Liten
Trådstartare
Jag är född med ett beckenfel; beckenbenet vrider sig succesivt så att det tippas framåt. Till följd av detta dras också ryggraden ihop till en mer S-liknande form. (Ovanpå detta har jag ett par graders skulios, men enligt naprapaten ska detta inte påverka) Felet är kroniskt, går inte att operera och medför att jag bör springa till naprapat regelbundet för att räta upp alltihop igen. Går det alltför långt emellan "behandlingarna" får jag väldigt ont och spänningar i i princip alla ryggmuskler.
Till följd av detta tvingades jag välja bort rena hästyrken då jag valde gymnasium, då risken är väldigt stor att jag inte skulle hålla ihop helt ens hela vägen till ett yrke. Jag vågade inte ta risken - utan rygg är jag totalt handlingsförlamad i livet. Jag är nu 19år.
Jag går nu sista terminen på gymnasiet; Hantverksprogramet -> sadelmakeri hästsport. En väldigt praktisk linje där jag är ute på praktik i princip året om, och läser kärn-/teori-ämnen på skolan. Det är roligt, jag trivs på praktiken och med yrket, även om jag fortfarande är rätt osäker i praktiken ("rädd" att göra fel, antar jag).
Tanken var att söka till Tärnsjö sadelmakeriskola, som i princip redan sagt att de gärna tar in mig. Jag har även chansen att hoppa över de moment jag lärt mig, dvs förkorta utbildningen något.
Två saker håller mig tillbaka; ekonomin, och ryggen. Hantverket sliter även det en hel del på kroppen, och jag har haft mer smärta/problem de senaste två åren än tidigare. Tärnsjö har dessutom en rätt saftig terminsavgift, och ovanpå den tillkommer materialkostnader, boende och andra levnadskostnader, hästens utgifter.. Efter skolan väntar eget företagande. Jag är rädd att få kraftiga problem med att betala tillbaka (det dyra) studielånet, som hur jag än vänder på det hela tycks nödvändigt att ta.
Min dröm är/har varit att ha ett sadelmakeri med inriktning mot de flesta ridsports-dicipliner; western, engelskt, AR... Kunna tillverka, reparera, prova ut och sälja utrustning som passar alla, något jag inte funnit någonstanns IRL.
För några månader sedan bestämde jag mig för att läsa till psykolog, men det är bara att kostatera att jag inte kommer in på den linjen. Så istället satsas på socionom med psykologiutbildning (dvs komplettera socionomutbildningen med lösa kurser i psykologi). Kan jag inte uppfylla min dröm i hantverket, vill jag påverka och ändra där jag känner att jag behövs mest: unga vuxna (15-24år), den bristande psykvården med för många människor som egentligen inte bryr sig.
Sadelmakerihantverket är ett stort intresse, men jag kan ägna mig åt det på fritiden. Göra utrustning till min egen häst, om inte annat, det jag lärt mig kommer jag att ha nytta av ändå. Har jag det som hobby har jag inte heller den ekonomiska pressen som riskerar att bli då man driver ett företag.
Socionomprogramet känns som en utbildning som leder till jobb, och med jobb med hyfsad lön kommer ekonomisk trygghet. En trygghet jag känner att jag behöver i mitt liv, iom att jag har djur.
210hp är programet i sig, + lösa kurser. Jag skriver högskoleprovet den 10 april i år. Planerar sedan att läsa psykologikurs i Stockholm, då jag kirrat ett bra jobb här i sommar och troligen även i höst. Ett jobb ger möjlighet att spara ihop en buffert, ifall studielånet inte räcker till helt eller om något händer med mig eller djuren.
Nu har emellertid Tärnsjö fått besked att de blir yrkeshögskola 2011, och vad jag har förstått det kommer då terminsavgiften att försvinna (?), vilket minskar kostnaderna avsevärt. Så nu velar jag.
Mina ryggproblem försvinner inte, inte heller problematiken/osäkerheten inför framtiden.
Hur väljer man? Välja med hjärtat, och satsa på den dröm man bär inom sig. Eller vara praktisk, och inte uppfylla sin dröm men ändå känna att man gör någon skillnad där man behövs.
Till följd av detta tvingades jag välja bort rena hästyrken då jag valde gymnasium, då risken är väldigt stor att jag inte skulle hålla ihop helt ens hela vägen till ett yrke. Jag vågade inte ta risken - utan rygg är jag totalt handlingsförlamad i livet. Jag är nu 19år.
Jag går nu sista terminen på gymnasiet; Hantverksprogramet -> sadelmakeri hästsport. En väldigt praktisk linje där jag är ute på praktik i princip året om, och läser kärn-/teori-ämnen på skolan. Det är roligt, jag trivs på praktiken och med yrket, även om jag fortfarande är rätt osäker i praktiken ("rädd" att göra fel, antar jag).
Tanken var att söka till Tärnsjö sadelmakeriskola, som i princip redan sagt att de gärna tar in mig. Jag har även chansen att hoppa över de moment jag lärt mig, dvs förkorta utbildningen något.
Två saker håller mig tillbaka; ekonomin, och ryggen. Hantverket sliter även det en hel del på kroppen, och jag har haft mer smärta/problem de senaste två åren än tidigare. Tärnsjö har dessutom en rätt saftig terminsavgift, och ovanpå den tillkommer materialkostnader, boende och andra levnadskostnader, hästens utgifter.. Efter skolan väntar eget företagande. Jag är rädd att få kraftiga problem med att betala tillbaka (det dyra) studielånet, som hur jag än vänder på det hela tycks nödvändigt att ta.
Min dröm är/har varit att ha ett sadelmakeri med inriktning mot de flesta ridsports-dicipliner; western, engelskt, AR... Kunna tillverka, reparera, prova ut och sälja utrustning som passar alla, något jag inte funnit någonstanns IRL.
För några månader sedan bestämde jag mig för att läsa till psykolog, men det är bara att kostatera att jag inte kommer in på den linjen. Så istället satsas på socionom med psykologiutbildning (dvs komplettera socionomutbildningen med lösa kurser i psykologi). Kan jag inte uppfylla min dröm i hantverket, vill jag påverka och ändra där jag känner att jag behövs mest: unga vuxna (15-24år), den bristande psykvården med för många människor som egentligen inte bryr sig.
Sadelmakerihantverket är ett stort intresse, men jag kan ägna mig åt det på fritiden. Göra utrustning till min egen häst, om inte annat, det jag lärt mig kommer jag att ha nytta av ändå. Har jag det som hobby har jag inte heller den ekonomiska pressen som riskerar att bli då man driver ett företag.
Socionomprogramet känns som en utbildning som leder till jobb, och med jobb med hyfsad lön kommer ekonomisk trygghet. En trygghet jag känner att jag behöver i mitt liv, iom att jag har djur.
210hp är programet i sig, + lösa kurser. Jag skriver högskoleprovet den 10 april i år. Planerar sedan att läsa psykologikurs i Stockholm, då jag kirrat ett bra jobb här i sommar och troligen även i höst. Ett jobb ger möjlighet att spara ihop en buffert, ifall studielånet inte räcker till helt eller om något händer med mig eller djuren.
Nu har emellertid Tärnsjö fått besked att de blir yrkeshögskola 2011, och vad jag har förstått det kommer då terminsavgiften att försvinna (?), vilket minskar kostnaderna avsevärt. Så nu velar jag.
Mina ryggproblem försvinner inte, inte heller problematiken/osäkerheten inför framtiden.
Hur väljer man? Välja med hjärtat, och satsa på den dröm man bär inom sig. Eller vara praktisk, och inte uppfylla sin dröm men ändå känna att man gör någon skillnad där man behövs.