Sv: Vanliga tankar?
Oja!
Jag fick min häst när jag skulle fylla 15 och jag tvekade inte en sekund. Nu, 6 år senare tvingades vi ta bort honom pga en skada i hagen och jag har sakta men säkert tittat på annonser. Ibland har tanken på en ny häst nästan gjort mig illamående och andra stunder är jag hemskt entusiastisk. Jag är 21 år nu och har försörjt mig själv (och min häst) sen jag flyttade hemifrån, då var jag 19.
Men nu när jag väl har hittat en häst som jag tycker verkar ha det som vi är ute efter, som jag faktiskt ev kommer att kunna tänka mig att köpa, så blir jag plötsligt livrädd. Vill jag hänga upp mig? Vill jag ha häst ens? Kommer det att fungera? Vi är mitt i en renovering - tänk om pengarna tar slut??
Men samtidigt så är det ju så att hade jag haft kvar min förra häst så hade jag inte varit det minsta orolig över att kunna ha kvar honom. Inte för en sekund. Jag har tom möjlighet att gå ner i arbetstid om jag vill, och skulle ändå klara mig utan problem.
När man väl står där med en häst så löser man alltid problemen som uppstår. Det finns ingen som helst chans att jag gör mig av med en häst pga nya omständigheter med arbete, familj eller eget boende. Men jag hade förstås mina föräldrars stöd hela tiden. De betalade hästens kostnader tills det att jag fick ett heltidsarbete. De anser att det är något man som vuxen måste räkna med när man köper ett djur till ett barn (som jag ju var när jag fick honom). Men självklart skaffade jag jobb så snart jag kunde då också, även om det tog 5 månader efter skolan innan jag fick ett.
Man har en oerhörd förmåga att ta sig igenom kriser. Jag har tom stått med 180kr kvar av lönen och två veckor kvar till nästa, utan mat till mig och sambon. Ändå hade vi några kr över när lönen väl kom och vi var både mätta och belåtna. Det finns tusen möjligheter och man hittar dem när man behöver dem sålänge man är envis.
Det är mycket svårare att skaffa en häst när man väl har skaffat sig vanor. För du kommer garanterat att hitta hål åt din kommande inkomst, och tycka att du precis går runt ibland, oavsätt om du har häst eller inte. Och samtidigt tro att du inte har ngt att dra ner på i din vardag. Märkligt men sant. Vi har varit utan häst i ca 1 månad och har det redan knapert trots att vi inte har en enda hästutgift. Men vi skulle lätt ha klarat att ha hästen kvar om vi haft det. Så jag skulle nästan föreslå att man skaffar häst innan man skaffar sig en egen vardag med inkomster och utgifter. Du kommer se till att det går runt.
Vi har en jättebra lösning som underlättar extremt mycket när det gäller hästens utgifter. Jag räknade på ett ungefär vad hästen kostade på 1 år, och tog då med allt ifrån hovslagare, försäkring, vaccinationer, årliga undersökningar av ryggveterinär/tandläkare till utrustning, mat, nya broddar/täcken, flugmedel etc... Sen delade jag den summan på 12 månader och la till några 100 per månad för "oförutsedda utgifter" som ett litet eget sparande endast till hästen. Med en stallhyra (lösdrift) på ca 1500 kr/mån med mat blir månadskostnaden med ALLT (förutom ryttarutrustning) 2600:-/mån. Och det har räckt bra, vi har kanske fått lägga till ett par tusen/år pga medicinering/behandling som kostat lite mer än beräknat.
Denna fasta månadssumma lägger vi in på ett hästkonto med endast hästens pengar, och det som inte används den månaden ligger kvar. Därav, när försäkringsräkningen kommer, när det är dags för vaccinering eller när hästen ska avmaskas, så ligger det pengar på kontot redan, så att man slipper lägga ut flera hundra extra den månaden, från sin senaste lön. Mao behöver man aldrig oroa sig om engångsutgifterna, efter som att pengarna redan ligger undanstoppade. En tung hästmånad märks inte på ditt privata konto.
Så ett tips för den som har svårt att få ihop det. Betala en fast summa månadsvis till ett eget konto, i samband med räkningarna. Då vänjer man sig vid att det varje månad försvinner tex 2600:-, och man räknar inte ens med dom pengarna. Precis som med andra räkningar.
.
