Vi som springer!

[lisa412]

Sv: Vi som springer!

kl

Jag har bestämt mig för att börja springa! Jag har inte sprungit på x antal år men på de senaste ridlektionerna har jag typ varit nära döden så jag känner att det är dags att göra nått åt konditionen
Så nu när snön äntligen är borta ska jag börja ta mig ut i skogarna. Jag är faktiskt grymt peppad, jag hoppas bara det håller i sig!

Hur ofta ska man springa egentligen för att få så bra resultat som möjligt så snabbt som möjligt men utan att ta ut sig alltför mycket, om ni förstår vad jag menar?

 

[Io]

Sv: Vi som springer!

2 gånger i veckan kommer att räcka för att ge dig en förbättring av konditionen. För mig var det otroligt viktigt att jag var riktigt utvilad mellan passen när jag började springa. Var jag trött i benen och kände att passet gick trögt så tappade jag lätt motivationen.

Sen är ett hett tips från mig att inte sätta upp för stora mål för dig själv. Gå in med inställningen att du ska göra så bra som möjligt varje pass, inte att du ska springa X-antal km, det är fruktansvärt att tappa suget när man misslyckas. Se istället varje pass som du faktiskt kommer ut och gör som en framgång!

Lycka till!!

 

[lisa412]

Sv: Vi som springer!

Tack! Jag ska försöka ta det ganska lugnt så här i början och bara ha roligt när jag är ute

 

[Toya]

Sv: Vi som springer!

*kl*

Jag springer också, eller joggar snarare. Jag är ganska långsam. MEN så lyckades jag med milen i förra veckan (första gången!), med tempot ca 7 min/km, och efter det har det hänt nåt med tempot på de kortare distanserna. I förrgår sprang jag 4 km på 20 min, så det tar sig!!

Jag tränar en del annat, lite grupppass och styrketräning, och även spinning, men jogging blir det 2-3 ggr i veckan.

Siktar på Vårruset, en lokal "mara" (10 km), midnattsloppet (kanske) och Tjejmilen.

Vill åtminstone klara milen på en timme, men att hålla 5 min/km vore inte så dumt. Till Tjejmilen är det inte ett omöjligt mål.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Vi som springer!

*kl

Jag springer 3 pass per vecka enligt ett träningsprogram jag hittat på Aktiv Träning. Målet är att springa 10 km, vilket jag utan problem skulle göra redan nu, men jag har en urkass mentalitet som kräver att jag ligger i underkant schemamässigt för att inte ge upp
Däremot har jag hittat min distans som visat sig vara 5 km. Det är tillräckligt långt för att vara en utmaning när man satsar på tid och det är tillräckligt kort för att jag inte ska bli less. Jag tappar lätt motivationen och det är min akilleshäl.

I dagsläget springer jag 5 km på 23 minuter utomhus. Ingen tid jag kan tro att jag gör på en tävling där det verkar gå åt mest tid att tränas med folk.

Jag har aldrig ställt upp i några lopp eftersom jag hatar att springa i grupp. Men i år tänkte jag utmana mig med VårRuset, Stadsloppet och Blodomloppet. Hade tänkt springa 10 km på Blodomloppet men ser nu att det sammanfaller med en nattskiftsvecka på jobbet och då går det fetbort. Dessvärre sammanfaller även Stadsloppet med nattskift men för 5 km kan jag nog stå ut med det om jag inte satsar på tid utan mer tar det som träning

 

[Ottisen]

Sv: Vi som springer!

Kl

Jag har också bestämt mig för att börja springa. Mina mål är dock inte så höga som er andras. Vill helt enkelt kunna jogga ut i ett bra grundtempo och bara njuta! Största anledningen är att jag ser det som ett bra sätt att motionera hästar samtidigt som jag motioneras själv. Så jag kopplar helt enkelt en häst på släp, har börjat med ynka 3 km för att vänja både mig och hästarna

 

[kickthecat]

Sv: Vi som springer!

delvis KL

Sant det du säger om att man får trängas när man tävlar, blev 2 minuter sen båda första km i lidingöloppet, för det var så trångt i början.

Hur ska man planera för att få en bra tid i lopp? vill ju helst ha ett jämt 5 minuterstempo. Nån som har några tips? Lite seedad kan man bli, men det är endå ett 1000tal som börjar samtidigt...

 

[hvala]

Sv: Vi som springer!

Det finns två "knep" för att försöka slippa trängsel. Det första är att stå längst fram i sin startfålla och hoppas att de som startar i eventuella tidigare startgrupper står rätt placerade så att de inte blir stoppkloss för dig när du kommer ikapp dem.

Det andra knepet funkar bara ibland, och det är att ställa sig längst bak och inte sticka iväg när startskottet går utan vänta så länge som tillåts. Då har övriga hunnit iväg och förhoppningsvis har fältet luckrats upp lite när du kommer ikapp dem. Det är inte tillåtet på alla lopp att vänta, och sen funkar det bara om man har chip som registrerar när man passerar startlinjen (på många lopp registreras bara när man går i mål). Jag har sett detta tillämpas på bl.a. Göteborgsvarvet.

Utöver det gäller det att försöka hamna i rätt startfålla utifrån sin kapacitet för dagen, antingen genom seedning där det tillämpas, eller genom att vara ärlig mot sig själv och andra och välja rätt fålla om valmöjligheten finns.

 

[Snovind]

Sv: Vi som springer!

KL
Jag vill vara med!

Mål Halvmaran i Stockholm 17 september på under 2 h. Springer idag ca 12 km i 5,30 tempo.

Har också Garmin-klocka med GPS som jag är riktigt nöjd med, just att kunna hålla kolla på distans och tid är t9oppen.

Kul tråd!

 

[Zolimita]

Sv: Vi som springer!

kl
Börjat springa lite på löpbandet på gymmet och nu när det börjat bli barmark ska jag även jogga i skogen(asfalt känns för hårt för mig)
Lite nyfiken om det är andra som joggar/springer och är rökare? Röker själv ett pkt om dagen,har väl tänkt sluta någon gång,men har inte motivationen just nu
Brukar ofta tänka att om jag vore icke-rökare skulle jag säkert orka springa längre..

 

[stjarnfrugt]

Sv: Vi som springer!

klRöker själv ett pkt om dagen,har väl tänkt sluta någon gång,men har inte motivationen just nu
Brukar ofta tänka att om jag vore icke-rökare skulle jag säkert orka springa längre..

Se träningen som en motivator till att sluta röka då? Jag vet rökare som hittat motivationen i och med träningen, då de känt att de ändå tränar och vill ha ut så mkt som möjligt av det

 

[asfaltsflickan]

Sv: Vi som springer!

Det är en ENORM skillnad på att springa som rökare och som icke-rökare. Jag rökte ungefär ett halvt paket om dagen under mina första år som löpare, och när jag slutade förbättrades min kondition märkbart på bara några dagar. Snittpulsen sjönk med tio slag och både fart och ork ökade markant. Det är så otroligt mycket lättare och mer njutbart att springa när man inte röker. Det var min motivation att sluta igen när jag trillade dit ordentligt igen förra sommaren, och det är min motivation att låta bli nu när röksuget dyker upp ibland. Det händer fortfarande att jag tar några bloss under stressiga perioder (stress är min främsta trigger!) och då märker jag genast av det på kondisen.

Du har allt att vinna på att sluta, så jag hoppas att du hittar din motivation snart. Det är tufft att sluta men helt och hållet värt det.

 

[Philosophia]

Sv: Vi som springer!

Hur ska man planera för att få en bra tid i lopp? vill ju helst ha ett jämt 5 minuterstempo. Nån som har några tips? Lite seedad kan man bli, men det är endå ett 1000tal som börjar samtidigt...

Fast har du kapacitet att springa Lidingöloppet i jämnt 5:00-tempo så borde du i annat lopp kunna seeda dig och hamna i någon av de fyra, kanske t.o.m tre första startgrupperna. Nu har jag själv aldrig sprungit LL, men vad jag har förstått så är det rätt stor trängsel i samtliga startfält i starten så man får planera nog hur man springer. Det senare innebär att räkna med en långsammare start och sedan noga studera banprofilen var "förlorad" tid kan tas in.

Annars måste jag säga att jag inte brukar tycka att trängseln är något större problem. Jag lyckas oftast placera mig bra i startledet. Till och med på Stockholm marathon då jag var oseedad och stod i sista startledet hade jag inga problem att hålla min fart. Då stod jag längst fram till vänster i mitt startled. Undantaget är nog bara förra årets Tjejmil då jag hamnade lite för långt bak i mitt startled (blev sen till klädinlämningen och prioriterade sedan uppvärmningen) och därför inte kunde hålla högre tempo än 4:50 min/km i början.

Bra platser i startledet tycker i varje fall jag är hyfsat lång fram och ute i kanten. Hur långt fram beror på hur pass väl jag springer i förhållande till resten av startfältet.

Står man för långt fram i förhållande till sin kapacitet så kan det gå illa. På ett lopp i våras hade jag ingen koll på vad det var för löpare i min klass så min vana trogen ställde jag mig långt fram. Det är ju lite svårt att hejda sig i början så jag hängde på täten. Inte så klokt. Jag såg nämligen i efterhand att tätklungan bestod av mycket snabba elitsatsande unga män (däribland en som sprungit junior-EM på 5000 m) . Loppet började dessutom med en brant stigande backe och den brände jag av i ett tempo på strax över tre minuter/min. Trots att jag redan efter 500 m började bromsa betänkligt så var det för sent att reparera skadan. 500 m i strax över 3 min/km hade gjort sitt. Resterande delen av loppet blev en plåga. Det som grämer mig är att om jag hade skött mig så hade jag kommit in som första kvinna i mål. Nu kom jag istället in som nummer två. Jag sprang verkligen med huvudet under armen och jag tror att det är lätt hänt om man startar omkring för snabba medlöpare.

Nu blev det en utsvävning , men mitt tips är i varje fall att ställa sig så långt fram som det är lämpligt och dessutom ställa sig i kanten - mycket lättare att ta sig förbi där.

 

[JagochLinus]

Sv: Vi som springer!

Har också precis börjat min springkarriär...om man ens kan kalla det att springa än

Mitt mål är att kunna springa mina ynka kilometrar utan att stanna för att gå, men främst utan att tänka "gudvadjobbigtdetärfårjagstannasnart" i varje steg
Jag vill kunna säga att jag ska ge mig ut och springa för att "rensa tankarna" och inte behöva puscha på sig själv hela tiden. Det ser jag fram emot! Men frågan är om det någonsin kommer hända?

Har i alla fall anmält mig till vårruset för att bli mer taggad att ge mig ut!

 

[Hooloovoo]

Sv: Vi som springer!

*KL*
Det här känns som en tråd för mig!

Målet för i år är att ta mig runt Göteborgsvarvet. När jag ser hur det gick ska jag nog sätta upp nya mål.
Jag är inte en särskilt snabb löpare, jag gillar att springa lite lagom långt.

Jag har en fundering, hur gör ni andra med skavsår?
Jag får ganska mycket skavsår på insidan av stortån och insidan av framfoten så att säga. Det blir bättre med löparstrumpor men ibland gör det riktigt ont.
Någon som har tips på bra löparstrumpor eller andra knep?

 

[Ainon]

Sv: Vi som springer!

Tejpa i förebyggande syfte och använd dubbla strumpor. Det funkar för mig

......

Jag springer några gånger i veckan och har som mål att genomföra lidingöloppet 30km (som en del i en svensk klassiker). Inget tidsmål, ska bara ta mig i mål, vill inte satsa för mycket på löpningen då jag haft problem med knän och vrister pga gamla fotbollsskador, mitt stora mål är VL på en bra tid.

 

[hvala]

Sv: Vi som springer!

Jag får oftast skav av någon av följande anledningar:
1. Dåliga strumpor. Lösning: köp bra löparstrumpor som ventilerar bra, som inte ger friktion och inte blir noppriga.
2. Det är varmt. Jag får mycket mer skavsår när det är sommarvärme. Lösning: tejpa i förebyggande syfte med Leukoplast. Om skavsår redan uppstått, sätt på ett skavsårsplåster och tejpa över så att det sitter. Även vaselin, bodyglide (anti-skav-salva) och liknande kan fungera i förebyggande.
3. Jag springer riktigt långt (tre timmar eller mer). Lösning: samma som ovan.

Upprepade skavsår kan för övrigt få mig att kassera ett par skor, om jag aldrig lyckas springa in skorna. Ett par bra skor sitter bra från början.

 

[Io]

Sv: Vi som springer!

Då ses vi kanske på Grönsta gärde i höst!

 

[stjarnfrugt]

Sv: Vi som springer!

*kl

Har varit ute och kört ett intervallpass på morgonen. Egentligen är det inte så optimalt för mig att köra just intervaller på morgonen, men vad gör man i brist på tid? Jag värmde upp gnom att gå 20 min med hundarna och sedan jogga långsamt i 10 min.
Intervallerna var på 6x600 meter med 2 min vila emellan. Jag trodde jag skulle dö. Jag avskyr intervaller eftersom jag alltid känner att det går för långsamt... Dessutom är det så jäkla jobbigt så att min ge-upp-akilleshäl kommer smygande. Jag sprang 600 m på ca 2 min 25 sek och det känns jäkligt långsamt men jag bara kan inte förmå mig att ta ut max när hela kroppen gråter och jag är förbannad och less som en grinig femåring...

Hur gör ni andra för att stå ut samt prestera bra på intervallträning?

 

[Io]

Sv: Vi som springer!

Menar du själva orken eller hur man står ut med smärtan?

Orken tampas man med genom att träna. Smärtan är det bara att stå ut med och lära sig att tänka bort. Det mesta sitter i huvudet, när man lär sig att behärska skallen kommer det kroppsliga på köpet.