Vill inte såra

Spirit

Trådstartare
min pappa som är penisonär & en väldigt stolt man, är ute hos oss dagligen & sorterar kopparskrot som sambon får hem från sina kunder efter gjort installationer.
Jag är mammaledig & går hemma.

Pappa har erbjudit sig att se efter dottern på 2½ månad medans jag bara har gått ned i hagen till hästarna för att visitera dem eller bara säga hej.
Har lämnat henne i vagnen hos honom, men på andra sidan av hästtransporten så hon inte ligger direkt intill oväsendet.

När jag kommit upp till grinden igen i hästhagen har jag tydligt hört henne bokstavligt talat vråla i högan sky.
Har skyndat mig dom sista 25m till vagnen & tagit upp, tröstat.

Pappa har då varit max 5m från henne, dock på andra sidan av hästtransporten.

När jag gått bakom & påpekat att han missat att hon blivit ledsen så har sett förvånad ut & sagt oj, jag har inte hört någonting.

Detta har hänt 3 gånger nu.

Sist stod jag vid stalldörrarna ca 6m längre bort än vad vi ställe vagnen & bokstavligt talat vrålade "pappa" höromdagen så grannen på andra sidan fältet hörde mig & skickade ett sms & undrade vad jag gapade?
Pappa hörde inte..

Jag kan stå vid köksdörren 25m bort & ropa i normal ton på sambon & han hör mig, bakom hästtransport & arbetsbod.

Idag när jag skulle iväg till byn för att handla & fixa lite ärenden så erbjöd han sig att passa dottern igen, kunde lägga henne i vagnen på vanliga stället & åka iväg i lugn & ro.

Jag tackade nej till erbjudandet, stoppade in henne i bilen & körde, jag såg tydligt att pappa blev väldigt sårad att jag nekade hans hjälp.
Han är extremt glad för sitt barnbarn.

Hur ska jag förklara för min pappa att jag inte vill lämna dottern under hans översyn pga han helt enkelt inte hör henne utan att såra?

Jag lämnar henne gärna till honom, men inte under premisserna att hon ska skrika sig blå utan reaktion.
 
Sv: Vill inte såra

Men tror du verkligen att han blir sårad om du talar om hur det är?

Du kanske kan ta upp hans dåliga hörsel i nåt helt annat sammanhang och bland annat tala om att du ropat utan att han hört. Och då även säga att det känns lite olustigt att lämna dottern med honom eftersom han tydligen börjat höra sämre.

Lycka till!
 
Sv: Vill inte såra

Åh vad jobbigt, stackars honom... men han måste nog göras uppmärksam på problemet ändå, just för att då kanske han har ögonen på henne på ett annat sätt och kan barnvakta igen. Men det är ju lättare sagt än gjort att ta upp det med sin pappa, det förstår jag ju...
 
Sv: Vill inte såra

Ta upp detta med hörseln med honom, utan att blanda in dottern och passning av henne. Han märker antagligen inte hur dåligt han faktiskt hör, och antagligen vill han inte riktigt märka det heller. Det kan också vara så att han hör vissa frekvenser sämre än andra.

Försök få iväg honom att kolla hörseln, så att han får svart på vitt från utomstående hur det är fatt. Jag har en hörselskadad mor som det tog några år innan vi fick iväg att verkligen kolla hörseln, det var vi i omgivningen och speciellt pappa som mumlade så dant när vi pratade, inte alls hon som hörde dåligt! Men när hon fått hörseln kollad och fått svart på vitt hur dåligt hon faktiskt hörde så kunde hon ta det till sig. Efter det så kunde hon ändra sitt beteende med kunskapen om hörselskadan, för att vara mer uppmärksam på omgivningen och vi vet hur vi ska visa att vi säger något till henne.

Tala om att du flertal gånger försökt prata med honom och att han inte verkar höra och se hur han reagerar. Antagligen vill han inte få höra att han inte hör sas (vem vill det, det är rätt jobbigt), men resonera kring det och pusha för en hörselkontroll.
 
Sv: Vill inte såra

Men prata med varandra!
Det är väl inget konstigt med att hörseln blir sämre när man blir äldre. Men det är svårt att märka det själv då det kommer smygande.

Om man kan prata sakligt med varandra utan att lägga in värderingar så ska det väl inte vara något problem?

Var ärlig, säg som det är! Hur svårt kan det vara?
Det är först när man försöker linda in saker i rosa bomull för att släta över som det uppstår missförstånd. Ironi och hintar går inte alltid fram.

simzon
 
Sv: Vill inte såra

Hörseln har vi tjatat på honom sen några år tillbaka, men som en annan sa.. Han hör inte dåligt enligt honom själv.

Jag kan vara väldigt rak till min pappa & han är verkligen gullig mot dottern.

Men han blev väldigt sårad idag.

Och som den gamla tjurskalliga & stolta människa så vet jag inte hur jag ska säga det till honom.
Problemet är engentligen inte bara hörseln, när han gör något så görs det till 200% & omvärlden slutar att existera.

Han vill känna sig nyttig & behövd
 
Sv: Vill inte såra

Tala med honom utan att klanka ner. Säg att det är jättebra att han hjälper dig med barnbarnet, men be honom om hjälp när han kan "befrias" från annat arbete! Så att fokus ligger på barnet. Läsa en tidning istället för att sortera skramligt kopparskrot kanske?

Säg till honom att du vill att han har fokus på barnbarnet när han passar henne, eftersom du (vilket han ju också VET) har upptäckt att han inte hört när/om hon gråtit vid några tillfällen nu.

Blir han sårad så blir han. Om du säger det på ett bra sätt så är det HANS sak att hantera sina ev sårade känslor. Han blir nog mindre sårad om han får veta hur du vill ha det (och har möjlighet att "göra rätt") än om han tror sig göra rätt, men inte får vara barnvakt utan förklaring. Tror du inte?

Alternativet är ju att aldrig anlita honom som barnpassare (och hur sårad blir han då som sagt?). Eller att acceptera att dottern får skrika sig blå när morfar passar.... :crazy: Din dotters välbefinnande går nog före den eventuella risken att din pappa blir lite stött?
 
Sv: Vill inte såra

Kan det vara så att han egentligen inte blev sårad över det du sa/gjorde? Utan fick sig en tankeställare över att han inte (längre) är så fit att han både kan sortera skrot OCH passa barnbarnet samtidigt. Det kan vara nog så svårt att behöva acceptera något sådant - särskilt när det handlar om processer man inte kan påverka själv - såsom åldrande!

simzon
 
Sv: Vill inte såra

Tack Björk.

Jag har inte bett honom utan han har erbjudit sig själv att hålla koll på henne under tiden. Brukar själv ha henne antingen i bärsjal eller i vagnen utanför staketet, för min del kvittar det om hon är med hos hästarna.
Varit mest för att pappa erbjudit sig själv som hon varit kvar hos honom.

Men jag ska följa ditt råd, får honom att ha full focus på henne tills jag är tillbaka.

Jag begär inte att han ska sitta & stirra på henne, jag gör inte det själv.
Men iallafall reagera när hon blir ledsen.
 
Sv: Vill inte såra

Jobbig sits! Jag funderade på om inte pappa kunde passa genom att bära lilltjejen i bärsjal/sele? Han kan inte sortera skrot samtidigt, men han lär ju inte kunna missa om hon skriker. Eller vagnpromenera för den delen. Sen hur man ska sälja in det på ett fint sätt tål att funderas på, men då kan han få känna sig som nyttig barnvakt utan att du behöver oroa dig för att hon ligger och skriker.
 
Sv: Vill inte såra

Kan vara en idé, att dra förlängnings sladd från stallet till babyvakten & hänga mottagaren på husvagnen eller transporten som är bredvid åt honom.:idea:

Ska ge det ett försök imorgon om han kommer.
 
Sv: Vill inte såra

Försök ta upp det hela med pappsen utan att blanda in lillan i det hela, mer så att du har upptäckt att han verkar ha bekymmer med hörseln? Han kanske inte har märkt det än, och behöver få hjälp - typ hörapparat? Om han är medveten om det funkar det kanske bättre att barnvakta etc - d¨får han ju hålla ögonen på henne i stället.

Han måste ju bli varse problemet för sin egen skull, dessutom.

Lycka till!
 
Sv: Vill inte såra

Peltor har hörselskyddskåpor som tar bort buller men har möjlighet att förstärka röster. Det sitter som liksom en mikrofon på utsidan som fångar upp tal. Jag vet inte om bebisskrik ingår i det frekvensomfånget men det kan vara värt att ta reda på. Det funkar i af ypperligt i verkstadsmiljö!
 
Sv: Vill inte såra

Du sårar nog din pappa mer om du inte talar om anledningen till att du inte vill att han passar dottern.
 
Sv: Vill inte såra

vi har påpekat hans hörsel sen 5 år tillbaka, enligt honom har han inga problem.
Det är som att prata för döva öron. Mamma tjatar på honom om det.

Susanne, hur ska jag berätta det för honom utan att trampa på några ömma tår.
Han erbjöd sig idag igen att passa henne medans jag kollade hästarna eller om jag behövde köra ett ärende.
Jag tackade vänligt för erbjudandet & hänvisade att hon redan satt i sjalen & vagnen stod inomhus.

Det är inte hela världens undergång om hon blir ledsen när jag är hos hästarna även jag tycker det är onödigt. Speciellt när någon har tagit på sig att passa henne självmant.
Men köra iväg?? Vem vet hur länge hon skrikit när jag kommer hem igen?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Separera med barn
  • Black Friday
  • Vad gör vi? Del CCIV

Hund, Katt, Andra Djur

  • Skällande hundar
  • Freestyle och htm
  • Hönstråden II

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp