Nej. Det är en jättedålig idé.
Vinthundar är fantastiska, jag själv har levt med dem större delen av mitt liv, och jag är en (av väldigt få i min stora vinthundsbekantskapskrets) som lyckats få såpass fungerande inkallning på mina hundar att de inte stuckit efter hare som dykt upp utomhus. Men. Det är inget jag tar för givet att fungerar och det kräver verkligen att jag är aktiv under våra promenader med hundarna.
Om hundarna tillåts "strosa runt" efter eget humör, då tar det inte lång tid innan de är borta på egna äventyr. Glöm att de håller sig till någon tomtgräns. Du behöver som minst staket med viltstängselhöjd för att hålla kvar dem på tomten/gården om de är ute utan att du är där med dem. De hoppar högt och sticker dit de vet att de kan jaga något. Glöm att de håller sig nära om du strosar i skogen och plockar svamp, rör du dig långsamt utan att kolla på dem så vet de var du befinner dig och kommer tillbaka dit när det passar dem.
Även om de i de allra flesta fall fungerar utmärkt med katter inomhus, så är det en helt annan story utomhus. Visst lär det gå bra med tex kossor och större djur som de får växa upp med, men hönor, lamm, små kalvar... Allt det kan leva farligt. Framförallt med lurcher. Många lurchers är ganska vassa och är mer terrier än "värdig vinthund". Utmärkta sällskapshundar dock, om de får rejält med motion, viss mental träning och hålls i koppel när det inte är inhägnat.
Hjorthundar och framförallt varghundar har förvisso oftast usel jaktlust, men "vinthund utan jaktlust" behöver inte betyda att det blir en enkel hund. Nu har jag saluki, men de enklaste av mina har varit de med mest jaktlust. De har varit pigga och extremt snabba i reaktionerna och alltid pepp på äventyr. Det har gjort att när jag väl lärt mig träna dem bra, så har det blivit roligt och superlätt. Mina mer sega vinthundar, som inte haft lika starkt driv/jaktlust, de har också varit mer svårtränade eftersom de än mer lallat omkring i sin egna värld istället.
