Vinthundar och jakt (Utbruten ur Uppdateringstråd 26)

[Myrten]

Skulle misstänka att de inte är lika effektiva jägare som sina icke utställningsläktingar eftersom man inte avlar på det.

Och hur vet man vilka som är effektiva jägare? Visst, de som är duktiga på lure coursing bör vara det, men de är ändå inte prövade t ex vad gäller mod inför ett bytesdjur. I en del raser (tillägg: iaf i borzoi, har inte kollat övriga) är det samma linjer, ibland samma hundar som förekommer på utställningar och i coursing.

Att avla på vinthundar som går praktisk jakt + att man kan jämföra den jagande och icke jagande populationen lär inte vara möjligt. Det finns (väl?) jagande population av saluki i sitt ursprungsområde, eftersom rasen finns kvar där. Men för övrigt? Borzoi var rätt icke önskvärd i sitt ursprungsområde efter ryska revolutionen och bevarades till stor del som utställnings- och sällskapshund i väst. Såvitt jag fattat utvecklades lure coursingen under 1960- och 1970-talen. Visst kan man ha jagat med en del vinthundar från säg 1920-talet, men knappast med stora delar av populationerna i väst. De jaktliga egenskaperna har bevarats ändå.

Undantag från detta är naturligtvis greyhounds och whippets, där det funnits en tävlingsform som premierat vinthundarnas jaktegenskaper under lång tid. Men många av de övriga raserna tror jag inte har egenskapsavlats i någon större omfattning tidigare. Det kommer nu. Undantaget linjer från ursprungsområdena där den ursprungliga funktionen har bevarats.

 

[Red_Chili]

Vad menar du att utställningsaveln har lett till i detta fall, bortsett från mycket päls? För under pälsen är afghanen definitivt en vinthund.

Jag är helt övertygad om att ganska många (de flesta) utställningsafghaner/salukis/borzoier osv drar som en avlöning om lämpligt vilt dyker upp. Sen finns det i alla raser de som avviker. Men min uppfattning är att genomsnittsvinthunden, oavsett ras och variant, trivs bra i galopp och gärna jagar.

Under den enorma pälsen är många afghanhundar långa i kropparna, har svaga ryggar och överdrivet långa bakben med kraftiga bakbensvinklar - jämfört med hundarna som fortfarande jagar hare då.

Riktig harjakt finns i fler länder än ursprungsländerna. Där kan man se tydligt att det krävs mer än kort päls och lust att jaga för att faktiskt vara bra på det.

När det gäller lure coursing kommer det inte fungera bra för att bedöma jakt så länge som trasans fart anpassas efter hur snabba hundarna är. Jag tror knappast att en hare sänker tempot bara för att hundarna som jagar råkar vara långsamma.

 

[Myrten]

Under den enorma pälsen är många afghanhundar långa i kropparna, har svaga ryggar och överdrivet långa bakben med kraftiga bakbensvinklar - jämfört med hundarna som fortfarande jagar hare då.

Riktig harjakt finns i fler länder än ursprungsländerna. Där kan man se tydligt att det krävs mer än kort päls och lust att jaga för att faktiskt vara bra på det.

När det gäller lure coursing kommer det inte fungera bra för att bedöma jakt så länge som trasans fart anpassas efter hur snabba hundarna är. Jag tror knappast att en hare sänker tempot bara för att hundarna som jagar råkar vara långsamma.

Men är det hare som är det ursprungliga bytet? Jag tänker att det bör vara andra krav på en hund som är tänkt att jaga varg, kronhjort eller gazell och en som ska jaga hare. Sen jagade man förmodligen vad som dök upp.

Eeek... nu tänkte jag att jag skulle skriva något om samspelet med hästar, vilket också borde vara del i en "riktig" test av vissa vinthundar. Så då fick jag för mig att googla efter någon bra bild på borzoier som leds vid häst. Hittade en video på en vargjakt från Ryssland 1910.

1. Borzoier behöver ha en hyfsad trav (och de har de ofta).
2. Stackars varg! Borzoierna i klippet är inte att leka med!!!

 

[Red_Chili]

Men är det hare som är det ursprungliga bytet? Jag tänker att det bör vara andra krav på en hund som är tänkt att jaga varg, kronhjort eller gazell och en som ska jaga hare. Sen jagade man förmodligen vad som dök upp.

Eeek... nu tänkte jag att jag skulle skriva något om samspelet med hästar, vilket också borde vara del i en "riktig" test av vissa vinthundar. Så då fick jag för mig att googla efter någon bra bild på borzoier som leds vid häst. Hittade en video på en vargjakt från Ryssland 1910.

1. Borzoier behöver ha en hyfsad trav (och de har de ofta).
2. Stackars varg! Borzoierna i klippet är inte att leka med!!!

Visst är det så, att det bör vara andra krav på annat vilt. Dock är det inte många av dagens raser som använts på annat än hare. Tar man tex irländsk varghund (som många brukar gilla att ta som exempel) så är det idag en återskapad hundras, en korsning mellan bland annat grand danois och skotsk hjorthund som började i mitten av 1800-talet. (Kanske självklart för dig, men jag vet att många inte brukar ha koll på det)

Att jag pratar om främst hare är för att det är det som salukin använts mycket till, så det är det som står mig närmast.

Bild i spoiler på saluki som bär på en hare.

Spoiler: bild

 

[Wingates]

Och hur vet man vilka som är effektiva jägare? Visst, de som är duktiga på lure coursing bör vara det, men de är ändå inte prövade t ex vad gäller mod inför ett bytesdjur. I en del raser (tillägg: iaf i borzoi, har inte kollat övriga) är det samma linjer, ibland samma hundar som förekommer på utställningar och i coursing.

Att avla på vinthundar som går praktisk jakt + att man kan jämföra den jagande och icke jagande populationen lär inte vara möjligt. Det finns (väl?) jagande population av saluki i sitt ursprungsområde, eftersom rasen finns kvar där. Men för övrigt? Borzoi var rätt icke önskvärd i sitt ursprungsområde efter ryska revolutionen och bevarades till stor del som utställnings- och sällskapshund i väst. Såvitt jag fattat utvecklades lure coursingen under 1960- och 1970-talen. Visst kan man ha jagat med en del vinthundar från säg 1920-talet, men knappast med stora delar av populationerna i väst. De jaktliga egenskaperna har bevarats ändå.

Undantag från detta är naturligtvis greyhounds och whippets, där det funnits en tävlingsform som premierat vinthundarnas jaktegenskaper under lång tid. Men många av de övriga raserna tror jag inte har egenskapsavlats i någon större omfattning tidigare. Det kommer nu. Undantaget linjer från ursprungsområdena där den ursprungliga funktionen har bevarats.

Hur bevarar man en egenskap utan att aktivt avla på den?
Utställningsafghaner testar väl i princip inte alls vad jag vet? Utan avlas enbart på utseende. Den kanske fortfarande jagar som en vinthund men de linjer som aldrig används i praktisk jakt lär knappast vara särskilt duktiga. Lure coursing är väl det närmaste man kommer - men som @Red_Chili säger så är det ju inte samma sak.

Ingen annan ras lyckas bevara egenskaper utan att aktivt avla på dem så förstår inte varför man skulle lyckas med afghaner?

 

[TaxLady]

Hur bevarar man en egenskap utan att aktivt avla på den?
Utställningsafghaner testar väl i princip inte alls vad jag vet? Utan avlas enbart på utseende. Den kanske fortfarande jagar som en vinthund men de linjer som aldrig används i praktisk jakt lär knappast vara särskilt duktiga. Lure coursing är väl det närmaste man kommer - men som @Red_Chili säger så är det ju inte samma sak.

Ingen annan ras lyckas bevara egenskaper utan att aktivt avla på dem så förstår inte varför man skulle lyckas med afghaner?

Intressant diskussion! Min dvärgtax (ena föräldern kanin-tax, den andra dvärg-tax) som är sällskapsavlad i många, många generationer bakåt visade sig tidigt vara duktig på drev-jakt på rådjur. Vad han skulle göra, när skallen skulle komma osv satt instinktivt. Lite förvånade blev vi allt! Har dock sen träffat andra dvärg/kanin-taxar som visat samma tendenser, trots att rasen i princip uteslutande säljs som sällskap. Så jag gissar att det finns en del som skulle duga som jakthundar. Nu menar jag inte att det är så med afghaner (kan väldigt lite om rasen), så ett litet sidospår kanske

 

[Wingates]

Intressant diskussion! Min dvärgtax (ena föräldern kanin-tax, den andra dvärg-tax) som är sällskapsavlad i många, många generationer bakåt visade sig tidigt vara duktig på drev-jakt på rådjur. Vad han skulle göra, när skallen skulle komma osv satt instinktivt. Lite förvånade blev vi allt! Har dock sen träffat andra dvärg/kanin-taxar som visat samma tendenser, trots att rasen i princip uteslutande säljs som sällskap. Så jag gissar att det finns en del som skulle duga som jakthundar. Nu menar jag inte att det är så med afghaner (kan väldigt lite om rasen), så ett litet sidospår kanske

Ja alltså det är klart det finns en och annan, precis som det finns hundar som är superduktiga på saker som de inte ens är framavlade för att göra - men i det stora hela är det ju svårt att behålla egenskaper om man inte har dem som en del i aveln. Nästan alla egenskaper vi avlar för är ju en förfining/specialisering av deras naturliga egenskaper som art men till skillnad från vilda djur så kommer även de som är dåliga på att jaga överleva och vi försämrar ju egenskapen. I naturen blir det ju möjligtvis mellanmjölk kvar, men inte råkassa - men dessa gillar vi ju att ha som sällskapsdjur.

 

[Red_Chili]

Ja alltså det är klart det finns en och annan, precis som det finns hundar som är superduktiga på saker som de inte ens är framavlade för att göra - men i det stora hela är det ju svårt att behålla egenskaper om man inte har dem som en del i aveln. Nästan alla egenskaper vi avlar för är ju en förfining/specialisering av deras naturliga egenskaper som art men till skillnad från vilda djur så kommer även de som är dåliga på att jaga överleva och vi försämrar ju egenskapen. I naturen blir det ju möjligtvis mellanmjölk kvar, men inte råkassa - men dessa gillar vi ju att ha som sällskapsdjur.

En sak som jag tycker är intressant är att jag ("såklart") pratat med flera som har salukis antingen direkt från ursprungsländerna, eller med sådana hundar väldigt nära i stamtavlan. De personerna har haft ett flertal "vanliga, västerländska" salukis innan de började med COO-salukis*. När jag pratat med dem om skillnader mellan COO-salukis och västerländska så sammanfattas det med att de upplever de sistnämnda som "extra allt". Det är mer instinkter, snabbare reaktioner, mer kraft, tänker mer, mer av allt sånt som gör dem till bra jakthundar, och det är ju inte heller något konstigt! De från ursprungsländerna används ju fortfarande för att jaga med på något sätt.

Jag upplever också sådana skillnader, både i andras hundar jag lärt känna och nu i min Lily. Det är otroligt fascinerande och inget jag hade en blekaste aning om innan jag började träffa COO-salukis. De jag lärde känna innan, vilket var många eftersom jag periodvis bodde på kennel, hade tveklöst stark jaktlust och jag har sett och hört om flertalet västerländska salukis som i olika situationer kommit lösa och fångat vilt (en av mina vänners hundar, som inte ens fått springa på LC, lyckades en dag ta sig ur strypkedja när de såg hare och kom en stund senare tillbaka med haren i munnen...). Men ja, det är ändå en skillnad på dem. Framförallt idag när många här gärna vill ha enkla hundar, tycker att de livliga är för krävande, avlar på icke-funktionell exteriör osv.

Kan tilläggas att vännen med salukin som lyckades smita ur strypkedjan, hon pratar om hur hon aldrig längre träffar salukis som är som hon minns dem från förr, rent mentalt alltså. Hon pratar om hur tråkigt det är att de blivit så lugna, inte tänker och funderar, inte beter sig med samma värdighet som förr, är mer "glatt inställsamma" till främlingar... Och när hon beskriver hur hon istället vill ha sina salukis så låter det i mina öron precis så som de flesta COO-salukis jag träffat.

Jag tvivlar starkt på att salukin är unik i det här avseendet.


*COO = country of origin.

 

[Migo]

En sak som jag tycker är intressant är att jag ("såklart") pratat med flera som har salukis antingen direkt från ursprungsländerna, eller med sådana hundar väldigt nära i stamtavlan. De personerna har haft ett flertal "vanliga, västerländska" salukis innan de började med COO-salukis*. När jag pratat med dem om skillnader mellan COO-salukis och västerländska så sammanfattas det med att de upplever de sistnämnda som "extra allt". Det är mer instinkter, snabbare reaktioner, mer kraft, tänker mer, mer av allt sånt som gör dem till bra jakthundar, och det är ju inte heller något konstigt! De från ursprungsländerna används ju fortfarande för att jaga med på något sätt.

Jag upplever också sådana skillnader, både i andras hundar jag lärt känna och nu i min Lily. Det är otroligt fascinerande och inget jag hade en blekaste aning om innan jag började träffa COO-salukis. De jag lärde känna innan, vilket var många eftersom jag periodvis bodde på kennel, hade tveklöst stark jaktlust och jag har sett och hört om flertalet västerländska salukis som i olika situationer kommit lösa och fångat vilt (en av mina vänners hundar, som inte ens fått springa på LC, lyckades en dag ta sig ur strypkedja när de såg hare och kom en stund senare tillbaka med haren i munnen...). Men ja, det är ändå en skillnad på dem. Framförallt idag när många här gärna vill ha enkla hundar, tycker att de livliga är för krävande, avlar på icke-funktionell exteriör osv.

Kan tilläggas att vännen med salukin som lyckades smita ur strypkedjan, hon pratar om hur hon aldrig längre träffar salukis som är som hon minns dem från förr, rent mentalt alltså. Hon pratar om hur tråkigt det är att de blivit så lugna, inte tänker och funderar, inte beter sig med samma värdighet som förr, är mer "glatt inställsamma" till främlingar... Och när hon beskriver hur hon istället vill ha sina salukis så låter det i mina öron precis så som de flesta COO-salukis jag träffat.

Jag tvivlar starkt på att salukin är unik i det här avseendet.


*COO = country of origin.

Det är exakt det här som jag bråkar så mycket om vad gäller BC. Det är stor skillnad på "stort intresse för boskap och träningsbar så den går att köra på djur", och det enorma paket med egenskaper som behövs i en bra arbetshund. Om man aldrig jobbat ihop med en -bra- hund så förstår man inte skillnaden.

Fridolfs mamma levde och jobbade på en fårgård där de fick utbrott av fotröta. Det innebar att under en period gick de ut varje dag och samlade hela flocken, skiljde av de djur som var halta och tog hem dem för isolering/behandling. En dag kom hunden tillbaka från sitt hämt- utan får. Matte blev arg som ett bi, skickade om hunden och den kom snällt med hela flocken. Det visade sig att det inte var några nya halta tackor den dagen - hunden hade lärt sig inte bara rutinen utan också sett och förstått syftet. Hon gjorde liknande saker många gånger i sitt liv, så det var absolut inte en slump ❤

Skillnaden på en sån och en hund som bara går igång på att pilla med får är milsvid!

 

[Red_Chili]

Det är exakt det här som jag bråkar så mycket om vad gäller BC. Det är stor skillnad på "stort intresse för boskap och träningsbar så den går att köra på djur", och det enorma paket med egenskaper som behövs i en bra arbetshund. Om man aldrig jobbat ihop med en -bra- hund så förstår man inte skillnaden.

Fridolfs mamma levde och jobbade på en fårgård där de fick utbrott av fotröta. Det innebar att under en period gick de ut varje dag och samlade hela flocken, skiljde av de djur som var halta och tog hem dem för isolering/behandling. En dag kom hunden tillbaka från sitt hämt- utan får. Matte blev arg som ett bi, skickade om hunden och den kom snällt med hela flocken. Det visade sig att det inte var några nya halta tackor den dagen - hunden hade lärt sig inte bara rutinen utan också sett och förstått syftet. Hon gjorde liknande saker många gånger i sitt liv, så det var absolut inte en slump ❤

Skillnaden på en sån och en hund som bara går igång på att pilla med får är milsvid!

Sånt där är så häftigt! Och inom din ras blir det ju ännu viktigare, eftersom de även här fortfarande används och dessutom på ett annat sätt. Rent krasst är det ju inget problem för en saluki om den inte jagar bra, inte här i vår del av världen. Det gör inget om den inte jagar på fullt allvar om den kommer lös när något vilt passerar, tvärt om kan det vara bra. De kan fortfarande leva lyckliga hundliv där de får sina behov tillgodosedda, blir inte sjuka och skadar sig inte (pga ändrad mentalitet alltså).

Problemet kommer istället när folk anser att deras hundar är "the real deal". Här har det ju gått så långt att många inom tex saluki och afghan anser att hundar från ursprungsländerna inte är renrasiga och motiverar det med att "de ser fel ut"! Flera med salukis från ursprungsländerna upplever hur de får utstå snudd på mobbing eller blir utfrysta från rasklubbar m.m. för att de har fel hundar. Det i raser där det ständigt pratas om att värna om ursprunget och bevara raserna!

Och då, om det finns en betydande klick hundägare som anser så om hundarna från ursprungsländerna, då kan det bli att de påverkar. De är ju också sociala, de är ute på tävlingar med sina hundar, de är online på sociala medier, de köper hundar, föder upp hundar, träffar nya personer intresserade av rasen...

 

[Myrten]

Hur bevarar man en egenskap utan att aktivt avla på den?
Utställningsafghaner testar väl i princip inte alls vad jag vet? Utan avlas enbart på utseende. Den kanske fortfarande jagar som en vinthund men de linjer som aldrig används i praktisk jakt lär knappast vara särskilt duktiga. Lure coursing är väl det närmaste man kommer - men som @Red_Chili säger så är det ju inte samma sak.

Ingen annan ras lyckas bevara egenskaper utan att aktivt avla på dem så förstår inte varför man skulle lyckas med afghaner?

Jag talar inte enbart om afghaner utan om vinthundar generellt, lite svepande. Att vinthundar, även de som är sällskapsavlade i många generationer, har mycket stark jaktinstinkt tror jag att många håller med om. Det räcker med att kolla alla rastrådar här på Buke för att se att det ständigt dyker upp råd om att vinthundar kan vara svåra att ha lösa för att de har så stark jaktinstinkt och jagar på synintryck. Och det stämmer för många raser och många individer. Varför jaktinstinkten och sättet att jaga har bevarats trots att så stor del av populationen sällskapsavlats under de senaste 100-150 åren tror jag beror på att vinthundar som grupp är mycket gammal. Saluki sannolikt en av världens äldsta "raser". En egenskapsavel som pågått i årtusenden försvinner inte på något århundrade (och jag tror inte man aktivt försökt att avla bort jaktinstinkten). Sen har man det senaste århundradet inte arbetat för att utveckla jaktinstinkten inom sällskapspopulationen.

Om man sedan översätter det i den praktiska jakt som hundarna en gång var menade för är den inte alltid möjligt att utvärdera hos dagens population. Jakten kan vara historia. Jag vet inte om det stämmer att (snö)leopard och gazell var bland afghanens ursprungliga byten. Varg var definitivt något man jagade med borzoi. Om man praktiskt jagar hare med dessa raser säger det inte så mycket om om dagens hundar motsvarar de ursprungliga vars byte var rovdjur eller större hjortdjur. Självklart säger ett utställningschampionat inte något om det heller. Men det är inte nödvändigtvis så att borzoien X som är en stor harjägare varit bättre på traditionell vargjakt än borzoien Y som är uställningschampion. Och detta tror jag gäller samtliga vinthundar. Naturligtvis undantaget de som traditionellt föddes upp med inriktning just på att jaga hare (och liknande vilt).

 

[Tonto]

Jag talar inte enbart om afghaner utan om vinthundar generellt, lite svepande. Att vinthundar, även de som är sällskapsavlade i många generationer, har mycket stark jaktinstinkt tror jag att många håller med om. Det räcker med att kolla alla rastrådar här på Buke för att se att det ständigt dyker upp råd om att vinthundar kan vara svåra att ha lösa för att de har så stark jaktinstinkt och jagar på synintryck. Och det stämmer för många raser och många individer. Varför jaktinstinkten och sättet att jaga har bevarats trots att så stor del av populationen sällskapsavlats under de senaste 100-150 åren tror jag beror på att vinthundar som grupp är mycket gammal. Saluki sannolikt en av världens äldsta "raser". En egenskapsavel som pågått i årtusenden försvinner inte på något århundrade (och jag tror inte man aktivt försökt att avla bort jaktinstinkten). Sen har man det senaste århundradet inte arbetat för att utveckla jaktinstinkten inom sällskapspopulationen.

Om man sedan översätter det i den praktiska jakt som hundarna en gång var menade för är den inte alltid möjligt att utvärdera hos dagens population. Jakten kan vara historia. Jag vet inte om det stämmer att (snö)leopard och gazell var bland afghanens ursprungliga byten. Varg var definitivt något man jagade med borzoi. Om man praktiskt jagar hare med dessa raser säger det inte så mycket om om dagens hundar motsvarar de ursprungliga vars byte var rovdjur eller större hjortdjur. Självklart säger ett utställningschampionat inte något om det heller. Men det är inte nödvändigtvis så att borzoien X som är en stor harjägare varit bättre på traditionell vargjakt än borzoien Y som är uställningschampion. Och detta tror jag gäller samtliga vinthundar. Naturligtvis undantaget de som traditionellt föddes upp med inriktning just på att jaga hare (och liknande vilt).

Grejen är väl att stark jaktinstinkt inte säger något alls om hur hunden arbetar. Så även om hundarna är sugna på att jaga saker så kan dom vara totalt värdelösa på det om man inte avlar på egenskaper som faktiskt är bra. Det är bara att kika på BC för att se det tydligt i hur dom hanterar får. En BC som är sugen på får är verkligen inte nödvändigtvis bra på det.

 

[AraSlei]

Grejen är väl att stark jaktinstinkt inte säger något alls om hur hunden arbetar. Så även om hundarna är sugna på att jaga saker så kan dom vara totalt värdelösa på det om man inte avlar på egenskaper som faktiskt är bra. Det är bara att kika på BC för att se det tydligt i hur dom hanterar får. En BC som är sugen på får är verkligen inte nödvändigtvis bra på det.

Precis så. Ska man vara krass så räcker det ju också att vinthundarna är snabba och har förmåga att bita ihjäl viltet för att det ska bli en lyckad jakt, vilket inte omfattar lika många egenskaper som många av våra andra jakthundar har. Om de inte har haft andra egenskaper tidigare som inte testas på t ex LC idag, som förmågan att hitta vilt.

 

[Red_Chili]

Precis så. Ska man vara krass så räcker det ju också att vinthundarna är snabba och har förmåga att bita ihjäl viltet för att det ska bli en lyckad jakt, vilket inte omfattar lika många egenskaper som många av våra andra jakthundar har. Om de inte har haft andra egenskaper tidigare som inte testas på t ex LC idag, som förmågan att hitta vilt.

Precis. Snabb, stark och uthållig. Det som är bra med LCn är att man kan få ett hum om de även svänger bra eller om de bara är snabba på raksträckor. Där kan man se dålig kroppskontroll ibland mm. Tyvärr kan man dock inte bara gå på vilka som vinner och inte eftersom domarna ofta känner igen hundar och som kör trasan ibland kan anpassa det så att även den sämre hunden får chans att springa bra och kan "köra bort" en bra hund... Dessutom kan banan vara dålig, för kort, för få kurvor... och domarnas kundkap varierar såklart också även om jag fått intrycket av att domarna här är duktiga.

Men något facit för vilken som är bästa jakthunden kan man inte se det som. Där är det mer som spelar in.

 

[Wingates]

Precis så. Ska man vara krass så räcker det ju också att vinthundarna är snabba och har förmåga att bita ihjäl viltet för att det ska bli en lyckad jakt, vilket inte omfattar lika många egenskaper som många av våra andra jakthundar har. Om de inte har haft andra egenskaper tidigare som inte testas på t ex LC idag, som förmågan att hitta vilt.

Tänker att de behöver ha en förmåga att "läsa" viltet med. Att vara snabb hjälper ju inte om du blir bortfintad direkt. Det är väl att föredra att hunden inte drar iväg med sitt fällda byte med och att den orkar mer än en jakt per dag.

 

[AraSlei]

Precis. Snabb, stark och uthållig. Det som är bra med LCn är att man kan få ett hum om de även svänger bra eller om de bara är snabba på raksträckor. Där kan man se dålig kroppskontroll ibland mm. Tyvärr kan man dock inte bara gå på vilka som vinner och inte eftersom domarna ofta känner igen hundar och som kör trasan ibland kan anpassa det så att även den sämre hunden får chans att springa bra och kan "köra bort" en bra hund... Dessutom kan banan vara dålig, för kort, för få kurvor... och domarnas kundkap varierar såklart också även om jag fått intrycket av att domarna här är duktiga.

Men något facit för vilken som är bästa jakthunden kan man inte se det som. Där är det mer som spelar in.

Så trist när det blir mygel i sådana sammanhang, men det är ju svårt att komma ifrån i alla sporter och utvärderingar
Nej, kan tänka mig att det enda sättet att se det är under riktig jakt

Tänker att de behöver ha en förmåga att "läsa" viltet med. Att vara snabb hjälper ju inte om du blir bortfintad direkt. Det är väl att föredra att hunden inte drar iväg med sitt fällda byte med och att den orkar mer än en jakt per dag.

Ja, en sådan fallenhet bör de så klart ha, annars tänker jag att det framförallt är en rutinsak? Som för retrievers, som av erfarenhet lär sig att se om en fågel är påskjuten eller bommad i luften.

Jag tänker att för många jaktraser är det ännu fler egenskaper som spelar in, eftersom de har en annan typ av jaktsätt. Som när de sätter in skallet på löpan, hur tätskalliga de är, hur deras sök och vilja att finna vilt är, drevtider, drevhastighet osv.
Dvs att det är ännu lättare att ”förstöra” egenskaperna genom att selektera på typ utseende.

 

[Kildegrei]

Det är exakt det här som jag bråkar så mycket om vad gäller BC. Det är stor skillnad på "stort intresse för boskap och träningsbar så den går att köra på djur", och det enorma paket med egenskaper som behövs i en bra arbetshund. Om man aldrig jobbat ihop med en -bra- hund så förstår man inte skillnaden.

Fridolfs mamma levde och jobbade på en fårgård där de fick utbrott av fotröta. Det innebar att under en period gick de ut varje dag och samlade hela flocken, skiljde av de djur som var halta och tog hem dem för isolering/behandling. En dag kom hunden tillbaka från sitt hämt- utan får. Matte blev arg som ett bi, skickade om hunden och den kom snällt med hela flocken. Det visade sig att det inte var några nya halta tackor den dagen - hunden hade lärt sig inte bara rutinen utan också sett och förstått syftet. Hon gjorde liknande saker många gånger i sitt liv, så det var absolut inte en slump ❤

Skillnaden på en sån och en hund som bara går igång på att pilla med får är milsvid!

Det där är så häftigt och nästan lite skrämmande vad fort de förstår, lär sig och ser sambanden!

Jag var med om något liknande med Fred när han var ung som gav mig en riktig ögonöppnare. Han hämtade fåren men en tacka stod kvar. Jag skickade honom igen men istället för att komma med henne la han sig bara där och vägrade flytta henne. Jag ilsken som ett bi marscherade dit för att skälla på honom bara för att se att tackan hade precis lammat, lammet hade inte rest sig än. Det var i augusti och var inte planerat så vi hade missat att hon var dräktig. Det lärde mig att lita på min hund, kommer inte Fred med dem går jag alltid och tittar och hittills har han alltid haft rätt!

 

[Migo]

Det där är så häftigt och nästan lite skrämmande vad fort de förstår, lär sig och ser sambanden!

Jag var med om något liknande med Fred när han var ung som gav mig en riktig ögonöppnare. Han hämtade fåren men en tacka stod kvar. Jag skickade honom igen men istället för att komma med henne la han sig bara där och vägrade flytta henne. Jag ilsken som ett bi marscherade dit för att skälla på honom bara för att se att tackan hade precis lammat, lammet hade inte rest sig än. Det var i augusti och var inte planerat så vi hade missat att hon var dräktig. Det lärde mig att lita på min hund, kommer inte Fred med dem går jag alltid och tittar och hittills har han alltid haft rätt!

Ja de är helt fantastiska, hundarna

 

[em-pirre]

Vad menar du att utställningsaveln har lett till i detta fall, bortsett från mycket päls? För under pälsen är afghanen definitivt en vinthund.

Jag är helt övertygad om att ganska många (de flesta) utställningsafghaner/salukis/borzoier osv drar som en avlöning om lämpligt vilt dyker upp. Sen finns det i alla raser de som avviker. Men min uppfattning är att genomsnittsvinthunden, oavsett ras och variant, trivs bra i galopp och gärna jagar.

Sent på bollen. Jag känner flera Afghanuppfödare, både utställnings- och race avlade.
Det är en så sjukt jävla stor skillnad att det inte är sant.

Samma sak med borzoi. Känner flera uppfödare och hundar där också och alla gånger hade jag valt en son är avlad för race.
Här är ett exempel på COO borzoi avlad för race. Så behaglig, modig, stabil.