Vinterföräldrar 22/23

[Nordthor]

Lite konstig fråga kanske, men tycker ni att ni liksom blivit er själva igen nu när det gått en tid med barn? Jag var helt säker på att jag inte tappat bort mig själv alls det första halvåret. Körde på i oförändrad takt med min hobby och så. Sen kom det andra halvåret när min sambo började plugga och jag blev själv med Lilla familjen AB i veckorna. All min energi har lagts på att hålla oss flytande och jag har vänt in och ut på mig själv för att hålla hunden och sonen nöjda. Noll egentid. På helgerna när sambon varit hemma har jag varit för trött för hobbyn, för trött för att vara en "härlig" sambo, matte och mamma. Jag märker nu, när vi äntligen klarat av alla ensamveckor, att jag bara är en spillra av den jag brukade vara. Är SÅ trött men saknar mitt gamla jag så himla mycket! Ibland glimtar jag henne, så jag är helt säker på att det går att återställa detta. Det är bara det att jag har så dåligt tålamod. Har stora förhoppningar på att jobbstarten kommer att göra underverk. Hoppas så att det kommer att ge energi och kanske göra att jag liksom återfår något slags egenvärde.

 

[Johanna1988]

Jag kan känna igen mig lite, min man är sjuk, vilket gör att jag i omgångar tar allt. Plus då att hon sover så dåligt till och från, får jag en bra natt så är det skillnad, dålig natt, ingen ork och noll tålamod. Jag har dock börjat ta mig tid till min hobby, rent krasst åker jag med dottern och hunden till mina föräldrar och så tar de henne medans jag får träna själv med honom, men det orkas ju enbart med för att jag vet att jag får vara själv med hunden och då ha egentid, ibland blir det helt ärligt en timme att bara sitta i bilen, scrolla, vila eller sova innan jag tar ut honom.

Tror också et påverkar att det mer är ett litet barn, mer än en bebis man har att göra med nu, som ska underhållas och som inte bara ligger kvar där man lägger henne längre. Bara att ta hand om henne nu är ju ett heltidsjobb. )

 

[Ingela_S]

Jag gör typ inget av det jag gjorde innan dottern föddes, men ser inte det som ett tillräckligt stort problem för att ändra på det. Jag lyckades teckna lite när jag var hemma, när dottern sov, men kunde lika gärna bara sätta mig i soffan o bläddra på mobilen eller i en tidning. Nu när jag jobbar så ska jag försöka ta upp att sjunga i kör igen. Hade även behövt ta upp träningen... Men helt ärligt, jag kommer hem kl 17 från jobb och dottern lägger sig kl 20. Den tiden vill ju inte jag gå hemifrån på utan umgås med henne. Jag tänker att det får vara så ett tag, så får det andra komma sen.

Det bästa med att jobba är att jag kan läsa böcker på bussen och ta på hörlurar och lyssna på musik på jobbet! Det är helt klart krävande att vara hemma själv med en ettåring.

 

[tomte]

Jag har en otrolig tur för jag har dels fått en väldigt medgörlig busunge och sen bor jag på en plats där alla har en fin inställning till småbarn så jag har kunnat ta med mig busungen till alla ställen (gymmet, yogan, frisör etc) för att kunna hålla igång mig själv lite. Kroppen gick ju rätt sönder av graviditeten och förlossningen så har inte kunnat göra det på samma nivå som innan graviditeten, men ändå tillräckligt för att inte känna att jag tappat mig själv. Jag har dessutom sänkt mina krav något otroligt på hur det ska se ut där hemma och vilar när hon vilar om det behövs, annars hade jag nog inte klarat av dagarna så bra som det ändå gått. Har ju också en sambo som är iväg veckovis så det har varit livsviktigt för mig att fokusera lite på mig själv också.

 

[Johanna1988]

Jag känner mer att jag blir mer stressad av att se hushållet" förfalla" men kategoriserat vad jag prioriterar, tex dammsuger jag inte alls lika ofta, eller tvättar, men jag plockar mer, vill ha det rent i köket, men på ytan, så disken ställs iaf i hon så den inte syns, leksaker har vi i korgar i varje rum, så det kommer undan lite osv. Det blir hanterbart, sen gör såklart min man mer de dagar han orkar.

 

[Nordthor]

Jag har en otrolig tur för jag har dels fått en väldigt medgörlig busunge och sen bor jag på en plats där alla har en fin inställning till småbarn så jag har kunnat ta med mig busungen till alla ställen (gymmet, yogan, frisör etc) för att kunna hålla igång mig själv lite. Kroppen gick ju rätt sönder av graviditeten och förlossningen så har inte kunnat göra det på samma nivå som innan graviditeten, men ändå tillräckligt för att inte känna att jag tappat mig själv. Jag har dessutom sänkt mina krav något otroligt på hur det ska se ut där hemma och vilar när hon vilar om det behövs, annars hade jag nog inte klarat av dagarna så bra som det ändå gått. Har ju också en sambo som är iväg veckovis så det har varit livsviktigt för mig att fokusera lite på mig själv också.

Jag höll på med min hobby (cykla utför) långt in i graviditeten. Om jag mins rätt så körde jag sista passet i vecka 36. Kunde hålla igång som vanligt även med övrig träning pga ytterst problemfri graviditet. Det är väl så att träningen är en stor del av mig. Dels så blir jag mycket mer stresstålig och dels så mår jag bättre både psykiskt och fysiskt. Det är kanske därför det känns som att fallet blivit så långt nu eftersom jag inte alls hunnit träna på samma sätt det senaste halvåret.

 

[tomte]

Jag höll på med min hobby (cykla utför) långt in i graviditeten. Om jag mins rätt så körde jag sista passet i vecka 36. Kunde hålla igång som vanligt även med övrig träning pga ytterst problemfri graviditet. Det är väl så att träningen är en stor del av mig. Dels så blir jag mycket mer stresstålig och dels så mår jag bättre både psykiskt och fysiskt. Det är kanske därför det känns som att fallet blivit så långt nu eftersom jag inte alls hunnit träna på samma sätt det senaste halvåret.

Förstår det absolut. Snackade med sambon om det senast nu ikväll för han berömde mig för att jag klarat av mammaledigheten så bra (han är lite nervös över att vara själv med henne i fyra dagar om några månader ) men som jag sa till honom så vet jag verkligen inte hur det hade funkat om jag inte kunnat spendera tid på gymmet och i yoga lokalen. Det har verkligen hjälpt mig att hålla mig pigg i både kropp och sinne.... Håller tummarna för att det lättar för dig snart så du får cyklat en runda igen

 

[Johanna1988]

Vad gör ni med era små på dagarna? Hur "aktiverar" ni dem?

Här är det öppna förskolan en eller två dagar i veckan och babysim en dag i veckan, en dag ses vi ute med en väninnan, ofta på biblioteket. Duplo, böcker och köksredskap är det roligaste just nu, babblarna blir det en del med. Allt hunden gör är kul med, dock får man ha koll där, för hon är inte särskilt snäll mot honom alla gånger. (absolut roligast är när han är lös och springer snabbt mot henne eller runt henne ) Tycker de bästa dagarna blir när vi tar oss ut, oavsett vad vi gör ute

 

[nejlica]

Vad gör ni med era små på dagarna? Hur "aktiverar" ni dem?

Här är det öppna förskolan en eller två dagar i veckan och babysim en dag i veckan, en dag ses vi ute med en väninnan, ofta på biblioteket. Duplo, böcker och köksredskap är det roligaste just nu, babblarna blir det en del med. Allt hunden gör är kul med, dock får man ha koll där, för hon är inte särskilt snäll mot honom alla gånger. (absolut roligast är när han är lös och springer snabbt mot henne eller runt henne ) Tycker de bästa dagarna blir när vi tar oss ut, oavsett vad vi gör ute

Vi har årskort på lekland just nu, så är nog där ungefär en gång i veckan. Och badhus ett par gånger i månaden. Annars är det nog mest att hänga med på det vi hittar på, kan inte komma på att vi gör så mycket för att liksom aktivera henne specifikt, men å andra sidan faller det sig lite naturligt med en snart femåring hemma att det händer grejer jämt ändå

 

[Ingela_S]

Vad gör ni med era små på dagarna? Hur "aktiverar" ni dem?

Här är det öppna förskolan en eller två dagar i veckan och babysim en dag i veckan, en dag ses vi ute med en väninnan, ofta på biblioteket. Duplo, böcker och köksredskap är det roligaste just nu, babblarna blir det en del med. Allt hunden gör är kul med, dock får man ha koll där, för hon är inte särskilt snäll mot honom alla gånger. (absolut roligast är när han är lös och springer snabbt mot henne eller runt henne ) Tycker de bästa dagarna blir när vi tar oss ut, oavsett vad vi gör ute

Vi har babysim en dag i veckan och babyrytmik en dag i veckan, det är allt som är inplanerat. Sen brukar vi försöka komma ut med vagnen varje dag, tjejen älskar gunga och åka rutschkana. Övriga stunder är det rätt skönt att vara hemma. Hon leker gärna med duplo, bläddrar i böcker eller bara springer omkring och stannar när hon hittar nån rolig leksak på golvet. Vi brukar sitta med henne på golvet, har man tur så är hon stilla tillräckligt länge för att man ska hinna läsa en bok. Är både mannen och jag hemma så kan hon gå mellan rummen för att se vad vi båda håller på med. Vi försöker undvika tv, men hon har fått titta lite på handboll nu när det varit EM.

 

[eyz]

Å, nån plan vet jag inte om vi har haft direkt, jag slösade lite dagar de första månaderna innan hjärncellerna började fungera igen. Men större delen av ledigheten innan dottern fyllde 1 år, så tog jag ut 2 eller 3 dagar i veckan med ersättning från FK. Tilläggas bör att jag fått föräldralön enligt kollektivavtal i drygt 6 månader, men annars har pengarna räckt fint till våra utgifter.

Jag tyckte också det kändes dumt att skola in före sommaren med sina ihopslagningar och sommarvikarier, så hon får vara hemma till augusti (född i dec-22). Har inte koll på hur många dagar som kommer vara kvar då, men kan försöka räkna ut det. Pappan är hemma nu och han kommer använda 4 dagar i veckan (och jobba 1).

Tack för ditt svar. Det där med föräldralön glömde jag bort och nu ids jag inte ta tag i det, men ska be maken kolla upp det, han tjänar mer så det ger mer ändå.

Vi har medel att egentligen inte ta ut några dagar alls men frågan är ju hur mycket av sparade medel man vill nagga på. Lutar åt att i huvudsak ta ut 4 dagar för mig med vissa veckor med 3 dagar.

 

[nejlica]

Tack för ditt svar. Det där med föräldralön glömde jag bort och nu ids jag inte ta tag i det, men ska be maken kolla upp det, han tjänar mer så det ger mer ändå.

Vi har medel att egentligen inte ta ut några dagar alls men frågan är ju hur mycket av sparade medel man vill nagga på. Lutar åt att i huvudsak ta ut 4 dagar för mig med vissa veckor med 3 dagar.

Höjer ett varningens finger för att inte ta ut några dagar alls också, jag gjorde i princip så med äldsta första året eftersom jag tänkt vara hemma läänge. Men så började jag oplanerat att jobba när hon var 17 månader och sen hade vi inte alls möjlighet att ta ut alla dagar innan hon fyllde fyra och de brann inne. Så himla lätt hänt att planerna ändras!

 

[eyz]

Höjer ett varningens finger för att inte ta ut några dagar alls också, jag gjorde i princip så med äldsta första året eftersom jag tänkt vara hemma läänge. Men så började jag oplanerat att jobba när hon var 17 månader och sen hade vi inte alls möjlighet att ta ut alla dagar innan hon fyllde fyra och de brann inne. Så himla lätt hänt att planerna ändras!

Åh herregud måste dagarna vara uttagna redan vid 4 års ålder nu? Tror det var året de fyllde 7 på sonens tid.

Tack för varningen, siktar alltså på att ta ut flera dagar varje vecka så det ska nog inte behöva bli ett problem.

 

[nejlica]

Åh herregud måste dagarna vara uttagna redan vid 4 års ålder nu? Tror det var året de fyllde 7 på sonens tid.

Tack för varningen, siktar alltså på att ta ut flera dagar varje vecka så det ska nog inte behöva bli ett problem.

Man får spara 96 dagar efter fyra år. Vi hade ändå tur att lillasyster föddes tre månader innan äldsta fyllde fyra, så vi tog ut för varsitt barn där och hann få ut ytterligare några dagar, men det var ändå lite surt.

 

[Nordthor]

Man får spara 96 dagar efter fyra år. Vi hade ändå tur att lillasyster föddes tre månader innan äldsta fyllde fyra, så vi tog ut för varsitt barn där och hann få ut ytterligare några dagar, men det var ändå lite surt.

Shit, det hade jag också missat! Nu har jag som tur är "bara" 60 dagar kvar att ta ut när jag börjar jobba. Tack för heads upp!

 

[Johanna1988]

Hade ingen aning heller att alla måste vara uttagna innan 4 års ålder!

 

[Johanna1988]

Här har dåliga samvetet slagit till, ungen har fått väldigt mycke babblarna och Bolibompa dessa dagar då vi varit helt utslagna i influensa (Eller feber, värk i kroppen, halsont, förkylning , ej covid), ungen har såklart klarat sig helt och varit lika pigg som vanligt

 

[Nordthor]

Här har dåliga samvetet slagit till, ungen har fått väldigt mycke babblarna och Bolibompa dessa dagar då vi varit helt utslagna i influensa (Eller feber, värk i kroppen, halsont, förkylning , ej covid), ungen har såklart klarat sig helt och varit lika pigg som vanligt

Alltså, att ta hand om barn och samtidigt vara sjuk själv är en helt ny nivå av förjävligt (iaf för mig). Med detta sagt är alla medel tillåtna för att man ska ta sig levande ur situationen. Ha inte dåligt samvete!

 

[Johanna1988]

Nu har det varit ettårskoll här! Tur jag bokade om tiden för et var inte vår vanliga sköterska, utan en mycket trevligare! Läkaren denna gången var också toppen, så det känns bra. Skjutit iväg på längden hade hon, och lite på vikten, men annars följer hon kurvorna. Nu är hon 77 lång och väger 10,5 kg! (hon har alltså växt nästan 6 cm sen sist!).

Hur långa var era vid ettårskontrollen och vad vägde de?

 

[Nordthor]

MR kubik vägde in på 10,4 och var 72 lång.
Tröttnade dock på vår BVC och bytte efter besöket. (Bättre sent än aldrig..)