”Varför skulle barn läsa barnböcker om vuxna tycker att de är värdelösa?”

[soom]

Läste detta igår kväll, men fattade inte resonemanget så tänkte återvända idag. Fattar fortfarande inte resonemanget. Varför skulle vuxna tycka att barnböcker är dåliga bara för att man lånar dem på biblioteket istället för att köpa dem? Jag tror det är en fråga om ekonomi/utrymme/bekvämlighet/tid.

 

[escodobe]

Nu har jag inte barn och är en storkonsument på biblioteket. Men hade jag barn hade jag nog ändå lånat ö
Än mer barnböcket.
Jag läser idag kanske 3 böcker i veckan som vuxen. Som barn läste jag lätt det om dagen.

 

[pollex]

Däremot tror jag inte de barn/föräldrar som lånar många böcker och köper få eller inga böcker är de som läser mindre. De som lånar mycket är väl bokslukarna.

Det tror jag med!

(Mitt bokslukande barn uppskattar för övrigt inte böcker som present särskilt mycket - han är van vid fri bibliotekstillgång. Kalle Ankas pocket går däremot hem, men de återfinns knappast i boksäljarstatistiken )

 

[pollex]

Till min 2 åring köper jag massor med böcker men jag tycker väl att det låter fullt logiskt att läskunniga barn och ungdomar utan inkomat lånar mer böcker än vad vuxna med inkomst gör och därmed hamnar barn och ungdomar högt på bibliotekets listor

Jag tänker mig i och för sig att böcker - även barnens - är något som i första hand hanteras inom de vuxnas ekonomi. Men som flera konstaterar i tråden så kan det belasta vilken ekonomi som helst med ett barn som läser varje bok en gång och som lätt kan läsa ett antal böcker i veckan

 

[pollex]

Både köper och lånar barnböcker.
Men jag glömmer jämt lämna tillbaka böckerna i tid vilket stressar mig..

Tack gode gud för att man får sms från vårt bibliotek när lånetiden går mot sitt slut!

 

[pollex]

Tänker att jag som vuxen kanske är mer benägen att behålla en bok som jag tycker är värd att köpa medan till små barn så tänker jag mig att de ofta ärvs vidare när barnen "växer ur" dem? Skulle jag fråga runt lite i bekantskapskretsen skulle jag säkert hitta barnböcker för en hel barndom utan att behöva gå och handla en enda, medan de böcker jag själv vill ha kan vara svårare att hitta.

Gå till biblioteket själv hinner jag aldrig, men att gå dit med barn känns som att det skulle kunna vara en rolig aktivitet?

Ja! Både för att låna böcker och för att delta i olika aktiviteter (t ex sagostund, Sommarboken, robotworkshop) (och passa på att låna böcker då också förstås . Och läsa tidningar, det gillar mina barn med biblioteket!)

 

[pollex]

Ja så är det, jag köper vuxenböcker men inte barnböcker, numera, men förklaringen är väldigt enkel. Och kan illustreras med en liten saga.

Lilla Grävling och stora mamma stod i bokhandeln en dag för 35 år sedan och såg en fantastisk hästbok. Den kostade 140 kr, vilket var ganska mycket. Men lilla Grävling fick sin hästbok, älskade den, läste ut den på en eftermiddag och var sååå lycklig. Då sa stora mamma att nu går vi till biblioteket... och lilla grävling lånade varje vecka 10-20 böcker på biblioteket i 10 år framöver. Stora mamma hade inte råd med 5 600 kr i månaden på böcker och lilla Grävling hade inte plats för dem på sitt rum.

(Innan dess hade jag levt på barnantikvariatet på hörnet och hade lärt mig att man inte kan få 11st 10 kr Kittyböcker för 100 kr)

En sådan däringa Lasse-Maja bok kostar väl 140 när den kommer ut? och 39? nu iofs på Adlibris. Mitt barn läser en dylik på två dagar, max (bortsett från att han inte gillar dem utan vill läsa om Sjöormar i Slussen). Han läser inte om den. Vi lånar kanske 5-10 böcker i stöten på biblioteket.

En engelsk pocket som jag läser kostar väl 90-220 kr. Läses på 1-2 veckor (ok jag kan läsa mycket snabbare men jag har dåligt med tid) finns inte på biblioteket. Läses om om ett par år ganska ofta. Så min budget om 500 kr i månaden på böcker räcker längre på engelsk pocket än på svensk barnbok.

Vi köper däremot en del tjockare högläsningsbarnböcker.

Vi (familjen sammantaget) har ett rullande bibliotekslånssaldo på 20-30 böcker, fler vid lov... Tur att man lånar böckerna själv i automater nu för tiden, varje gång jag behöver hjälp från lånedisken och de skriver ut ett kvitto får jag kommentarer

 

[pollex]

Självklart ger vi bort böcker i julklapp och födelsedagspresent men det känns som att Lotta (inte läst artikeln) är den som värderar ägande högre än upplevelse här.

Vilken bra formulering om värdering av ägande/upplevelse!

 

[clusia]

Jag köper eller får mer barnböcker än vuxenböcker. Jag vill inte låna barnböcker för jag vet att dottern bara kommer ha sönder de. Kanske blir annorlunda när hon blir äldre.
Vuxenböcker köper jag aldrig utan lånar eller får. Jag tycker det känns onödigt att lägga pengar på en bok jag bara läser en gång. Vet inte vad jag ska göra av den sen heller.

 

[lil-sis]

Jag tycker likadant som någon ovan, jag värderar biblioteksböckerna högt, det är som en present varje gång. Titta vad vi fick med oss!

Jag inbillar mig kanske nästan att det är de som läser lite som har råd att köpa alla böckerna till barnen.

Självklart ger vi bort böcker i julklapp och födelsedagspresent men det känns som att Lotta (inte läst artikeln) är den som värderar ägande högre än upplevelse här.

Vi läser mycket men min 19-månaders är lite för fysisk i sitt läsande för att lånade böcker skulle vara mer ekonomiskt

 

[pollex]

Läste detta igår kväll, men fattade inte resonemanget så tänkte återvända idag. Fattar fortfarande inte resonemanget. Varför skulle vuxna tycka att barnböcker är dåliga bara för att man lånar dem på biblioteket istället för att köpa dem? Jag tror det är en fråga om ekonomi/utrymme/bekvämlighet/tid.

Skönt att det inte bara är jag som läst hela texten utan att fatta

 

[Is]

Jag tänker mig i och för sig att böcker - även barnens - är något som i första hand hanteras inom de vuxnas ekonomi. Men som flera konstaterar i tråden så kan det belasta vilken ekonomi som helst med ett barn som läser varje bok en gång och som lätt kan läsa ett antal böcker i veckan

Möjligt men jag tänkte nog att börjar man gå på mellan och högstadiet så finns det ofta någon form av bibliotek i anslutning till skolan och då är det liksom som gjort att ungdomarna fixar (lånar) sina egna böcker. Åtminstone gjorde jag det. Men som nämns tidigare så är ju barn och ungdomsböcker något som ofta går i arv också (så även för mig) så jag själv är nog helt med ramen att jag lånade (och ärvde) böcker som ung och nu som vuxen köper jag dem (mest för att jag jobbar de tider vårt bibliotek har öppet )

 

[Badger]

Vi (familjen sammantaget) har ett rullande bibliotekslånssaldo på 20-30 böcker, fler vid lov... Tur att man lånar böckerna själv i automater nu för tiden, varje gång jag behöver hjälp från lånedisken och de skriver ut ett kvitto får jag kommentarer

En gång när jag var 14 blev jag helt blek när jag gått för att låna en specifik bok och hade bråttom. Jag trodde inte att folk kände igen mig. Bibliotekarien -Va! bara en bok idag!? dog nästan.

 

[Badger]

Vi läser mycket men min 19-månaders är lite för fysisk i sitt läsande för att lånade böcker skulle vara mer ekonomiskt

Jo absolut, vi köpte böckerna mer än vi lånade tills A blev 7 eller så. Då lästes ju böckerna om och om igen och älskades på ett annat sätt än en sjöodjursbok nu. Det kommer nog tillbaka med längre böcker hoppas jag.

Iofs var han jättegullig med böcker ända sedan han var liten. Vi skulle sälja en hög på dagisloppisen, pengarna skulle förskolan få, men vi hittade dem aldrig till försäljning för personalen tog dem och ställde dem i hyllan direkt De såg helt olästa ut även "lilla snigel" sångboken som var favvisen. Samma med serietidningar hemma nu.

Men då hängde vi i biblioteket för att det var stans öppna förskola liksom. Smart av dem lurar in dem med ett bete och sedan när de är gamla nog att nästan läsa markerar böckerna så det är lätt att hitta sin genre och läsnivå utan vuxenhjälp man skulle kunna tro att de försöker dra in barn i läsande

 

[Badger]

Lotta Olsson på DN skriver idag om skillnaden mellan vilka författare som återfinns bland de mest utlånade från biblioteken (där plats 1-37 upptas av barn/ungdomsförfattare med Martin Widmark som skriver LasseMaja i topp) och vilka som återfinns bland de mest sålda böckerna - där finns inte en enda barn-/ungdomsbok med i topp. Av det drar hon slutsatsen att vi lånar barn-/ungdomsböcker medan vi köper vuxenböcker, och gör därefter följande fundering:

”Den där värderingen kan man fundera på, och ställa den i relation till att barn läser allt mindre. Det kanske finns en koppling? Varför skulle barn läsa barnböcker om vuxna tycker att de är värdelösa?”

Jag tror att hon har fel, fel, fel - men vad tror ni? Och är det så att ni köper vuxenböcker men inte barn-/ungdomsböcker?

Nu har jag masat mig till att läsa artikeln och det blir ju lite bakvänt. Även om det är himla synd att barn läser mindre vilket jag tror till en del beror på att vuxna läser mindre godnattsaga. Och hennes poänger lite känns aktuella fast inte kopplade till hennes resonemang. Det är ju himla synd om författarna till 6-8 års-läsalätt-böckerna tydligen.

Men den som missat att JK Rowling har lite stålar att bada i har ju missat någonting.
Och att barnboksavdelningen är jätteliten jämfört med vuxenavdelningen så läsningen måste bli mer spridd på vuxenavdelningen.
Samtidigt som vuxenavdelningen i bokaffären tenderar vara "topplistan" på pocketshop. Medan barnboksutbudet är lite mer spritt.

Hela översta biten på hennes topplista hamnar på vår hylla för 6-8 år på biblioteket.
Nästa gäng ligger på 3-6 år.
Dagbok för fans är väl första boken som hör hemma på 9-12
Mio min Mio hamnar på 9-12, Harry Potter likaså.
9-12 hyllorna innehåller typ tre gånger så mycket böcker som tar fyra gånger så lång tid att läsa. Så alla barn mellan 9-12 måste inte läsa samma böcker. Det "måste" alla barn 6-8 nästan göra.

Är mina tankar lite spontant och slarvigt. Går nog att göra ngt slags statistik på och komma fram till ngt intressant utifrån utlåningen faktiskt.

 

[Lena Furberg]

Det kan också kanske bero på, att barn ganska snabbt går från en åldersgrupp till nästa i sitt bokläsande. 0-3 år, 3-6, 6-9, 9-12 osv (som väl är de gängse kategorierna i bokhandeln och på biblioteket) och det kan bli dyrt i längden att köpa nytt. (Samtidigt som de mest älskade barnböckerna hänger med rätt länge - vill jag minnas! VAD vi läste vissa sagor igen och igen och igen... ).

Jag, som själv tassat in på ett hörn nu i barnboksskrivandet, tycker mig se att där finns en efterfrågan på barnböcker 6-9, kapitelböcker alltså, med illustrationer. Och hästböckerna är poppis, 9 - 12 köps och lånas rätt mycket! Kanske hästälskarna är en ovanligt läsande kategori?

 

[Heulwen]

Eftersom barn snabbare växer ifrån sina böcker ser jag ingen vits med att köpa, utan istället känns det klokare att låna. Som vuxen är det någon enstaka bok jag vill kolla i då och då som jag kan köpa, t.ex mest facklitteratur. Eller de jag vill läsa som inte finns att låna som E-böcker.

 

[Rumpnissen]

Jag reagerade också på den artikeln. Tycker att hon har ett extremt bakvänt resonemang.

Håller helt med om att det inte finns belägg för att vuxna skulle tycka att barnböcker är dåliga bara för att man lånar dem på biblioteket istället för att köpa dem? TVÄRTOM tänker jag. Det handlar ju inte om att dom blir dåliga utan om att:
1. Böcker ärvs i generationer och läses hundratals gånger.
2. Barnen konsumerar många fler böcker än vuxna. En barnbok läser vi ut på et tillfälle (om det är typ Pettson), längre böcker tar en vecka. De böckerna jag lånar tar mig 1-3 veckor att läsa ut.

Det är tänkvärt det hon skriver, men inte ett dugg märkligt. Att låna på bibliotek är väl verkligen läsfrämjande?!

 

[Brandgul]

Lotta Olsson på DN skriver idag om skillnaden mellan vilka författare som återfinns bland de mest utlånade från biblioteken (där plats 1-37 upptas av barn/ungdomsförfattare med Martin Widmark som skriver LasseMaja i topp) och vilka som återfinns bland de mest sålda böckerna - där finns inte en enda barn-/ungdomsbok med i topp. Av det drar hon slutsatsen att vi lånar barn-/ungdomsböcker medan vi köper vuxenböcker, och gör därefter följande fundering:

”Den där värderingen kan man fundera på, och ställa den i relation till att barn läser allt mindre. Det kanske finns en koppling? Varför skulle barn läsa barnböcker om vuxna tycker att de är värdelösa?”

Jag tror att hon har fel, fel, fel - men vad tror ni? Och är det så att ni köper vuxenböcker men inte barn-/ungdomsböcker?

Barn får lära sig tidigt att böcker lånar man. Först med sina föräldrar och sen med skolan. Billigt och bra! Det säger inte att det är dålig kvalitet på litteraturen. Nu köper jag förvisso mycket böcker till barnen också. Vi är med i två bokklubbar. Köper jag böcker till mig själv grabbar jag en pocketbok på något resecentrum om jag ska iväg och resa. Då finns det inte tid för bibliotek.

 

[Brandgul]

Eftersom barn snabbare växer ifrån sina böcker ser jag ingen vits med att köpa, utan istället känns det klokare att låna. Som vuxen är det någon enstaka bok jag vill kolla i då och då som jag kan köpa, t.ex mest facklitteratur. Eller de jag vill läsa som inte finns att låna som E-böcker.

Va? Man växer väl aldrig ifrån Svarta hingsten, Windy, Lotte osv osv

Jo helt sant att jag fortfarande älskar flickhästböcker över allt annat (i bokväg)!