Vad tycker ni om true crime poddar?

[Exile]

Jag inser att det här kan vara ett ganska laddat ämne och lite av en kontroversiell åsikt från min sida, framförallt med tanke på populariteten säger oddsen att det bör vara ganska många här inne som är fans.

Jag har alltid varit fascinerad av allt vad mord, död och olycka heter och merparten av all "media" jag konsumerar är på något vis skräckrelaterat. Grejen är ju att filmer, serier, böcker osv inte är på riktigt utan hittepå. Det finns ingen riktig tragik eller något riktigt offer bakom.

Det dyker ofta upp på min twitter och andra forum nu om true crime poddar där det ska tipsas hit och dit, på jobbet har jag ett par kollegor som är helt frälsta och typ pratar mord som om det vore senaste avsnittet ur valfri såpa. På nätet ser jag att folk börjar identifiera sig som "murderinos", typ de som gillar mord/mördare.

Eftersom jag aldrig lyssnat på dylik podd tänkte jag att jag ändå måste bilda mig en egen uppfattning innan jag förkastar iden helt och det tips jag sett allra mest är för en podd som heter Case files, och där verkar det "bästa" avsnittet vara det som Jennifer Pan så det lyssnade jag på igår.

Alltså podden var mycket välgjord, inget snack om saken. Uppläsaren var saklig och objektiv och hans berättande var varvat med riktiga inspelningar från polisintervjuer och även ett 911-samtal alldeles i början.

Efter jag lyssnat klart är det jag minns bäst från 911-samtalet i början där man i bakgrunden kan höra pappans skrik, att då veta att detta faktiskt är äkta och skriken kommer från det faktum att han hittar sin fru skjuten i huvudet.. Då verkar jag ändå efter det jag har sett ha lyssnat på en av de mer "städade" poddarna. Har hört att de svenska generellt är värre med mer "gottiga detaljer" om mord osv.

Jag förstår inte för mitt liv hur man kan se detta som underhållning? Det är liksom riktiga människoöden vi pratar om här. Jag tänker på hur det själv skulle kännas om någon i ens närhet blev brutalt mördad och så börjar folk gotta sig i det, spekulera om de närstående och behandlar det som typ en spännande film?

Är jag helt ensam i min åsikt här? Jag tycker bara att det allmänt känns så fruktansvärt respektlöst, och som jag förstått så har ju även en av de större svenska poddarna fått kritik just från anhöriga vad det gäller just detta också.

 

[Unafraid]

Jag tycker det är intressant. Jag har lyssnat igenom alla avsnitt på många liknande poddar. Jag är sjuk och har varit det sen i söndags, jag har säkert lyssnat på 10-15 avsnitt sen dess.

 

[lil-sis]

Jag tycker att det beror på hur man bygger upp det. Det kan vara väldigt intressant och bara smaklöst. Jag tycker också att det är lämpligt att inte ta upp fall som är aktuella i närtid. Men jag är intresserad av människor, vad de gör och varför, så den sidan av mig tilltalas definitivt av dylika poddar!

 

[hoppsann]

Det är ju offentliga handlingar? Alla kan plocka hem det dom pratar om.

Tycker de poddar jag har hört har varit bra.
Bättre är TV-program på samma tema där man i princip har fått höra samma saker.

Jag tar ut mycket material, både print och ljud, men mest print som häktningsframställan och domar.
Dels för Grannsamverkans skull, bra att hålla koll på vilka man har i området.
Dels för att jag tycker att jag lär mig mycket om samhället.

Det smaklösa tycker jag inte att radioprogrammen, TV-programmen eller poddarna är. Det smaklösa är människorna som utför dessa handlingar.

 

[Vira]

Jag håller med dig. Respektlöst och smaklöst, åtminstone de få utdrag jag har hört. Det är tragedier, inte underhållning. Fiktiva fall är en annan sak, väldigt gamla fall där de närmast anhöriga inte lever skulle jag se som någon sorts gränsfall. Visst är det intressant hur gärningsmän fungerar, men fokus verkar ju ligga minst lika mycket på gottiga (gräsliga) detaljer om offren.

 

[vallhund]

Inte podd, men investigation discovery är nästan alltid igång, dokumentärer o dramadokumentärer om äkta brott.

 

[Exile]

Det är ju offentliga handlingar? Alla kan plocka hem det dom pratar om.

Tycker de poddar jag har hört har varit bra.
Bättre är TV-program på samma tema där man i princip har fått höra samma saker.

Jag tar ut mycket material, både print och ljud, men mest print som häktningsframställan och domar.
Dels för Grannsamverkans skull, bra att hålla koll på vilka man har i området.
Dels för att jag tycker att jag lär mig mycket om samhället.

Det smaklösa tycker jag inte att radioprogrammen, TV-programmen eller poddarna är. Det smaklösa är människorna som utför dessa handlingar.

Jag tycker det är ganska ointressant om det är offentliga handlingar eller ej. Eller snarare att det i sig inte betyder att det är lämpligt. Offentlighetsprincipen har knappast som syfte att man ska kunna göra underhållning av smaskiga mord även om det nu är en bieffekt.

Sen funderar jag lite på vad du tycker du lär dig om samhället i stort genom att studera enskilda fall på detaljnivå? Inte menat att låta dryg här alltså utan en uppriktig fråga

Jag håller med dig. Respektlöst och smaklöst, åtminstone de få utdrag jag har hört. Det är tragedier, inte underhållning. Fiktiva fall är en annan sak, väldigt gamla fall där de närmast anhöriga inte lever skulle jag se som någon sorts gränsfall. Visst är det intressant hur gärningsmän fungerar, men fokus verkar ju ligga minst lika mycket på gottiga (gräsliga) detaljer om offren.

Jag håller med om att tidsaspekten spelar roll ibland men tycker nog själva utförandet är viktigare egentligen. Det finns ju också ett stort gränsland där många filmer osv är "baserad på en sann historia" vilket kan vara allt ifrån ganska detaljerat korrekt till typen "ett par blev mördade här för 20 år sedan så nu gör vi en film om hur det var vampyrer" dvs väldigt löst baserat på verklighet.

Ju närmare det verkligare man kommer desto känsligare blir det tycker jag. Men jag tycker ändå att det är ett ganska stort kliv ifrån en film/serie med skådespelare som ligger nära verkligheten, till att använda sig av de faktiska personerna.

 

[Hoarfrost]

Jag "gillar" true crime. Är lite som du och det mesta jag konsumerar är skräckrelaterat.

Läst många neurovetenskapliga böcker där de ibland tar upp detta - vår hjärna gillar att "förbereda" sig för potentiella hot. Därför är det enligt dem möjligt att "gilla" såna saker. Det är samma grej som att vissa gillar att titta på hemska verkliga videos med avrättningar eller någon som får sin fot avsliten av någon gigantisk maskin eller dylikt.

Själv tror jag att det säkert kan vara så. Alltså att min hjärna säger "ja, vad bra! det här kan vi använda senare *kastar belöningshormoner på mig*" Sen är jag väldigt intresserad av den psykologiska aspekten. Varför blev det så att just den här människan tog en annans liv/kidnappade någon/vad det nu kan vara. Vad hände, varför hände det på det sättet, osv.

 

[kolblakkur]

Jag gillar true crime Lyssnar på en hel del utländska true crime-poddar, bland annat Casefile som du lyssnade på. Ser inte det alls som underhållning, ser det bara som intressant. Framför bevisningen och hur de döms är intressant tycker jag, inte så mycket morden.

Lyssnade/såg precis True Crime Daily på YT där de gick igenom en seriemördare i Baton Rouge. Det är helt otroligt vad utvecklingen av DNA-bevisning lett till. Också intressant.

 

[karamelldrottningen]

På ett sätt inte så konstigt att många lyssnar på dessa poddar.
Sen vet jag inte riktigt vad jag tycker. Kanske lite som nyheterna att man vill få en uppfattning och då är det mycket fokus på död, elände och misär.

 

[hoppsann]

Jag tycker det är ganska ointressant om det är offentliga handlingar eller ej. Eller snarare att det i sig inte betyder att det är lämpligt. Offentlighetsprincipen har knappast som syfte att man ska kunna göra underhållning av smaskiga mord även om det nu är en bieffekt.

Sen funderar jag lite på vad du tycker du lär dig om samhället i stort genom att studera enskilda fall på detaljnivå? Inte menat att låta dryg här alltså utan en uppriktig fråga

Veckans brott och I huvudet på en mördare är ju två TV-program i underhållningskanaler, som hamnar i samma kategori som poddarna.
De drar ju miljontittare, så något är det som dom fångar?

Jag har lärt mig otroligt mycket om mitt närområde och om samhället i stort.
I mitt samhälle som är en på ytan fredlig by, är människorov, narkotikafabrik, narkotikabrott, grov misshandel, och två fall av grov våldtäkt av barn aktuellt just nu.

Jag har lärt mig att det är otroligt svårt att få personer dömda för grövre brott, även om bevisning finns.
Nekar man och sätter sig på passagerarsidan kan man promenera iväg från en grov rattfylla som tillfogat annan person livslångt lidande.
Jag kan tycka det är bra att man vet om det och styr undan när man ser vederbörande eller dess bil? Ringa polis är inget alternativ.
Man kan blåneka sig ifrån hedersvåld och allmän kvinnomisshandel utan att det kostar en kalori. Vilket har fått mig att engagera mig i de frågorna.

Jag lär mig hela tiden mer om vårt rättssystem som jag trodde var mer rättvist än vad jag upplever nu.
Har fått frågan flera gånger om jag inte kan tänka mig att bli nämndeman, men eftersom jag inte skulle klara av att se bevisningen på bilder eller rörligt material, så går det bort för mig.
De är ju så vänliga och tar bort hemska bilderfrån det material vi vanliga dödliga får ut.
Jag tycker det är bra att veta vilka som är aktiva i kriminella verksamheter, så att man kan fiska upp ungdomar som hamnar i deras cirklar. Osv.

 

[MissFideli]

Jag är otroligt fascinerad av allt som har med true crime att göra. ID går mer eller mindre konstant och där är väl i princip alla program med inblandade i. Jag ser det inte som respektlöst alls om de som på något sätt är inblandade, är med på det.

 

[WhoIsItAgain]

Jag inser att det här kan vara ett ganska laddat ämne och lite av en kontroversiell åsikt från min sida, framförallt med tanke på populariteten säger oddsen att det bör vara ganska många här inne som är fans.

Jag har alltid varit fascinerad av allt vad mord, död och olycka heter och merparten av all "media" jag konsumerar är på något vis skräckrelaterat. Grejen är ju att filmer, serier, böcker osv inte är på riktigt utan hittepå. Det finns ingen riktig tragik eller något riktigt offer bakom.

Det dyker ofta upp på min twitter och andra forum nu om true crime poddar där det ska tipsas hit och dit, på jobbet har jag ett par kollegor som är helt frälsta och typ pratar mord som om det vore senaste avsnittet ur valfri såpa. På nätet ser jag att folk börjar identifiera sig som "murderinos", typ de som gillar mord/mördare.

Eftersom jag aldrig lyssnat på dylik podd tänkte jag att jag ändå måste bilda mig en egen uppfattning innan jag förkastar iden helt och det tips jag sett allra mest är för en podd som heter Case files, och där verkar det "bästa" avsnittet vara det som Jennifer Pan så det lyssnade jag på igår.

Alltså podden var mycket välgjord, inget snack om saken. Uppläsaren var saklig och objektiv och hans berättande var varvat med riktiga inspelningar från polisintervjuer och även ett 911-samtal alldeles i början.

Efter jag lyssnat klart är det jag minns bäst från 911-samtalet i början där man i bakgrunden kan höra pappans skrik, att då veta att detta faktiskt är äkta och skriken kommer från det faktum att han hittar sin fru skjuten i huvudet.. Då verkar jag ändå efter det jag har sett ha lyssnat på en av de mer "städade" poddarna. Har hört att de svenska generellt är värre med mer "gottiga detaljer" om mord osv.

Jag förstår inte för mitt liv hur man kan se detta som underhållning? Det är liksom riktiga människoöden vi pratar om här. Jag tänker på hur det själv skulle kännas om någon i ens närhet blev brutalt mördad och så börjar folk gotta sig i det, spekulera om de närstående och behandlar det som typ en spännande film?

Är jag helt ensam i min åsikt här? Jag tycker bara att det allmänt känns så fruktansvärt respektlöst, och som jag förstått så har ju även en av de större svenska poddarna fått kritik just från anhöriga vad det gäller just detta också.

Eftersom jag har jobbat i larmcentralen hos Polisen och tagit många första samtal i några av Sveriges största mordfall (Knutby, Engla mm) och inlett de första åtgärderna, så är det för mig viktigt att få veta vad som gjorde att det som hände hände. Så jag läser FUP:ar för att få en helhetsbild. Men jag ser det inte som underhållning utan som en förlängning av mitt jobb, hur mina kolleger kunde lösa fallen. Även nu när jag slutat så läser jag FUP:ar när jag vet mina gamla kollegor är inblande i fallen även om jag inte är inblandad alls.

Bästa podden är Över min döda kropp, de blandar allvar och humor på en bra nivå, och är emot True Crime poddar, så vill man hålla sig i genren men utan gottadet så kan jag rekomendera den podden.

 

[julgrisen]

Jag har aldrig lyssnat på nån så jag kan väl inte uttala mig direkt om hur de är uppbyggda men själva idén tycker jag är rätt smaklös faktiskt. Även om det är offentliga handlingar får det en helt annan spridning i poddformat och blir mer tillgängligt. Jag skulle önska att anhöriga till offren i allafall hade möjlighet att säga nej.

 

[Mineur]

Jag ska erkänna att jag inte reflekterade så mycket över detta innan det började skrivas om Kulturnyheternas granskning i höstas, som belyste hur offrens anhöriga drabbas av sensationslystna true crime-poddar som ofta avhandlar fallen på ett ganska smaklöst sätt (exempel på artikel: https://www.svt.se/kultur/englas-ma...oddarna-fyra-ganger-det-behovs-skarpta-regler). Efter att ha läst ett gäng artiklar på det ämnet håller jag mig till P3 dokumentär när det gäller true crime, eftersom de av naturliga skäl tar ansvar på ett helt annat sätt. Något annat är jag inte intresserad av att stötta.

 

[Exile]

Jag köper helt argumentet av att man vill veta mer om processen och finner det intressant och ser inget fel i det alls. Och det verkar ju också som att det finns stor skillnad mellan olika poddar.

Men intrycket jag fått är att vissa behandlar det som just underhållning, som då ett par kolleger till mig till exempel som gärna diskuterar grejer ingående och spekulerar i si och så och den och den släktingen och vem som har "saker att dölja" osv och det känns så osmakligt?

Jag hoppas verkligen att reglerna till detta kan skärpas till på något sätt, det känns som att det åtminstone borde kunna appliceras pressetik på det.

 

[MayGrace]

Lyssnar en hel del på olika sådana poddar, fast nuför tiden lyssnar jag mest på Hasse Aros - fallen jag aldrig glömmer. De är ju sådant han stött på i sitt arbete bland annat och ofta sådant som ligger en hel del bak i tiden och större händelser som tex mordet på utrikesminister Anna Lind.

 

[MissFideli]

Jag köper helt argumentet av att man vill veta mer om processen och finner det intressant och ser inget fel i det alls. Och det verkar ju också som att det finns stor skillnad mellan olika poddar.

Men intrycket jag fått är att vissa behandlar det som just underhållning, som då ett par kolleger till mig till exempel som gärna diskuterar grejer ingående och spekulerar i si och så och den och den släktingen och vem som har "saker att dölja" osv och det känns så osmakligt?

Jag hoppas verkligen att reglerna till detta kan skärpas till på något sätt, det känns som att det åtminstone borde kunna appliceras pressetik på det.

Osmakligt blir det, för mig, när man börjar kontakta inblandade och sprider osanna uppgifter. Jag ser spekulering som nått fullt naturligt och endel i att försöka förstå handlingar som de flesta av oss aldrig kommer få se på nära håll.

 

[Pontevecchio]

Jag är lite förvånad över debatten ändå, är det det nya formatet som är skillnaden?

Efterlyst och Media har ju alltid rapporterat noggrannt. Englas begravning var väl TVsänd?

Jag har lyssnat på rättegångspodden. Det är ofta helt osannolika brott som förvånar mig och gör mig intresserad.

 

[MissFideli]

Jag är lite förvånad över debatten ändå, är det det nya formatet som är skillnaden?

Efterlyst och Media har ju alltid rapporterat noggrannt. Englas begravning var väl TVsänd?

Jag har lyssnat på rättegångspodden. Det är ofta helt osannolika brott som förvånar mig och gör mig intresserad.

Nä, precis. Och intresse för brott och annat är ju inget nytt fenomen. Däremot känns det som att dömandet av de som tycker sånt är intressant är större nu.