Vad tycker du är att "kunna rida"?

[nullo-modo]

Kan rida är någon som kan reglera gas, broms och styra i olika gångarter på en "normal" och harmonisk häst.

Duktig/kan/rutinerad mm tycker jag beror på, är ju lite skillnad på att vara duktig på att rida en galopp häst i träning och en GP dressyrhäst osv.

 

[Mabuse]

Fast läser du igen skrev jag faktiskt ""kan typ" vilket innebär att alla inte kan det." och med det menas att en del kan typ med andra kan typ inte.

Ja, men "kan typ" betyder inte "en del kan och andra kan inte", "kan typ" betyder "kan ungefär".

Om du skriver "alla kan typ rida" så betyder det inte "en del kan rida och andra kan inte rida", det betyder "alla kan rida på ett ungefär, såpass att de tar sig runt och kan bestämma fart och riktning".

Jag skulle dessutom hävda att ingen som aldrig suttit på en häst förr kan rida.

 

[TheRedLightning]

Ja, men "kan typ" betyder inte "en del kan och andra kan inte", "kan typ" betyder "kan ungefär".

Om du skriver "alla kan typ rida" så betyder det inte "en del kan rida och andra kan inte rida", det betyder "alla kan rida på ett ungefär, såpass att de tar sig runt och kan bestämma fart och riktning".

Jag skulle dessutom hävda att ingen som aldrig suttit på en häst förr kan rida.

Hur långt vill du dra det här egentligen? Jag har redan förklarat vad jag menade, jag orkar inte tjafsa fram å tillbaka när jag redan varit tydlig med vad jag menade.

 

[Luff]

En ridskolehäst är i normalfallet en häst som har lärt sig att lyssna på instruktören. I många fall mer än de lyssnar på sin ryttare då de omöjligt kan hinna få något förtroende för alla de elever som sitter på deras rygg och då lyssnar de på den som de har förtroende för istället. Hen är omgiven av duktiga hästmänniskor och vet vad som förväntas av henom både i ridning och i hantering och de hittar sitt sätt att stå ut med alla tvetydiga signaler från den som sitter på. Ofta genom att stänga av. Hur många ridskolehästar är det inte som börjar skritta när instruktören säger skritt? Som travar när instruktören säger trav? Som fattar galopp när instruktören säger galopp? Som saktar av när instruktören säger sakta av? Hur många ridskolehästar är det som inte gör det som förväntas av dem om instruktören använder andra ord än de som brukar användas? Många är de som känt att de kan rida när det är på en ridskolehäst och som har fått värsta chocken när de sedan ska rida en privathäst och privathästen inte alls gör som ridskolehästen gör och bara att få fram hästen, få till gångarterna och få till avsaktningarna kan bli problem. De kan inte längre ge tvetydiga signaler för hästen har ingen annan att lyssna på än på ryttaren. En privathäst har inte inpräntat i sig att hen ska lyssna på någon instruktör och då måste man rida på riktigt. Ridskolehästar ska vara utvalda just för att de är snälla individer, även om de kan vara väldigt olika också såklart så är de snälla, som gör vad man ber dem om som instruktör. Så måste det ju vara för hur farligt hade det inte varit annars med ett helt gäng nybörjare, när någon trillar av osv. på ridlektionen. Då måste hästarna lyssna på instruktören.

Jag red ju skogshästar och hobbyridskolehästar - läs envisa ponnies och tossiga arabkorsningar i 15 år innan jag började på ridskolor. Åh gu vad man fick kämpa med alla dessa hästar. Sen har jag utbildat mig på Bollerup och Strömsholm och jobbat i privatstall och på ridskolor. Och INGA hästar har varit så LÄTTA att rida som de privata tävlingshästarna. Ok - ibland har det tagit en stund att anpassa sig till steget och den stunden såg nog inte vacker ut. Men sen - väluppfostrade, lyhörda och mjuka. Det är att bara "åka med". Hålla om, böja lite, rida igenom, lite tempoväxlingar så är det klart.
Till skillnad mot alla ridskolehästars olika fel, stelhet, konstigheter, fixa ideer, överdriven lathet, överdriven hets. Där kan man snacka om att behöva kunna rida - känna var stelheten sitter, anpassa sig, komma åt den utskjutande bogen, lugna ner tempot, få med bakkärran, övertala att man visst kan lämna flocken och hoppa hindret längste ner på ridbanan fast det står en lastbil där. Jag kan ärligt säga att jag har ridit hundratals ridskolehästar och ALDRIG träffat på en enda som jag kunde åka häst på.

 

[DressageNerd]

I min värld är begreppet "Jag kan rida" helt absurt. För vad betyder det egentligen? Beroende på sin egen defitnition så tycker man olika.

Men i min värld så kan jag rida, men inte bra. Jag förstår mig på grundmekaniken och kan i teorin grunderna. Jag kan rätt mycket bara man håller det teoretiskt. Jag har listat ut att för samling (inom dressyr) så räcker det ofta att man vinklar om bäckenet, men att genomföra god ridning rent praktiskt vet jag inte om jag skulle våga. Så i min värld är en god ryttare den som förstår principen praktiskt, och som kan utföra det fysiskt därefter.

 

[labb]

Jag stöter ofta på väldigt skilda svar i den frågan. En del tycker att de kan rida så länge de sitter på hästen och den rör sig framåt, medan en del säger sig inte kunna rida efter flera år i sadeln!
Detta problem brukar man ju stöta på när man söker medryttare till exempel, att vi definierar "bra på att rida" väldigt olika.

Vad tycker ni? Vad ska man behärska inom ridningen för att kunna påstå att man 1. KAN rida och 2. Är BRA på att rida?

Spännande

Jag tycker det beror lika mycket på hästen som på människan, vissa hästar kan ingen rida andra kan de flesta och vem som är bra på att rida är samma. Själv är jag bättre på att sitta av än på att rida

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag definierar det som att man rider på ca. LC-LB nivå i dressyr och kan hoppa en bana med flera hinder i följd, även om inte hindrena i sig behöver vara så höga.

 

[Buck]

att kunna rida är för mig att man kan sitta kvar på en häst i alla gångarter, sen kan man ju vara hur bra eller dålig man vill .

typ skillnaden mellan att kunna rita till att vara en konstnär . när är man bara bra och när är man riktigt bra? är en bedömning om hur man själv och andra uppfattar det man gör och nivån man är på. dvs säger man att man är en konstnär så förväntar sig folk en viss nivå, medans om man säger att man kan rita så sträcker det sig över hela spektret

 

[TinyWiny]

Jag red ju skogshästar och hobbyridskolehästar - läs envisa ponnies och tossiga arabkorsningar i 15 år innan jag började på ridskolor. Åh gu vad man fick kämpa med alla dessa hästar. Sen har jag utbildat mig på Bollerup och Strömsholm och jobbat i privatstall och på ridskolor. Och INGA hästar har varit så LÄTTA att rida som de privata tävlingshästarna. Ok - ibland har det tagit en stund att anpassa sig till steget och den stunden såg nog inte vacker ut. Men sen - väluppfostrade, lyhörda och mjuka. Det är att bara "åka med". Hålla om, böja lite, rida igenom, lite tempoväxlingar så är det klart.
Till skillnad mot alla ridskolehästars olika fel, stelhet, konstigheter, fixa ideer, överdriven lathet, överdriven hets. Där kan man snacka om att behöva kunna rida - känna var stelheten sitter, anpassa sig, komma åt den utskjutande bogen, lugna ner tempot, få med bakkärran, övertala att man visst kan lämna flocken och hoppa hindret längste ner på ridbanan fast det står en lastbil där. Jag kan ärligt säga att jag har ridit hundratals ridskolehästar och ALDRIG träffat på en enda som jag kunde åka häst på.

Det är just det här jag menar! En ridskolehäst har lärt sig att strunta i ryttarens signaler för de är ändå så tvetydiga och när en person som enbart har ridit ridskolehästar tidigare sätter sig på en privathäst blir det en chock hur känslig hästen är. Det är inte helt enkelt att gå ifrån en häst som gör vad instruktören säger till att förmedla själv vad man vill att hästen ska göra. Många som rider en privathäst första gången tar till med storsläggan precis som de har gjort med ridskolehästarna och då flyger den känsliga privathästen i luften för hen är inte van att någon tar i så utan just att hen rids med små fina hjälper.

 

[tuaphua]

Jag stöter ofta på väldigt skilda svar i den frågan. En del tycker att de kan rida så länge de sitter på hästen och den rör sig framåt, medan en del säger sig inte kunna rida efter flera år i sadeln!
Detta problem brukar man ju stöta på när man söker medryttare till exempel, att vi definierar "bra på att rida" väldigt olika.

Vad tycker ni? Vad ska man behärska inom ridningen för att kunna påstå att man 1. KAN rida och 2. Är BRA på att rida?

Spännande

Det där är en jäkla svår fråga! Jag tycker det finns en del olika platåer som är väldigt viktiga i att lära sig rida.

Bland de första är ju att man lyckas hålla sig kvar, kan styra, gasa, stanna etc. På en stabil häst reder man sig.

Sen att komma till att man kan rida hästen i en trevlig arbetsform utan spänningar och utan att störa.

Sen att man börjar kunna arbeta hästen och hjälpa den med diverse obalanser, utbilda den etc.

Och sen att man kommit till det stadiet dit de flesta faktiskt inte kommer(inte ens de flesta tränare): Man slutar korrigeringsrida. Du behöver aldrig säga åt hästen att den INTE får göra ngt, tex inte luta sig för mkt hit eller dit, gasa för mkt/lite etc. Utan du bara ber den om det den ska utföra, utan korrigeringar. DÅ tycker jag egentligen man KAN rida.
För då behärskar man det fullt.
Första gången jag nådde dit visste jag inte vad jag skulle göra. Numer är jag tack och lov så dålig att jag är fullt syselsatt med att rätta små(och stora) saker igen..

Men även jag fattar ju att någonstans innan det borde man i annan bemärkelse kunna rida.
Det är himla svårt med begrepp! Jag vet inte riktigt exakt hur jag vill ha mitt "kan rida". Det beror också väldigt på i vilket sammanhang man pratar om det och med vem.

 

[hoppeloppe]

Kan rida - tolkar jag som att man kan rida i skritt, trav, galopp, styra, göra halt och rygga. Sitter upprätt i korrekt sits. Tänker på säkerheten och klarar av en normalt okomplicerad häst på egen hand. (Jag tänker nu på privathästar).

Det beror självklart även på vilken situation man är i. Någon som självständigt kan hänga med på en turridning i skritt och trav, kan ju rida för just det ändamålet och de kraven.
Hade ute en tjej som skulle få testa för att bli medryttare, hon "kunde så mycket", hade varit i USA, ridit både där och i europa osv. Hon hade ingen hjälm med sig för den blev stulen, sedan kunde hon inte lägga på westernsadeln, inte kratsa hovarna och rida kunde hon definitivt inte. Tror jag och hästen var lika chockade båda två.

Bra på att rida - kan man dra hur långt som helst, vet inte vad jag tycker är lägsta nivå för att rida bra. Inte ovanligt att man hör folk säga att de kan rida bra, så stannar man till och undrar om man hörde rätt, definitionerna kan variera enormt.

 

[Sirap]

En ridskolehäst är i normalfallet en häst som har lärt sig att lyssna på instruktören. I många fall mer än de lyssnar på sin ryttare då de omöjligt kan hinna få något förtroende för alla de elever som sitter på deras rygg och då lyssnar de på den som de har förtroende för istället. Hen är omgiven av duktiga hästmänniskor och vet vad som förväntas av henom både i ridning och i hantering och de hittar sitt sätt att stå ut med alla tvetydiga signaler från den som sitter på. Ofta genom att stänga av. Hur många ridskolehästar är det inte som börjar skritta när instruktören säger skritt? Som travar när instruktören säger trav? Som fattar galopp när instruktören säger galopp? Som saktar av när instruktören säger sakta av? Hur många ridskolehästar är det som inte gör det som förväntas av dem om instruktören använder andra ord än de som brukar användas? Många är de som känt att de kan rida när det är på en ridskolehäst och som har fått värsta chocken när de sedan ska rida en privathäst och privathästen inte alls gör som ridskolehästen gör och bara att få fram hästen, få till gångarterna och få till avsaktningarna kan bli problem. De kan inte längre ge tvetydiga signaler för hästen har ingen annan att lyssna på än på ryttaren. En privathäst har inte inpräntat i sig att hen ska lyssna på någon instruktör och då måste man rida på riktigt. Ridskolehästar ska vara utvalda just för att de är snälla individer, även om de kan vara väldigt olika också såklart så är de snälla, som gör vad man ber dem om som instruktör. Så måste det ju vara för hur farligt hade det inte varit annars med ett helt gäng nybörjare, när någon trillar av osv. på ridlektionen. Då måste hästarna lyssna på instruktören.

.

 

[Mabuse]

En ridskolehäst är i normalfallet en häst som har lärt sig att lyssna på instruktören. I många fall mer än de lyssnar på sin ryttare då de omöjligt kan hinna få något förtroende för alla de elever som sitter på deras rygg och då lyssnar de på den som de har förtroende för istället. Hen är omgiven av duktiga hästmänniskor och vet vad som förväntas av henom både i ridning och i hantering och de hittar sitt sätt att stå ut med alla tvetydiga signaler från den som sitter på. Ofta genom att stänga av. Hur många ridskolehästar är det inte som börjar skritta när instruktören säger skritt? Som travar när instruktören säger trav? Som fattar galopp när instruktören säger galopp? Som saktar av när instruktören säger sakta av? Hur många ridskolehästar är det som inte gör det som förväntas av dem om instruktören använder andra ord än de som brukar användas? Många är de som känt att de kan rida när det är på en ridskolehäst och som har fått värsta chocken när de sedan ska rida en privathäst och privathästen inte alls gör som ridskolehästen gör och bara att få fram hästen, få till gångarterna och få till avsaktningarna kan bli problem. De kan inte längre ge tvetydiga signaler för hästen har ingen annan att lyssna på än på ryttaren. En privathäst har inte inpräntat i sig att hen ska lyssna på någon instruktör och då måste man rida på riktigt. Ridskolehästar ska vara utvalda just för att de är snälla individer, även om de kan vara väldigt olika också såklart så är de snälla, som gör vad man ber dem om som instruktör. Så måste det ju vara för hur farligt hade det inte varit annars med ett helt gäng nybörjare, när någon trillar av osv. på ridlektionen. Då måste hästarna lyssna på instruktören.

Absolut att en ridskolehäst kan ha lärt sig röstkommandon, t ex "sakta av" eller "trava". Men det är ju inte konstigare än när man lär en privathäst samma kommandon för att t ex användas vid longering, och innebär inte att den inte också förstår hjälperna.

Det du beskriver är någon sorts renodlad nybörjarhäst, som bara lyssnar på röstkommandon och ignorerar allt annat. Så ser långt ifrån alla ridskolehästar ut. Våra ridskolehästar tävlar t ex regelbundet hoppning och dressyr på lokal nivå, med ridskoleelever. Det säger sig självt att de inte bara lyssnar på instruktörens röstkommando då, hur menar du att man ska kunna tävla dressyr med en sån häst?

Normalhästen, vare sig den är privat eller ridskoleägd, behöver dessutom inte känna en ryttare och ha en relation till den för att förstå hjälperna. Hur skulle man då kunna provrida inför försäljning t ex? Jag har varit medryttare på ett antal privathästar genom åren, jag har aldrig varit med om att de varit hjälpdöva ända tills jag fått en relation till dem. Det har gått bra att rida och göra sig förstådd från början. Och likadant med ridskolehästarna.

Ridskolehästar är alls inte nödvändigtvis utvalda för att de är snälla. Visst ska de inte vara bindgalna, men det är väl ärligt talat rätt få, även bland privatryttare, som vill köpa en aggressiv avkastarkung. Åtminstone på min ridskola tar det dessutom normalt ganska lång tid innan de börjar gå med nybörjare, eftersom det är ganska svårt. Först väntar vanligen några år med mer rutinerade ryttare.

 

[Mabuse]

Det är just det här jag menar! En ridskolehäst har lärt sig att strunta i ryttarens signaler för de är ändå så tvetydiga och när en person som enbart har ridit ridskolehästar tidigare sätter sig på en privathäst blir det en chock hur känslig hästen är. Det är inte helt enkelt att gå ifrån en häst som gör vad instruktören säger till att förmedla själv vad man vill att hästen ska göra. Många som rider en privathäst första gången tar till med storsläggan precis som de har gjort med ridskolehästarna och då flyger den känsliga privathästen i luften för hen är inte van att någon tar i så utan just att hen rids med små fina hjälper.

En ridskoleryttare som bara lärt sig rida med storsläggan borde byta ridskola, enligt min mening. Man ser framför sig en ryttare som börjar med att ponnysparka hästen i magen för att den ska gå fram, typ...

En rutinerad ridskolehäst är inte hjälpdöv eller har lärt sig strunta i ryttarens signaler oavsett vem som sitter på. Den har lärt sig sortera sina ryttare.

Det är därför man kan få se en och samma ridskolehäst lufsa runt spåret med en nybörjare ena timmen, och gå med bjudning och spänst nästa timme när det är dressyrspecial. De sorterar sina ryttare, och kan rätt väl avgöra när det är en ryttare som inte menar hälften av sina hjälper, och när det är en man ska fokusera på.

En häst som inte kan lära sig sortera blir ingen bra ridskolehäst. Antingen blir den hjälpdöv för alla och därmed ingen bra häst för tävling eller mer avancerade grupper, eller så blir den stressad av de orutinerades otydliga hjälper, och kan inte gå med nybörjare.

Och att de bara skulle lyssna på instruktören - tror du alla hela tiden gör samma sak på en ridskolektion, typ travar eller skrittar runt spåret? Det vanliga är väl snarare att man rider någon slags mönster, med trav på ett ställe, galopp någon annanstans, osv. Skulle instruktören stå och hojta alla kommandon samtidigt då eller?

 

[Badger]

att kunna rida är för mig att man kan sitta kvar på en häst i alla gångarter, sen kan man ju vara hur bra eller dålig man vill .

typ skillnaden mellan att kunna rita till att vara en konstnär . när är man bara bra och när är man riktigt bra? är en bedömning om hur man själv och andra uppfattar det man gör och nivån man är på. dvs säger man att man är en konstnär så förväntar sig folk en viss nivå, medans om man säger att man kan rita så sträcker det sig över hela spektret

Håller med mamma red på ridskola något år för att -det är bra att kunna. Då gissar jag att hon menar ungefär (barock situation) -Man är strandad i vildmarken och så kommer någon förbi med en (genomsnittligt snäll) häst och säger kan du rida, hoppa upp. Då kan man styra hästen i lämplig gångart dit man behöver komma (och kan ta hand om den när man suttit av).

(skämtar: Bra på att rida är väl då Jill böckernas motsvarighet, man står och hänger vid staketet på en lokal tävling och en snäll dam kommer förbi och säger -jag har en häst men ojoj ryttaren har stukat foten, kan du rida den i tävlingen/point to point loppet. och man säger javisst! (Jill böckerna är från England ca 50-tal och ja drömscenen finns med där, som en dröm som inte inträffar.))

 

[Badger]

Det är just det här jag menar! En ridskolehäst har lärt sig att strunta i ryttarens signaler för de är ändå så tvetydiga och när en person som enbart har ridit ridskolehästar tidigare sätter sig på en privathäst blir det en chock hur känslig hästen är. Det är inte helt enkelt att gå ifrån en häst som gör vad instruktören säger till att förmedla själv vad man vill att hästen ska göra. Många som rider en privathäst första gången tar till med storsläggan precis som de har gjort med ridskolehästarna och då flyger den känsliga privathästen i luften för hen är inte van att någon tar i så utan just att hen rids med små fina hjälper.

Fast ridskolelektioner ser ju inte riktigt ut så efter de första 3-5 åren. -alla rider på ett led och skrittar och travar när ridläraren vrålar traav och sakt aaav. Eller jag minns inte hur länge. Det är ju inte som att folk som ridit 20 år och haft egen häst i ett flertal av dem och sedan börjar på ridskola, igen, rider på led och gör exakt samma sak samtidigt på kommando hela tiden. Det händer såklart men ridskolehästarna är ju smarta nog att inse när de ska strunta i ridläraren och lyssna på ryttaren istället.

Dessutom kan jag inte minnas från när jag var liten att hästen gjorde som ridläraren sa, i wish, då skulle man inte stått där i mitten på Vaquero och gråtit medan de andra fick trava.

Men jag håller med om att privathästar rimligen är känsligare. Jag vet tex att jag inte kan fatta galopp med sitsen. Min medishäst däremot vet inte det, hon kan fatta galopp baserat på min sits, smart tös. Om jag kunde fatta galopp med sitsen på merparten av ridskolehästarna så skulle jag tycka att jag kunde.

 

[nullo-modo]

Det är just det här jag menar! En ridskolehäst har lärt sig att strunta i ryttarens signaler för de är ändå så tvetydiga och när en person som enbart har ridit ridskolehästar tidigare sätter sig på en privathäst blir det en chock hur känslig hästen är. Det är inte helt enkelt att gå ifrån en häst som gör vad instruktören säger till att förmedla själv vad man vill att hästen ska göra. Många som rider en privathäst första gången tar till med storsläggan precis som de har gjort med ridskolehästarna och då flyger den känsliga privathästen i luften för hen är inte van att någon tar i så utan just att hen rids med små fina hjälper.

Jag har aldrig upplevt någon chock från ridskolehäst till privathäst ändå gick jag från ridskola till 4-6 åriga tävlingshästar (hopp) när jag fick från att jobba i ridskolestall till jobb med chefens hästar.

 

[spinxx]

Jag tänker såhär:

"Kan rida" = Utvecklas utav hästen man sitter på.
Har tillräckligt bra balans och koordination för att följa med på en uteritt i alla gångarter. Kan rida lätt och är följsam nog att inte störas/låta sig skrämmas utav div. snubblingar eller skygganden.

"Är bra på att rida" = Utveklar hästen man sitter på.
Kan jobba hästen i form för att bygga styrka etc, kan känna hästens svagheter, kan rida "svåra" hästar med olater eller problem.

grovt generaliserat, men ja. Det är så jag tänker i första hand.

 

[Mabuse]

Dessutom kan jag inte minnas från när jag var liten att hästen gjorde som ridläraren sa, i wish, då skulle man inte stått där i mitten på Vaquero och gråtit medan de andra fick trava.

Men jag håller med om att privathästar rimligen är känsligare. Jag vet tex att jag inte kan fatta galopp med sitsen. Min medishäst däremot vet inte det, hon kan fatta galopp baserat på min sits, smart tös. Om jag kunde fatta galopp med sitsen på merparten av ridskolehästarna så skulle jag tycka att jag kunde.

Eller hur? En del ridskolehästar blir ju tyvärr lite väl duktiga på att sortera sina människor, och vet precis vilka människor man kan ignorera. Jag var med om en gång när jag var funktionär på en märkestagning, en häst som totalt ignorerade det stackars lilla flickebarnet på ryggen, och i godan ro strosade runt på ett avrundat fyrkantsspår i skritt, oavsett vad ryttaren hade för idéer om galoppvolter och diagonaler med travökningar och annat. Och den hästen hade jag ridit själv, och visste att den väldigt lyhört för lätta hjälper utan problem gjorde alltihop med en lite mer rutinerad ryttare på ryggen.

Privathästar får ju sällan den rutinen, de har inte den erfarenheten som en ridskolehäst har. Ofta är det ju av godo också, vår gammelfarbror på ridskolan har jag sett reda ut en riktigt svår ryttare som de andra hästarna gått bet på, en lite udda människa med dålig balans som vill hoppa fast hon är rädd och manar på hästen tills det blir hysteriskt. Gammelfarbrorn, som är en bussig typ, lyssnade och gjorde som hon sa, tills det blev för vådligt. Då såg man hur han så att säga kopplade ur henne, slutade lyssna på skänkeln och själv bestämde ett bättre avvägt tempo, och sen tog med henne runt hoppbanan på ett tryggt och säkert sätt. Och den hästen är inte hjälpdöv alls, han gick 1,10 med ridskoleryttare när han var yngre, och har varit ridskolehäst i mer än 20 år.

 

[parfymflaska]

Jag tycker "kan rida" = kunna hantera en normalsnäll häst i alla dess gångarter, ha hyfsat god balans och hyfsat renodlade hjälper. Kunna hantera att hästen skyggar till/snubblar.

Och "rida bra" = kunna rida hästen i en ändamålsenlig form och lösgöra den på ett för just den hästen lämpligt sätt. Klara av lite svårare hästar.

Om man ska jämföra med något så finns de ju de som kan köra bil i bemärkelsen har lyckats få körkort och kan framföra fordonet, men kanske sjabblar med växlarna, skrapar i trottoarkanten när de ska fickparkera, får "kärringstopp" etc. Och så finns det de som kan köra bra, kanske inte så de skulle kunna jobba som professionella racingförare, men som kan framföra fordonet smidigt och utan egentliga misstag.