Vi som är ensamma föräldrar

[nagelbitarn]

Tänkte att det måste finnas fler som jag.
Som har blivit ensamma med barn, där den andra föräldern inte har någon omsorg om barnet.
Oavsett om det är separation eller dödsfall, fängelse eller sjukdom.

Det vore kul om vi kan dela tips, glädje och sorg eller bara snacka lite.


Jag är ensam med min 17månaders. Har äntligen kommit loss från mitt ex och den hemska livssituation som det innebar.
Så just nu njuter jag av min frihet, att inte bli skrikt åt och att min son är mycket gladare
Jag funderar över hur man smidigast kan bära barn och matvaror samtidigt, om jag någonsin kommer få kissa ensam och om jag någonsin kommer ta körkort.
Jag har min syster 4mil bort i övrigt är jag solo

Vilka är ni andra?

 

[Amha]

@Cocos ?

 

[TinyWiny]

Jag var ensam med mina. De var 2,5 år och 9 månader när jag flyttade ifrån deras pappa. De är vuxna och utflugna nu, 24 och 26 år gamla

Bärdon är guld men också att låta barnet ta sig fram själv när och där hen klarar det. Ryggsäck är också guld i de miljöer barnet måste bäras. Vi bodde på första våning i lägenhet då, jag hade ingen bil så det var tvillingvagn att handla med och ta sig överallt med som gällde och när det blev vår (vi separerade i februari) så köpte jag en till cykelsits så jag kunde ha båda barnen på cykel. Min minsta lärde sig ganska snabbt att ta sig uppför trappan själv om båda mina händer var upptagna och min "store" kunde ju redan.

Ja du kommer få kissa ensam igen! De första åren var toadörren alltid öppen men sen går det att stänga den också Självklart kommer du att fixa körkortet! Du får hyra in en kompis, syster eller så när du övningskör.

Mitt bästa tips är att inrätta ert liv efter vad som är viktigt för dig och ditt barn. Strunta i vad andra tycker och lägger på dig som måsten och gör det som är bäst för er. Det är tufft att vara ensam men man får också en väldigt nära relation till sitt/sina barn och kan lägga all tid på dem. Var heller inte rädd för att låta barnet skapa egna relationer med lämpliga kompisar till dig. Ju fler trygga vuxenkontakter ett barn har desto större trygghet för både dig och ditt barn.

 

[Amha]

Bärdon är guld men också att låta barnet ta sig fram själv när och där hen klarar det. Ryggsäck är också guld i de miljöer barnet måste bäras. Vi bodde på första våning i lägenhet då, jag hade ingen bil så det var tvillingvagn att handla med och ta sig överallt med som gällde och när det blev vår (vi separerade i februari) så köpte jag en till cykelsits så jag kunde ha båda barnen på cykel. Min minsta lärde sig ganska snabbt att ta sig uppför trappan själv om båda mina händer var upptagna och min "store" kunde ju redan.

Jag måste nog säga att cykelvagn är snäppet bättre. Jag gör ju flera ärenden själv med mina tjejer såsom att handla. Där är en sjysst cykelvagn guld värd. Hur bagaget är utformat har för mig varit viktigt. Croozer t.ex har ett rymligt bagage som liknar en låda lite mer jämfört mot gamla biltemavagnen som är knäppt med kardborre hela vägen ner till botten. Hade ett bekymmer med att sätta ihop den utan att saker skulle ramla ut. Spännremmar och grejer fick hålla fast. La man påsen bredvid barnet skulle hon riva i den

Viktigt där, för mig, är att det finns möjlighet att enkelt bygga om till barnvagn. Strollerhjul t.ex är otroligt fiffigt så man kan dra vagnen med sig in i affären, gärna joggingset med. Finns bra begagnade.

 

[TinyWiny]

Jag måste nog säga att cykelvagn är snäppet bättre. Jag gör ju flera ärenden själv med mina tjejer såsom att handla. Där är en sjysst cykelvagn guld värd. Hur bagaget är utformat har för mig varit viktigt. Croozer t.ex har ett rymligt bagage som liknar en låda lite mer jämfört mot gamla biltemavagnen som är knäppt med kardborre hela vägen ner till botten. Hade ett bekymmer med att sätta ihop den utan att saker skulle ramla ut. Spännremmar och grejer fick hålla fast. La man påsen bredvid barnet skulle hon riva i den

Viktigt där, för mig, är att det finns möjlighet att enkelt bygga om till barnvagn. Strollerhjul t.ex är otroligt fiffigt så man kan dra vagnen med sig in i affären, gärna joggingset med. Finns bra begagnade.

Absolut! Men sådana smarta grejer fanns inte då Eller jo, de fanns men de var krångliga tunga åbäken och kostade som en begagnad bil så det var inte aktuellt för min del.
Det gick att cykla med två barn, 4 kassar och blöjpaket i vår backiga stad också (vältränad blev jag på kuppen ) men när äldsta barnet var fem hade cykelns ram sänkt sig 10 cm så då fick jag investera i en ny.

 

[Amha]

Absolut! Men sådana smarta grejer fanns inte då Eller jo, de fanns men de var krångliga tunga åbäken och kostade som en begagnad bil så det var inte aktuellt för min del.
Det gick att cykla med två barn, 4 kassar och blöjpaket i vår backiga stad också (vältränad blev jag på kuppen ) men när äldsta barnet var fem hade cykelns ram sänkt sig 10 cm så då fick jag investera i en ny.

Haha! Du slet ut den väl! Du fotade väl när den sänkt sig? :P

Förstår att det rörde sig om en helt annan prisklass och användarvänlighet då. Ts har ju betydligt bättre förutsättningar i det området idag. Det är guld värt att kunna handla ordentligt med barnen prydligt bältade i vagnen

 

[TinyWiny]

Haha! Du slet ut den väl! Du fotade väl när den sänkt sig? :P

Förstår att det rörde sig om en helt annan prisklass och användarvänlighet då. Ts har ju betydligt bättre förutsättningar i det området idag. Det är guld värt att kunna handla ordentligt med barnen prydligt bältade i vagnen

Ja den var totalslut Nej jag fotade den aldrig. Jag tyckte att den hade blivit så jobbig att cykla på så jag mätte den

Precis! Det ser väldigt smidigt ut med kombinerade cykel-barnvagnar

 

[Ninnurur]

Här är en till! Min sambo/dotterns pappa dog för 2½ år sen. Dottern är nu 5. Vi bor själva men har mycket hjälp av mina föräldrar eftersom jag arbetar inom transportbranschen där tiderna inte är kompatibla med dagis. Jag har precis bytt jobb och gått ner på 50% för att klara mer själv, lagom tills dottern har sommarlov

Mitt bästa tips är att ha rutiner, men ändå våga rucka på dem vid behov för att sätta dig och barnet i främsta rummet. Att inte vara duktig hela tiden. Orkar man inte laga mat och sitta vid köksbordet och äta så funkar en take away i sängen med tvn på lika bra

 

[nagelbitarn]

Ska försöka hinna svara mer noggrannt strax ..
Cykelvagn har jag och ergobabyn gör att vi kan motionera hästen, känns som en trygghet att barnet sitter fast på mig, om olyckan skulle vara framme.

Tack och lov går och springer lillpojken bra, trappen är mer problem för att han inte förstår vilken dörr som är vår, så han försöker öppna andras tänkte att något fint klistermärke kan ordna det...
I övrigt är det handlande som är tuffast, tungt att släpa på och av bussar! Men bra träning

Så sorgligt @Ninnurur
Jag är sjuksköterska men har tagit ett jobb på en mottagning för att få det att gå ihop, hoppas ha råd med att jobba 70-80% men utan OB blir det nog tufft.
Ingen som vill ha min älskade häst på foder och jag hoppas i hemlighet att jag har råd att ha honom kvar.
Håller med om rutiner som går att töja på, några kvällar har vi tagit bussen hem efter 22, men tiden i soffan hos min syster har gett energi och lillen har sovit gott i sin vagn.

 

[Sofie.S]

Nu är jag inte ensamstående men med en sambo som jobbar långa pass, så handlar jag och gör ärenden mycket själv.
Mitt bästa tips är att våga lita på omgivningen!
När jag var höggravid och hade en dotter på 1,5 år så upptäckte jag hur hjälpsamma främlingar kan vara. Särskilt i affären! Främst äldre, som gärna pratar med dottern medan man står i kön, packar varorna eller som till och med frågar om man vill ha hjälp att öppna bildörren på parkeringen.
En gång var dottern riktigt otålig, en äldre herre fråga om han fick hjälpa och satte upp dottern på en bänk intill kassan när jag packade varorna.

Med en lagom dos tålamod eller spontan hjälp löser sig det mesta. Om inte, ta ett djupt andetag!

 

[ainasoja]

@nagelbitarn en Dramaten är bra att ha när man handlar mat.

Jag drog det med ena handen och med den andra körde jag barnvagnen.

 

[Bexzor]

Jag var helt ensamstående utan något större stöd när jag och äldsta sonens pappa gick isär. Pappan var inte intresserad alls av sitt barn utan hade fullt upp med nya flickvännen. Samt att deras umgänge sedan strulade i många år, var många gånger som sonen var hemma flera månader i rad utan kontakt med sin pappa. Men jösses vad uppfinningsrik man blev. Jag hade inte körkort när vi gick isär (och jäklar den tiden hade jag riktigt snygg kropp för träning fick man liksom på köpet ) Jag körde matvaror i vagnen, sonen var 6 månader när vi gick isär så blöjorna bar jag runt handleden. Till tvättstugan fick han följa med, så jag bokade endast dagtid på lediga dagar. Sen fick han sitta fastspänd i vagnen med leksaker, vi lekte tittut-leken och sedan när han blev äldre fick han hjälpa till med tvätten.

Körkort lyckades jag ta genom att offra min lunch, dvs när jag läste till undersköterska. Det blev lunchen jag fick offra de dagar jag körde eftersom körningen oftast var 40 min, och lunchen var beräknad på 1 timme. Saknade folk som kunde ta honom när jag körde så tyvärr fick jag offra min lunch de dagarna för körkortet var viktigare. Sonen gick aldrig heltid eftersom jag studerade en hel del hemifrån på kvällarna när han sov.

Nu händer det att min sambo jobbar dygn och långa pass, men vilket skillnad mot att vara helt ensam. Det är ofta som jag handlar eller gör ärenden med 3 barn men jag vet att det är inte jämt vilket känns skönt när de tjatar/skriker/springer åt olika håll