bettysmatte
Trådstartare
Det har varit utvecklingssamtal för ett barn på vår avdelning nyss. Jag har jobbat där i ca 2 månader, och samtalet var med den andre förskolläraren. Allt var så positivt. Barnet älskar att gå till förskolan, och väljer det före att åka till mormor etc. De hade bara ett "klagomål". Det var att JAG inte "lockade" med mig barnet tillräckligt på morgonen när hon kommer ?! Den andre förskolläraren sa att hon visst kunde framföra det, men trodde att min personlighet var sådan att jag kanske inte kunde ändra mig så mycket på den punkten. Det är väl delvis sant. Jag ÄR mer tystlåten och inte så "hoppsan, tjosan" när barnen kommer. MEN jag känner att barnen tycker om mig, och har förtroende för mig. Även så detta barn. Hon pratar och skrattar tillsammans med mig.
Tycker ni (föräldrar och annan barnomsorgspersonal) att det är något som är viktigt? Att förskolepersonalen "lockar in" barnen? Ska väl också tillägga att jag tycker att jag är hyfsat bra på att läsa barnen vid detta laget, och just denna tjejen är ju GLAD för att komma dit. De barn som kan vara lite mer tveksamma försöker jag ju naturligtvis sätta mig ner och fråga om vi ska gå in och titta in en bok, gå in och leka med "x" (något barn som redan kommit), eller dylikt. Det känns lite obehagligt att själv tycka att något fungerar bra och sedan få höra ifrån föräldrar att de inte tycker att man gör rätt... Barnet ler ju när hon ser mig och går villigt med mig. Vad kan då vara fel ??? Fattar ingenting!
Tycker ni (föräldrar och annan barnomsorgspersonal) att det är något som är viktigt? Att förskolepersonalen "lockar in" barnen? Ska väl också tillägga att jag tycker att jag är hyfsat bra på att läsa barnen vid detta laget, och just denna tjejen är ju GLAD för att komma dit. De barn som kan vara lite mer tveksamma försöker jag ju naturligtvis sätta mig ner och fråga om vi ska gå in och titta in en bok, gå in och leka med "x" (något barn som redan kommit), eller dylikt. Det känns lite obehagligt att själv tycka att något fungerar bra och sedan få höra ifrån föräldrar att de inte tycker att man gör rätt... Barnet ler ju när hon ser mig och går villigt med mig. Vad kan då vara fel ??? Fattar ingenting!