Vi har blivit ofrivilligt med katt

[Araminta]

En underbar liten orangestrimmig varelse har letat sig in via vår öppna terassdörr och verkar inte vilja gå härifrån. Kan inte vara mer än ett par månader gammal, vrålhungrig och utan halsband. Väldigt social och ser välskött och välmående ut.

Vad gör man? Hon har varit här i tre-fyra timmar. Ligger nu på en pall här bredvid och spinner. Vi ska undvika att ge henne mat va? När bör man börja söka efter ägare?

Inte för att vi egentligen vill att hon ska gå härifrån men hennes matte o husse skulle nog inte uppskatta om vi adopterade henne bara sådär

 

[acca76]

Sv: Vi har blivit ofrivilligt med katt

sköt om katten och sätt upp lappar i affärer o dyl och efterlys ägarna och informera helt enkelt om att ni har katten hos er. Hur bor ni? Det kan inte vara en stallkatt som bestämt sig för att stallivet är tråkigt?

 

[Araminta]

Sv: Vi har blivit ofrivilligt med katt

Bor mer eller mindre mitt i stan men i ett område med relativt lite biltrafik. Så du tycker vi ska ge den mat? Vad för "människo"mat kan man ge en katt egentligen?

 

[Araminta]

Sv: Vi har blivit ofrivilligt med katt

Nu har det iallafall löst sig. Gick runt i området med katten i famnen och frågade runt till jag hittade rätt ägare bara ett par dörrar bort. Vi ska resa bort imorgon så det skulle bli jobbigt om hon inte hittat hem till dess.

Slutet gott allting gott

 

[Vagis]

Sv: Vi har blivit ofrivilligt med katt

sköt om katten och sätt upp lappar i affärer o dyl och efterlys ägarna och informera helt enkelt om att ni har katten hos er.

Precis.
Detta torde vara standardförfarandet i alla såna här fall med en uppenbart vilsegången katt.
Ge hjälp om du kan och så önskar, och sök parallellt efter ägaren.

Hittar du ägaren är allt gott och väl. Annars får du ju ta ställning senare: behålla eller försöka hitta ett hem.
Katthem och djurens vänner finns också, men de är oftast fullsmockade. De kan dock oftast ge goda råd.
Däremot kan det ibland lösas som så, att upphittaren fungerar som jourhem, medan de hjälper till med kontakt med veterinär, etc.

Det kan vara en vilsegången. Det kan vara en dumpad. Det kan faktiskt också vara en utefödd hemlösing: de kan vara rätt duktiga på att smila sig in.
Medan deras syskon kanske förblir skygga...

Vad man gör beror alltså mest på om man kan, och vill hjälpa. Men det är i sanning en god gärning.


Förresten. Detta är en fin illustration varför man inte bör släppa ut kattungar ensamma innan de åtminstone hunnit bli halvstora. De har dålig känsla för var de hör hemma, var de bor. Och de är också ofta beredda att smila in sig för nästan vem som helst som verkar vara snäll mot dem...