Vilken ras passar mig?

[Idahoe]

Min nuvarande kattfröken börjar bli till åren och jag börjar överväga att flytta från landet och bli stadsbo, så jag börjar så smått fundera på nästa katt och vilken ras som skulle passa mitt nya liv.

Jag har heltidsjobb, och en 5-årig kattvan Labrador.
Kissen kommer bli innekatt ("koppelpromenader" kan bli aktuellt).
Söker en modell lugnare kisse, som inte river lägenheten om den är ensam hemma en dag/blir understimulerad, men gärna såpass social att den vill mysa i soffan med mig om kvällarna.
Gärna långhårig (inget krav) men inte som kräver borstning varje dag.

Har tittat lite på Ragdoll eller helig Birma, vad tror ni som har koll på de raserna? Hur skiljer de sig åt mer än till storleken?
Andra förslag på raser är också välkomna såklart!

 

[Sel]

Jag tänkte direkt på Ragdoll.

 

[Tiger tok]

Jag tänker brittiskt korthår, typ alla jag träffat är lugna, sociala och enkla katter.

Finns ju brittiskt långhår också, de har jag inte träffat lika ofta, men de jag vet om hade en hemsk päls som behövde bortas minst en gång/dag. Verkligen sög åt sig kattsand osv.

(Har inte superbra koll på ev rasbundna sjukdomar så där vill jag inte uttala mig)

 

[MissFideli]

Jag tänker brittiskt korthår, typ alla jag träffat är lugna, sociala och enkla katter.

Finns ju brittiskt långhår också, de har jag inte träffat lika ofta, men de jag vet om hade en hemsk päls som behövde bortas minst en gång/dag. Verkligen sög åt sig kattsand osv.

(Har inte superbra koll på ev rasbundna sjukdomar så där vill jag inte uttala mig)

Tror inte brittiskt långhår är rätt om man vill slippa pälsvård. Om de inte fått iordning på pälsen. Bäst i så fall är nog att kontakta olika uppfödare. Annars är de ju underbart söta!

 

[Tiger tok]

Tror inte brittiskt långhår är rätt om man vill slippa pälsvård. Om de inte fått iordning på pälsen. Bäst i så fall är nog att kontakta olika uppfödare. Annars är de ju underbart söta!

Nej precis, hemsk päls.

 

[Hazel]

Min mamma har två brittiska långhår och den ena har perfekt päls, blir i princip aldrig tovor, den andra bli tovig konstant

 

[sthu]

Jag har Maine Coon och tycker det är den bästa rasen.
Min kisse är lugn och sansad, inget klättrande i gardiner eller rivande på möbler. Hon har visserligen lite hälsoproblem, men så är hon gammal också.
Pälsen borstar jag nån gång i veckan, mest för att hon fäller en del. Ytterst sällan det blir tovor.

 

[Piaff]

Helig Birma låter som klippt och skuren för den beskrivningen, du kan också kolla på sibirisk katt/neva masquerade!

Tror Ragdoll är något mer livlig än birmorna om jag förstått det rätt?

 

[Glimra]

Jag har Maine Coon och tycker det är den bästa rasen.
Min kisse är lugn och sansad, inget klättrande i gardiner eller rivande på möbler. Hon har visserligen lite hälsoproblem, men så är hon gammal också.
Pälsen borstar jag nån gång i veckan, mest för att hon fäller en del. Ytterst sällan det blir tovor.

Lägger till lite nyansering här bara eftersom min Maine coon inte låter som din. Min 3-åring blir stökig som understimulerad och river saker i fönstret oavsett. Hennes päls blir tovig och är inte lätt att borsta eftersom hon även får mjäll.

 

[Sassy]

Helig Birma låter som klippt och skuren för den beskrivningen, du kan också kolla på sibirisk katt/neva masquerade!

Tror Ragdoll är något mer livlig än birmorna om jag förstått det rätt?

Tvärtom brukar det vara, många birmor kan vara bra mycket mer "med" och vilja göra saker än ragdolls. Skulle inte rekommendera birma till någon som verkligen vill ha en lugn katt, och inte känner de specifika linjerna väl.

Sibirier/neva är trevliga raser, och verkar inte ha lika mycket hälsobekymmer som MCO. Maine coon är fruktansvärt trevliga katter, men jag känner ärligt talat inte en enda som blivit normalgammal utan sjukdom.

Så, om prio är lugn hade jag främst tittat på ragdoll. Om "inte ett jehu" är tillräckligt så även sibirier och birma. De två senare tycker jag personligen är roligare raser, men det är ju en smakfråga. Hade jag velat ha en till semilånghårig så hade jag kikat på sibirier själv. Min uppfattning är att pälsen inte är lika krävande heller, en kastrerad ragdoll kan ju ha väldigt tjock päls och behöva en del pälsvård.

Brittisk långhår och rakhårig Selkirk verkar kunna ha de absolut jobbigaste pälsarna om man har otur, annars är den Selkirk jag känner kanske det trevligaste jag träffat i kattväg.

 

[Idahoe]

Tvärtom brukar det vara, många birmor kan vara bra mycket mer "med" och vilja göra saker än ragdolls. Skulle inte rekommendera birma till någon som verkligen vill ha en lugn katt, och inte känner de specifika linjerna väl.

Sibirier/neva är trevliga raser, och verkar inte ha lika mycket hälsobekymmer som MCO. Maine coon är fruktansvärt trevliga katter, men jag känner ärligt talat inte en enda som blivit normalgammal utan sjukdom.

Så, om prio är lugn hade jag främst tittat på ragdoll. Om "inte ett jehu" är tillräckligt så även sibirier och birma. De två senare tycker jag personligen är roligare raser, men det är ju en smakfråga. Hade jag velat ha en till semilånghårig så hade jag kikat på sibirier själv. Min uppfattning är att pälsen inte är lika krävande heller, en kastrerad ragdoll kan ju ha väldigt tjock päls och behöva en del pälsvård.

Brittisk långhår och rakhårig Selkirk verkar kunna ha de absolut jobbigaste pälsarna om man har otur, annars är den Selkirk jag känner kanske det trevligaste jag träffat i kattväg.

+ övriga:

Tack för alla svar!

De Maine coon jag träffat har varit så väldans enorma och haft lätt för tovig päls.

Alltså, jag behöver ju inte en katt som aldrig rör på sig men min nuvarande kisse (skogskatt) hade i sin ungdom rivit tapeter och klättrat i gardiner om hon inte fått vara ute större delen av dagarna och pratar högljutt och mycket. Så jag tänkte någon som inte blir fruktansvärt understimulerad av att vara själv när jag jobbar och klarar att vara innekatt utan att förstöra lägenheten. Det gör ingenting om den är social och vill vara med när jag väl är hemma, så länge den inte kräver ” planerad aktivering” så att säga.

Sibirisk har jag dålig koll på men ska kolla upp!

Tack!

 

[Piaff]

Tvärtom brukar det vara, många birmor kan vara bra mycket mer "med" och vilja göra saker än ragdolls. Skulle inte rekommendera birma till någon som verkligen vill ha en lugn katt, och inte känner de specifika linjerna väl.

Sibirier/neva är trevliga raser, och verkar inte ha lika mycket hälsobekymmer som MCO. Maine coon är fruktansvärt trevliga katter, men jag känner ärligt talat inte en enda som blivit normalgammal utan sjukdom.

Så, om prio är lugn hade jag främst tittat på ragdoll. Om "inte ett jehu" är tillräckligt så även sibirier och birma. De två senare tycker jag personligen är roligare raser, men det är ju en smakfråga. Hade jag velat ha en till semilånghårig så hade jag kikat på sibirier själv. Min uppfattning är att pälsen inte är lika krävande heller, en kastrerad ragdoll kan ju ha väldigt tjock päls och behöva en del pälsvård.

Brittisk långhår och rakhårig Selkirk verkar kunna ha de absolut jobbigaste pälsarna om man har otur, annars är den Selkirk jag känner kanske det trevligaste jag träffat i kattväg.

Hehe jag har nog bara lyckats träffa väldigt lugna individer hos birmorna! Eller så är det för att jag jämför med min kompis och kusins Maine Coons som river huset om de får tillfälle…

 

[Mia_R]

Jag går helt emot strömmen och rekommenderar ett par orientaler. Efter att ha haft siames/oriental i ca 30 år så vet jag att de är soffpotatisar som älskar att vara sociala, vill helst ligga på en, under täcket, på badkarskanten när man badar och roar sig själva med varandra när de är på det humöret. Inte en enda en har rivit lägenheten eller klättrat i gardinerna, men glöm att gå på toaletten själv och när de vill apportera så är det apport som gäller, eller gömma under kudden.

 

[MJLee]

Jag brukar alltid rekommendera burma. Men mtp 'kravprofilen' så kanske inte (ffa inte unge) passa in perfekt. Däremot är en äldre omplacering perfekt. En gospropp som gärna hänger med sina människor i soffan och sängen och överallt där de är men kräver mycket måttlig aktivering, ofta sköts det på egen hand genom ett kvällsrejs eller två. Otroligt lättskött (iofs kort) päls, stryk med handen eller en borste/gummikarda, klart.

 

[Idahoe]

Jag går helt emot strömmen och rekommenderar ett par orientaler. Efter att ha haft siames/oriental i ca 30 år så vet jag att de är soffpotatisar som älskar att vara sociala, vill helst ligga på en, under täcket, på badkarskanten när man badar och roar sig själva med varandra när de är på det humöret. Inte en enda en har rivit lägenheten eller klättrat i gardinerna, men glöm att gå på toaletten själv och när de vill apportera så är det apport som gäller, eller gömma under kudden.

Är inte dom typ kända som mycket aktiva och lekfulla?

 

[MJLee]

Det ska också tilläggas att många burmor är hundvänliga. Megaras älskling är min pappas hund, en labbe. Andra katter avskyr hon

 

[MJLee]

 

[MJLee]

Min hund, bara min!

 

[Mia_R]

Är inte dom typ kända som mycket aktiva och lekfulla?

De roar sig med varandra och i övrigt är de soffpotatisar som älskar att vara sociala. Ingen har varit sjövild som bondkattungar kan vara.

 

[MJLee]

De roar sig med varandra och i övrigt är de soffpotatisar som älskar att vara sociala. Ingen har varit sjövild som bondkattungar kan vara.

Det är stor skillnad på om man har en eller två. Burmaungar behöver inte heller riva hemmet (även om det finns vissa individer) så länge de har kattsällskap så är det inga större problem. Även om det är äldre. Problemet är väl mest om man har en äldre soffpotatis som inte är så intresserad av att leka.