Inspirerad av
@mandalaki s tråd om vad som hänt med e och är undrar jag vad som hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift? Jag jobbar med att ta emot orosanmälningar på socialtjänsten och andelen som är märkligt formulerade och svåra att begripa har ökat markant. Tidigare var det mest de som svängde sig med fina ord som man inte riktigt behärskade, nu tycker jag mest att det är meningsbyggnadsfel och syftningsfel som gör dem svårbegripliga men också att man använder gamla ord i nya sammanhang.
Som exempel, härom året anmälde en skola att en elev hört en annan elev säga att denne blev slagen i matsalen. Givetvis tänker man att om eleven undviker matsalen så blir den inte slagen mer, men man hade hört en annan elev säga i matsalen att denne blev slagen hemma.
Nyligen har en beroendemottagning börjat skriva att patienten bejakar intag av alkohol eller droger. Vi har börjat undra om det handlar om att patienten svarat ja på frågan om denne använt alkohol eller droger.
I mitt jobb har det ibland blivit snudd på farligt när man menat något mycket allvarligare än vad man skrivit och ibland inte ens går att få tag i när vi försöker få ett förtydligande.
Jag ser det på andra ställen också, oftast på FB. Där kan jag förstå att det blir fel om man skriver snabbt, men om man själv lägger in något som en annons tycker jag att man borde anstränga sig för att skriva begripligt. Likadant här, där det ibland dyker upp användare som skriver svårbegripligt.
Jag funderar på om det handlar om att många inte läser på samma sätt som tidigare? Att man läser korta texter på nätet eller lyssnar på ljudböcker istället för lite längre texter.