Vårföräldrar 2015 #7

[FengurLaugar]

Nää!

Vi är hemma med feber, igen. Var ju bara en dryg vecka sen sist

Hade båda barnen hemma igår pga att J var lite hängig i förrgår efter sitt vaccin och det var fullt ös på båda hela dagen. Men under em blev E hesare och hesare och på kvällen väldigt känslig och nära till gråt. Var säker på att hon skulle få feber i natt och åka på en förkylning. Febern uteblev men så spydde hon istället... Men otroligt hes och lite snorig och så magsjuk då. Inte lätt att vara liten

Men usch va jobbigt för er! Så hade vi förra året. E hade feber varannan vecka mellan jul och april plus magsjuka ett par tre ggr

 

[Imogen]

Jag har förstått att Octavia har fått bättre utrymme för passagerare i nyare modeller, så de kanske inte hade uppdaterat det på den modell ni har. I vår -03:a kunde jag och maken knappt sitta bakom varandra när den andre körde. Benutrymmet var verkligen kasst. I nuvarande bilen är det till och med rymligt .

Den har absolut blivit större med åren. Jag upplever vår bil större invändigt än svågerns V70

 

[Imogen]

Hoppas alla barn blir friska snabbt igen! Borde ju vara dags för alla dessa sjukdomar att ge upp snart tycker jag. Här är det lillasyster som är snorig. Har varit det hur länge som helst känns det som. Men pigg och glad i övrigt så det är mest snoret som aldrig försvinner..

 

[FengurLaugar]

E fortfarande förkyld och idag börjar J bli hängig så dom blir nog hemma hela veckan som det verkar. Möjligt att dom orkar åka och vara med på påskparaden som dagis ska ha på torsdag, men vi får se.

I förrgår glömde vi visst ta på E blöja till natten, igen... Det har hänt en gång innan och jag fattar inte hur vi kan glömma en sån sak Både den gången och den här gången har det gått bra och ingen olycka skett under natten otroligt nog! Men har hon blöja på så är det alltid kiss i den på morgonen. Så igår sa vi att hon kan få prova att ha trosor på sig i natt och det var inga problem! Helt torr och kissade en flod i morse på pottan Så nu får vi se vad länge det håller i sig

 

[Imogen]

Igår var vi på 3-årskontroll. Jag trodde inte S skulle våga prata så mycket med bvc-sköterskan men det gick jättebra. De la pussel och pratade på. Men det var inga kontroller av fysiska färdigheter utan bara fokus på tal och sådan utveckling. 93 cm och 13 kg så han är fortfarande åt det mindre hållet

 

[Tassetass]

Alltså... Treåringar... Vilken berg-o-dal-bana. Hon är så stor och så liten på samma gång och det är så tydligt att alla känslor och tankar knappt får plats i den där lelle kroppen. Men hon är så fantastiskt rolig och kvick också, man får fan inte ge henne lillfingret för då blir man av med allt från midjan och upp.

 

[Lo_]

Här är det mycket på gång, småsyskon på väg och just fått eget rum. Det är en dryg månad kvar och jag funderar så mycket på hur man lyckas finnas för två små barn. Hittills har det verkligen varit jag och Lo mot världen, och det känns sorgligt om vi ska mista det. Vet att ni är flera i denna tråd som hunnit bli tvåbarnsföräldrar, har det gått bra?

Om en vecka fyller L tre år och är så stor och liten på samma gång. Hon vill alltid göra på samma sätt som jag vilket de senaste veckorna resulterat i att hon har solglasögon på sig jämt, "det är hemmaglasögon" . Som att ha en liten rockstjärna i ständigt släptåg.

 

[FengurLaugar]

Här är det mycket på gång, småsyskon på väg och just fått eget rum. Det är en dryg månad kvar och jag funderar så mycket på hur man lyckas finnas för två små barn. Hittills har det verkligen varit jag och Lo mot världen, och det känns sorgligt om vi ska mista det. Vet att ni är flera i denna tråd som hunnit bli tvåbarnsföräldrar, har det gått bra?

Om en vecka fyller L tre år och är så stor och liten på samma gång. Hon vill alltid göra på samma sätt som jag vilket de senaste veckorna resulterat i att hon har solglasögon på sig jämt, "det är hemmaglasögon" . Som att ha en liten rockstjärna i ständigt släptåg.

I den här tråden blev jag ju tvåbarnsförälder så jag har varit det i 3 år nu. Det har gått otroligt bra och barnen har älskar varann från start. J har inte visat någon svartsjuka utan varit omhändertagande och glad för sin lillasyster direkt

 

[Retro]

Här är det mycket på gång, småsyskon på väg och just fått eget rum. Det är en dryg månad kvar och jag funderar så mycket på hur man lyckas finnas för två små barn. Hittills har det verkligen varit jag och Lo mot världen, och det känns sorgligt om vi ska mista det. Vet att ni är flera i denna tråd som hunnit bli tvåbarnsföräldrar, har det gått bra?

Om en vecka fyller L tre år och är så stor och liten på samma gång. Hon vill alltid göra på samma sätt som jag vilket de senaste veckorna resulterat i att hon har solglasögon på sig jämt, "det är hemmaglasögon" . Som att ha en liten rockstjärna i ständigt släptåg.

Nu har jag bara ett barn och inga fler på väg men en vän som blev tvåbarnsmamma beskrev det som en sorg att den lilla familjen de hade innan syskonet kom skulle försvinna. Det gick över när syskonet kom och de är väldigt nöjda med sin familj och småsyskonet var så klart efterlängtat. Det är ändå OK att sakna det som försvinner

En dålig jämförelse: Det kan kännas som en sorg att ta examen, byta jobb, whatever men det är ändå förändringen man vill ha, det är OK att sakna det som var ändå.

 

[Rhinos]

Här är det mycket på gång, småsyskon på väg och just fått eget rum. Det är en dryg månad kvar och jag funderar så mycket på hur man lyckas finnas för två små barn. Hittills har det verkligen varit jag och Lo mot världen, och det känns sorgligt om vi ska mista det. Vet att ni är flera i denna tråd som hunnit bli tvåbarnsföräldrar, har det gått bra?

Om en vecka fyller L tre år och är så stor och liten på samma gång. Hon vill alltid göra på samma sätt som jag vilket de senaste veckorna resulterat i att hon har solglasögon på sig jämt, "det är hemmaglasögon" . Som att ha en liten rockstjärna i ständigt släptåg.

Vad spännande att småsyskonet snart anländer.

Här har det gått bra med att få ett syskon, men det finns såklart utmaningar som vi måste hantera med det också . E är för det allra mesta glad i sin lillebror, men man märker att han är avundsjuk ibland. Han kan putta och nypa honom för att få en reaktion när han är på det humöret.

För egen del har det också gått bra men huvudfokus ligger fortfarande på E, eftersom lillebror är så mycket lättare att handskas med än vad E var när han var liten så får han liksom bara hänga med . Det är skönt, men känns också lite konstigt att han inte upptar ens liv på samma sätt som E gjorde när han kom. Och så har jag blivit sämre på att vara pedagogisk. När jag har två ungar som samtidigt är trötta och gnälliga så går det inte alltid att hålla humöret uppe.

 

[Imogen]

Här är det mycket på gång, småsyskon på väg och just fått eget rum. Det är en dryg månad kvar och jag funderar så mycket på hur man lyckas finnas för två små barn. Hittills har det verkligen varit jag och Lo mot världen, och det känns sorgligt om vi ska mista det. Vet att ni är flera i denna tråd som hunnit bli tvåbarnsföräldrar, har det gått bra?

Om en vecka fyller L tre år och är så stor och liten på samma gång. Hon vill alltid göra på samma sätt som jag vilket de senaste veckorna resulterat i att hon har solglasögon på sig jämt, "det är hemmaglasögon" . Som att ha en liten rockstjärna i ständigt släptåg.

För oss har det verkligen gått jättebra. Det har bara varit kärlek mellan barnen direkt från start och storebror har inte visat minsta tecken på svartsjuka och har aldrig gjort henne illa ens av misstag.

Men visst är det en förändring. Det går ju inte att komma ifrån att det blir en stor förändring för det äldre barnet i hur mycket tid på egen hand med föräldrarna de får. Samtidigt tycker jag ändå att den gamla klyschan om att det löser dig och man märker direkt att man kan älska två lika mycket stämmer. Och att se dem i deras syskonrelation, det är verkligen helt fantastiskt och nu skulle jag säga att det är ett av absolut bästa med att ha barn.

I början sover ju bebisen (förhoppningsvis...) mycket, då får man passa på med tid själv med större barnet. När lilla S efter några veckor insåg att det här med att sova i vagnen var en bra idé så var vi ute mycket hela familjen. Då blev det ju lite som förr med allt fokus på stora S eftersom lillasyster bara sov

Här är det två veckor kvar till treårsdagen. Håller verkligen med om det där med stor och liten på samma gång. S har upptäckt mango på sistone så det viktigaste med födelsedagen verkar vara att äta mangotårta

 

[Imogen]

För egen del har det också gått bra men huvudfokus ligger fortfarande på E, eftersom lillebror är så mycket lättare att handskas med än vad E var när han var liten så får han liksom bara hänga med . Det är skönt, men känns också lite konstigt att han inte upptar ens liv på samma sätt som E gjorde när han kom. Och så har jag blivit sämre på att vara pedagogisk. När jag har två ungar som samtidigt är trötta och gnälliga så går det inte alltid att hålla humöret uppe.

Skriver under på allt detta Även om S nog var en "lättare" bebis än E så tycker jag deb skillnaden stämmer ändå.

Sen har ju småsyskonen också det äldre barnet som underhållning. Här kan lillasyster sitta läääänge och titta på när storebror leker. Och storebror leker mycket mer för sig själv nu, eftersom lillasyster är med och tittar på

 

[Magnum]

Vi fyller ju tre och två snart.
Och det har gått bra med att ha två så små och även två överhuvudtaget.
Den lilla är så söt nu när han börjar vara mer m e d på ett annat vis. Han pratar och fixar och de leker och busar fint tillsammans.
Viss syskonkärlek finns dock, fast det handlar oftast om att de vill ha samma saker ’bara’.

Sen är det sjukt intensivt vissa gånger, att vara ensam med en är rena vilan

Jag var lite orolig i början vet jag, skulle man älska den lilla lika mycket?
Men detgör man
Sen växer man in i det också förstås. Bebis sover mycket i början och det liksom trappas upp allt eftersom.

 

[Rhinos]

Nu har jag bara ett barn och inga fler på väg men en vän som blev tvåbarnsmamma beskrev det som en sorg att den lilla familjen de hade innan syskonet kom skulle försvinna. Det gick över när syskonet kom och de är väldigt nöjda med sin familj och småsyskonet var så klart efterlängtat. Det är ändå OK att sakna det som försvinner

En dålig jämförelse: Det kan kännas som en sorg att ta examen, byta jobb, whatever men det är ändå förändringen man vill ha, det är OK att sakna det som var ändå.

Känner igen mig i de känslorna. På ett sätt kan jag känna att jag missade mycket av E’s utveckling under tiden jag var gravid och sedan när V var nyfödd. Jag kunde ju inte leka och umgås med honom på samma sätt som förut. Samtidigt har det lett till något bra, men det är ibland jobbigt att känna sig otillräcklig när jag vet att båda barnen kräver mycket av ens uppmärksamhet.

 

[Rhinos]

Vi fyller ju tre och två snart.
Och det har gått bra med att ha två så små och även två överhuvudtaget.
Den lilla är så söt nu när han börjar vara mer m e d på ett annat vis. Han pratar och fixar och de leker och busar fint tillsammans.
Viss syskonkärlek finns dock, fast det handlar oftast om att de vill ha samma saker ’bara’.

Sen är det sjukt intensivt vissa gånger, att vara ensam med en är rena vilan

Jag var lite orolig i början vet jag, skulle man älska den lilla lika mycket?
Men detgör man
Sen växer man in i det också förstås. Bebis sover mycket i början och det liksom trappas upp allt eftersom.

Nu med två barn så känner jag mig på ett sätt väldigt erfaren och ”vis” på ett annat sätt än förut. Håller med om att det är rena semestern att ha ett barn åt gången

 

[Imogen]

Med tanke på tidigare diskussion, här är bild på barn som är 7 år, 126 cm och 23 kg och fortfarande får plats i en Axkid minikid. (Bilden är reklambild från Axkid)

 

[Rhinos]

Igår skulle vi gå på konstrunda i det vackra påskvädret och sedan äta gott på kvällen. I vanliga fall brukar vi åka till antingen min eller makens familj och hälsa på, men eftersom E fyller år imorgon tyckte vi det vore skönt att vara hemma under påskhelgen istället så att vi kan fira honom i lugn och ro imorgon.

På väg in till stan började han bli hängig och trött. Vi började inse att han nog började bli sjuk så vi gick hem. Väl hemma fick han feber och spenderade resten av dagen i soffan framför Daniel tiger. I morse hade han nästan 39 grader i feber och kräkte över frukosten .

Nu har han fått Ipren och är mycket piggare, och vi håller tummarna för att han är piggare imorgon så att vi kan fira honom. Vi har pratat mycket om hans födelsedag och han ser så fram emot att äta pannkakstårta som han blivit utlovad.

 

[Imogen]

@Rhinos men vad typiskt! Hoppas det är snabbt övergående så han piggnar på sig till födelsedagen!

S är också taggad inför sin födelsedag. Hans kusin fyllde år igår så nu har han genrepat väl

 

[Rhinos]

@Rhinos men vad typiskt! Hoppas det är snabbt övergående så han piggnar på sig till födelsedagen!

S är också taggad inför sin födelsedag. Hans kusin fyllde år igår så nu har han genrepat väl

Hoppas jag med. Han är piggare nu, men det kan ju bero på iprenen han fick för några timmar sedan. Får hålla tummarna helt enkelt .

Åh, förstår att kusinens födelsedag kan trigga honom. Hur ska ni fira?

 

[Imogen]

Hoppas jag med. Han är piggare nu, men det kan ju bero på iprenen han fick för några timmar sedan. Får hålla tummarna helt enkelt .

Åh, förstår att kusinens födelsedag kan trigga honom. Hur ska ni fira?

Hehe vi insåg när kusinen fyllde år att det kanske vore dags att planera S födelsedag också Men det blir nog inte så avancerat, tårta med närmaste familjerna ungefär. Förra årets satt vi ute på altanen, känns långt borta i år