Adjö till hunden

Welsh

Trådstartare
I morgon så ska vi ta farväl av vår gammelhund. Han är 14 år och har aldrig varit sjuk. Nu har han grå starr och hör dåligt men är oförskämt pigg och fräcsh MEN han har börjat morra åt vår 11 månaders bebis :( Nu har vi tagit det faktiskt ganska svåra beslutet att det är dags att låta honom somna in innan det händer något. Med ett barn som precis lärt sig gå så är det svårt att hålla dem åtskiljda då hunden vill ligga mitt i smeten.
Att ett sådant beslut ska vara så svårt men ändå så enkelt. Ikväll vankas något extra gott då vi även har Buketräff här. Ska genast åka och köpa något gott kött som kan tillagas och intagas med andra grillätare.........
 
Sv: Adjö till hunden

Sånt är aldrig lätt, oavsett orsaken. Men vid 14 år kan han nog mycket väl börjat bli lite dement och det är därför han morrar åt bebisen.

En liten fråga? Äter ni grillarna, själv brukar jag nöja mig med det man lägger på gallret, kött fisk mm.
(Sorry kunde inte låta bli :angel: )
 
Sv: Adjö till hunden

cewe skrev:
Sånt är aldrig lätt, oavsett orsaken. Men vid 14 år kan han nog mycket väl börjat bli lite dement och det är därför han morrar åt bebisen.
Det är så vi har resonerat i familjen :( men tyvärr så känner man sig som en mördare när man ringer och beställer tid......

En liten fråga? Äter ni grillarna, själv brukar jag nöja mig med det man lägger på gallret, kött fisk mm.
(Sorry kunde inte låta bli :angel: )
Det är Görel och Mimus som troligen äter upp våra grillar i kväll ;)
 
Sv: Adjö till hunden

Tråkigt för Er! :(

Men Du får se det från den ljusa sidan. Han har levt ett långt och härligt liv. Han börjar känna av sin ålder och det visar sig i att han morrar åt barnet. Tycker Ni gör helt rätt som tar bort honom, dels för att Ni ska minnas honom som den glada, friska och snälla hund han är och dels innan han gör något han säljv kommer att ångra och inte rå för!

Ge honom en stor kram och låt honom gå över bron. Där väntar många vänner....jag känner några.
 
Sv: Adjö till hunden

Fick ta samma beslut den 15 juli, min hund var lika gammal... jag saknar henns så fruktansvärt..................
 
Sv: Adjö till hunden

De där har inge med ålderna att göra

Ofta gör hundägare misstaget att när man haft en hund bara som fått 100% uppmärsamhet och man får barn så helt plötsligt får hunden dela eran uppmärksamhet.
Förr hälsade alla som kom och hälsade på på hunden nu skiter man i hunden och går direkt till bäbisen och gullar..
Även hundar kan känna avundsjuka..

Och de var nog de som eran hund kände

De man skall tänka på är att när de kommer folk att de skall hälsa som vanligt på hunden SEN på bäbisen att man lägger ner tid på att klappa och gosa med hunden!

De är precis som när man har ett barn och får ett syskon de blir avundsjuka de bar aär så=)
 
Sv: Adjö till hunden

hmm, men om jag inte missminner mig helt så har welsh 5 barn......i såfall borde detta ju ha hänt mycket tidigare....om det skulle vara som din teori..
Jag vill nog hålla med welsh om att gamla hundar kan bli grinigare, dom kanske ser sämre o hör sämre och därmed kan dom bli överraskade och brinna till...jag har en schblandning som är 14 år också...och hon har ju inte samma krav på livet nu som hon hade innan...min valp snäser hon åt ofta om han yr omkring henne för mycket...
 
Sv: Adjö till hunden

Nä nu börja jag lipa... Tänker på Mona som vi tog bort akut för två år sen.. Lider med dej :cry:
 
Sv: Adjö till hunden

det är så hemskt att läsa sådant :cry:
ja bara tänker när min lilla ögonsten försvinner :cry:
hon är bara 2 år nu , så det är ett tag kvar :D:D
mycket bra :D
jag tycker som dom flesta att ni gjorde rätt beslut , gråstarr är oxå jobbigt , å när hunden blir demenet så kan de ju hända saker..
man ska ju egentligen inte ha hundar å småbarn i huvetaget tsm!? sägs det..
en liten bäbis skulle inte va välkommen här hemma , min hund är så svartsjuk :D HHAHA ,,
Jag lider med er alla som har fått tagit bort er bästa vän :cry:
/miriam

Daysie - världens finaste hund :love:
http://f.playahead.com/4e4aaebfdc284613aa613c4de157865e/share/029966edc3024da091b8b58c6e547da6.jpg

sommaren 04

http://f.playahead.com/4e4aaebfdc284613aa613c4de157865e/share/fdb567d1c119498299c39926eba1fb7a.jpg
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Adjö till hunden

ja du inte vet jag hur många barn hon har de skrevs inte i denna tråd så jag antog att de var första barnet.
Och de kan vara som så att hunden kan bli avundsjuk förrens nu ,de kanske är något speciellt med detta barn?? Detta barn kanske kräver lite extra omvårdnad vad vet jag!

Vet hundar som blivit avundsjuka efter 3 barn då sista barnet hade kolik och krävde mer til än vad hunden var van vid!
De han inte göra så mkt mer än gå ut med hunden ge den mat
 
Sv: Adjö till hunden

varför har du svårt att tro att det kan vara åldern ?? Om man tittar på welsh's profil så ser du att hon har 4 barn , denna sista är den femta har jag för mig ( vi "känner" varandra efter ett tag på forunet...hon har fler hundar och en hel del hästar och bor på vishan,
att hundar kan bli avundsjuka vid ung ålder på nya barn är ju inte heller konstigt, men jag tycker heller inte det är konstigt att dom kan bli lite surare vid hög ålder heller..det dom tålde som unga kanske dom inte alls tål mera, som t ex en liten unge som ramlar eller famlar över dom....
 
Sv: Adjö till hunden

Nu har ju Welsh några barn sedan tidigare. Så att det handlar om avundsjuka har jag svårt att tro, dock känner jag inte Welsh i verkliga livet. Bara det hon skrivit här i forumen.

Det är vanligt att äldre hundar visar lite mer irritation och agg. då deras syn och hörsel blir sämre. De blir även stelare och känner av sina leder m.m Allt detta påverkar naturligtvis hundarna och de ska och bör respekteras i den mån det går.

Jag tror nog att Welsh är så pass duktig och känner sin hund så väl, att hon har kunnat avgöra detta beslut helt riktigt.
 
Sv: Adjö till hunden

Hej allihopa. Nu ska vi reda upp det hela. Jag har 4 barn och 3 hundar, nej fel nu är det bara 2 kvar. För några år sedan så började Toss (ja så hette han) bli skotträdd helt plötsligt. Vi märkte då att hans hörsel bliit markant sämre. Han saknade visa frekvenser. Han sov tyngre dessutom och om vi klev över honom när han låg och sov i en dörröppning så flög han upp och morrade samt smällde ihop käftarna några cm från våra ben. Sen skämdes han. Han har fram till förra veckan inte brytt sig om det yngsta barnet alls när han krypit omkring på golvet men iom att han började gå så ändrades attityden. Nu var det inte längre en bebis/valp utan en spoling som inte accepterades göra vissa saker. Har sett detta hända med de 3 tidigare barnen men då mkt senare. Han har tolerat dem upp till 2 års ålder för att sedan säja ifrån. Under de senaste veckorna har vi märkt att Toss hörsel så gott som försvunnit helt och att han sov 22h om dygnet och däremellan varit trött. När man kommer till det stadiet att man antingen måste hålla barnet instängt eller hunden instängt då måste man ta ett beslut. Vi valde att ta bort Toss, en familjemedlem sedan 14 år tillbaka då vi visste att han aldrig skulle gilla att vara bortstängd från familjen och att han skulle kunna hugga den lille vid ett obevakat ögonblick.
Svartsjuka finns inte med i bilden alls, det kan jag till 100% försäkra er. Efter 14 år så känner man sin hund rätt så väl. Speciellt när man sett mönstret tidigare.
Det är väldigt tomt här hemma, tikarna är låga.Det är mer än en vän som försvunnit, en del av vårt liv är borta. Han fanns redan innan första barnet kom, har följt oss genom alla lägenheter och villor vi bott i. Hunden jag gråtit mot i pälsen flera gånger, hunden som man svurit över, hanhunden som hållit alla unghanarna under tukt och förmaning, den alltid lika vänliga Tossen som hundrädda lärt sig lita på. Nu finns han inte mer och jag ska minnas honom precis som någon av er så klokt skrev, med glädje och ljusa minnen då inget hann hända. Till alla er med hundar, glädjs för varje dag ni har med dem, man vet aldrig när sista dagen kommer.
Martha, jag hoppas att du får behålla din gammelhund ett tag till.
 
Sv: Adjö till hunden

En gammal människa reagerar ju precis som din hund reagerat, med att bli lättirriterad och skvätträdd när det inte hunnit höra eller se vad som sker. Småbebisar är jobbiga de kräver att man är uppmärksam hela tiden, något som varken gamla hundar eller gamla människor orkar.
Trots allt känns det skönt när det gått ett tag och man kan minnas det som var bra och veta att jycken slapp "göra bort sig" och hugga någon av misstag bara för att den blev överraskad och rädd.
Vi tog bort en 16-årig katt förra lördagen, jobbigt men nödvändigt.
Förra hösten försvann gammelhunden och en 18-årig katt, alla tre djur som barnen vuxit upp med och blivit uppfostrade av sen de började krypa omkring.
Det är jobbigt att ta bort ett älskat djur men det känns trots allt bättre än att de ska plågas ihjäl av sjukdom.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 309
Senast: Snurrfian
·
Hundhälsa Jag behöver få lite neutrala åsikter om min älskade vovve. Han är en blandras chihuahua/powder puff, med lite inblandning av nåt mer på...
Svar
9
· Visningar
3 008
Senast: Monstermom
·
Övr. Hund Ja, nu har jag tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv. Jag skulle bli så otroligt glad om någon orkade läsa/skumma igenom allt...
2
Svar
22
· Visningar
3 973
Senast: Lotus
·
Övr. Hund Jag har två hundar, båda pensionerade kappisgreyhound. Dvs hundar som vuxit upp med sällskap, och hela livet haft andra hundar omkring...
Svar
16
· Visningar
5 817

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp