag anser alla har rätt till.
Problemet är att någon måste bestämma var som är onödigt. Någon nämnde en fettskatt. Fett är inte onyttigt i sig själv. Men i kombination med kolhydrater i för stor mängd, ja.

Säg att priset på chips dubblas. Då kanske den fattiga barnfamiljen aldrig har råd med chips, vilket kanske har varit veckans höjdpunkt, att dela på en chipspåse på lördagen?

Men jag håller med, något måste ju bli dyrare. Det svåra är bara att komma fram till vad som ska bli dyrt.
 
Problemet är att någon måste bestämma var som är onödigt. Någon nämnde en fettskatt. Fett är inte onyttigt i sig själv. Men i kombination med kolhydrater i för stor mängd, ja.

Säg att priset på chips dubblas. Då kanske den fattiga barnfamiljen aldrig har råd med chips, vilket kanske har varit veckans höjdpunkt, att dela på en chipspåse på lördagen?

Men jag håller med, något måste ju bli dyrare. Det svåra är bara att komma fram till vad som ska bli dyrt.

Jag vet inte. Men jag tror att vi måste göra Något.
Jag tror stenhårt på att skolan kan göra mycket, och att det måste gå att tala om hälsosam mat utan att skuldbelägga eller kränka.
 
Men det här är ju framför allt en diskussion om arbetarklassens kosthållning, om jag nu inte missförstått TS återigen. Alltså inte en generell folkhälsodebatt. En skaplig skillnad, vill jag påstå.


Detta har jag tänkt på.

Det handlar ju om allas hälsa, vi borde alla äta bättre. Men alla kan inte välja. Jag vill att vi ska göra det mer tillgängligt med bra mat för alla. Sen får man välja själv, men det ska inte behöva vara en ekonomisk fråga i den utsträckning det faktiskt är för många.
 
Varför är det viktigt att "något måste bli dyrare"? Vad skulle resultatet bli?
Ska vi göra grönsaker billigare så måste pengarna komma från något annat. Jag skulle främst vilja att svenskproducerade grönsaker blev billigare, men det betyder inte att jag tycker att bönderna ska få mindre betalt, hellre tvärtom.

Jag är inte politiker, men det kostar att göra något billigare.
 
Ska vi göra grönsaker billigare så måste pengarna komma från något annat. Jag skulle främst vilja att svenskproducerade grönsaker blev billigare, men det betyder inte att jag tycker att bönderna ska få mindre betalt, hellre tvärtom.

Jag är inte politiker, men det kostar att göra något billigare.

Mat är dessutom relativt mycket billigare nu jämfört med ”förr”.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp