Vad gör man?!

[Lovisaleonora]

Sälj och köp en stabilare, mer förlåtande häst som gör det lättare för dig att lära dig rida. Du upplever hästen som för svår för dig, och då är det ju också så.

Filmerna visar för mig en häst som stänger av och accepterar, det är dit ni kommer efter vad du beskriver som bråk. Hästen har stängt av för att dina skänkar ständigt dunkar henne i sidorna, och där har du också anledningen till att du inte får det svar du vill. Säkerligen upplevs hästen i början av passet stökig, eftersom hon reagerar för de ostadiga skänkarna. När hon sedan inte orkar mer utan stänger av, kommer det till nästa skede där du rider "med handbromsen i". Hela sitsen berättar för hästen att den ska stanna (överkropp och säte), medan skänkarna dunkar på att hästen ska rusa iväg. Vad ska hästen göra?

Lägg sedan till handen som bromsar, och förvirringen blir total. Jag tror du ska fundera på att byta tränare, eftersom det krävs en del för att komma vidare med ridutbildningen. Om detta är vad du lärt dig i ridning för tränaren, hade jag nog faktiskt varit lite bedrövad.

Det ska vara roligt att rida. Kul att åka till stallet. Vissa dagar är så klart motiga, men överlag ska det vara något att se fram emot. Känns det som du beskriver, tror jag både du och hästen kan hitta bättre partners.

 

[Teilani]

Visst vill man ha roligt när man rider, fast en del uppförsbackar blir det ju. Om man jobbar mot ett mål går det inte plättlätt alla dagar.

Det är tråkigt att känna att man sitter fast i vinkelvolten, att man inte utvecklas i den takt man tänkt.

Man får ha tankar att sälja hästen och att köpa en ny/bättre/mer utbildad/snällare eller bara en annan för man är less! Sen får man också försöka analysera sig själv, vad gör jag som bidrar till att det går trögt? Skulle det verkligen gå bättre med en annan häst eller är det troligt att samma eller andra problem skulle uppstå?

I så fall är det nästan bara att kämpa på, att lösa problemen även om det tar tid och tänka hur mycket man ändå lär sig på att inte ge upp. Enda anledningen att byta i det läget är väl om man börjar bli rädd för hästen. Då är det svårt att utvecklas på ett vettigt sätt.

 

[Lovisaleonora]

Vill också tillägga att detta händer de flesta ryttare någongång. Även på högre nivå. Det finns hästar man inte fungera optimalt med.

Jag har suttit på en del hästar där det inte fungerat, nu har jag turen att kunnat lämna dessa till maken som fungerar med närmare 99,9 % av alla hästar och alltid de som inte funkar för mig. Det är ju inget kul, att sitta där och känna att visst, det kan utvecklas men inte katten är det kul på vägen.

Har själv valt att se det som till del kemirelaterat. Hästens personlighet fungerar inte med min personlighet (min ridning är ju en del av mig). Och visst kan jag alltid lära mig massor, utvecklas och förbättras. Men är det tillräckligt roligt på vägen för att jag ska tycka att det är värt det? Svaret är ofta nej, jag hade ridningen som hobby och rekreation och då blir det inte så många ridtimmar att jag har "råd" att ha det kämpligt och motigt dessa timmar.

Det är skillnad när det är en del av jobbet och det är många, många ridtimmar om dagen så det också finns plats för guldkanten.

 

[EmmaW]

Sälj och köp en stabilare, mer förlåtande häst som gör det lättare för dig att lära dig rida. Du upplever hästen som för svår för dig, och då är det ju också så.

Filmerna visar för mig en häst som stänger av och accepterar, det är dit ni kommer efter vad du beskriver som bråk. Hästen har stängt av för att dina skänkar ständigt dunkar henne i sidorna, och där har du också anledningen till att du inte får det svar du vill. Säkerligen upplevs hästen i början av passet stökig, eftersom hon reagerar för de ostadiga skänkarna. När hon sedan inte orkar mer utan stänger av, kommer det till nästa skede där du rider "med handbromsen i". Hela sitsen berättar för hästen att den ska stanna (överkropp och säte), medan skänkarna dunkar på att hästen ska rusa iväg. Vad ska hästen göra?

Lägg sedan till handen som bromsar, och förvirringen blir total. Jag tror du ska fundera på att byta tränare, eftersom det krävs en del för att komma vidare med ridutbildningen. Om detta är vad du lärt dig i ridning för tränaren, hade jag nog faktiskt varit lite bedrövad.

Det ska vara roligt att rida. Kul att åka till stallet. Vissa dagar är så klart motiga, men överlag ska det vara något att se fram emot. Känns det som du beskriver, tror jag både du och hästen kan hitta bättre partners.

Håller med inlägget ovan, väl skrivet @Lovisaleonora .

 

[Modest]

Jag reagerade också på sitsen. Dock är jag hoppryttare, så det kanske skiljer sig från hur en dressyrryttare vill inverka.
Men jag hade velat se ett mer upprätt överliv och lugnare skänkar (på filmerna ser hästen skänkeldöv ut?) och framför allt; mer övergångar, sidvärtsrörelser och tempoväxlingar. Trava och galoppera runt runt på en volt är som gjort för att få hästen att tappa intresset.
Nu är filmerna väldigt korta, så det är ju möjligt att det hände mycket mer andra delar av passet.

Håller också med vad någon annan skrev; ut i skogen utan några krav. Inte in i ridhus för att "rida till" hästen före eller efter.

Lycka till och hoppas ni kommer ur svackan snart!

 

[tolksele]

Byt häst eller byt tränare. Alla tränare funkar ju inte med alla ryttare och/eller hästar. Jag hade börjat med att testa en annn tränare, för det är lättast

 

[Muninn]

Jag reagerade också på sitsen. Dock är jag hoppryttare, så det kanske skiljer sig från hur en dressyrryttare vill inverka.
Men jag hade velat se ett mer upprätt överliv och lugnare skänkar (på filmerna ser hästen skänkeldöv ut?) och framför allt; mer övergångar, sidvärtsrörelser och tempoväxlingar. Trava och galoppera runt runt på en volt är som gjort för att få hästen att tappa intresset.
Nu är filmerna väldigt korta, så det är ju möjligt att det hände mycket mer andra delar av passet.

Håller också med vad någon annan skrev; ut i skogen utan några krav. Inte in i ridhus för att "rida till" hästen före eller efter.

Lycka till och hoppas ni kommer ur svackan snart!

Skriver under på det.

TS, jag hade inte suttit ner på den hästen. Rid lätt, det finns ingen anledning att sitta ner i traven "bara för att". Hade också önskat mindre handbroms i, ge henne mer utrymme fram. Och som sagt, filmerna är korta, men jag hade heller inte ridit så många varv på volt utan använt hela ridbanan och massor med övergångar.
Rid ut och ha kul- strunt i hur det "ser ut", du behöver inte alltid fokusera på att det ska bli så himla bra. Ibland kommer faktiskt lösgjordheten av sig själv om man tänker på annat och bara rider!

 

[Itzyditzy]

@lady_vip nej hon får inte bättre bjudning ute. Hon är extremt seg ute och när jag travar med henne bara drar hon iväg. Så att rida ut ger oss ingenting..

jag rider inte varje dag heller. Hon har viloperioder på 4 dagar då och då

 

[Itzyditzy]

Jag reagerade också på sitsen. Dock är jag hoppryttare, så det kanske skiljer sig från hur en dressyrryttare vill inverka.
Men jag hade velat se ett mer upprätt överliv och lugnare skänkar (på filmerna ser hästen skänkeldöv ut?) och framför allt; mer övergångar, sidvärtsrörelser och tempoväxlingar. Trava och galoppera runt runt på en volt är som gjort för att få hästen att tappa intresset.
Nu är filmerna väldigt korta, så det är ju möjligt att det hände mycket mer andra delar av passet.

Håller också med vad någon annan skrev; ut i skogen utan några krav. Inte in i ridhus för att "rida till" hästen före eller efter.

Lycka till och hoppas ni kommer ur svackan snart!

Sidvärtes och övergångar är det ända jag gör med henne nu. Men när hon inte lyssnar på skänklarna är det inte det lättaste.
Sitter ner för att hon är mer lättriden då

 

[Modest]

Sidvärtes och övergångar är det ända jag gör med henne nu. Men när hon inte lyssnar på skänklarna är det inte det lättaste.
Sitter ner för att hon är mer lättriden då

Att sitta ned kan ju vara bekvämt, men jag tror det är lättare att förbättra sitsen om du rider lätt
Att hästen inte lyssnar på skänklarna är ju förståeligt. Det hjälper då inte att trycka hälarna i hästens sidor ännu mer, utan man måste använda säte, lår och vader (även röst och hand om det behövs) som framåtdrivande hjälp. Hälarna ska endast verka förstärkande eller sidförande.

Jag skulle ändå försöka variera arbetet ännu mer för att få henne att tycka att det är roligt. Det känns som att du rider för tränare väldigt ofta(?). Skogen, longering, cavalettiarbete/hoppning, tömkörning, lättare joggpass, hur ser den variationen ut?

 

[Lavinia]

Hej igen!

För att bara ha ridit 3 år är du jätteduktig, men jag står fast vid att du nog skulle ha roligare med en mer utbildad och stabil häst.

Och i min värld är det viktigaste att man har kul med sin häst, vad är det annars för vits? Det måste ju kännas värt det, det är ju inte en billig hobby. Om man varje dag tvingar sig till stallet och tvingar sig sjäv att rida "för att man ska" inte för att det är kul, vad håller man då på för? Sen är det klart att man kommer in i svackor (tro mig, jag vet, häst inne på 3e året konvalescens gör inte underverk för motivationen direkt) men det måste kännas värt det i slutändan!

På en stabilare häst skulle du komma framåt ännu fortare (jag har en stallkompis som hade ridit 1 år när hon skaffade sin läromästare- hon gick framåt med stormsteg i ridningen!). Och din häst ser trevlig ut tycker jag, så hon är nog definitivt säljbar.

/Lavinia

 

[Itzyditzy]

Min tränare är jätte bra! Hon ser alla fel och allt bra.
Sedan jag började träna varje vecka har vi utvecklats jätte mycket. Så nu har allt kommit ikapp kanske så hästen är för bra för mig. När min tränare rider kan hon göra alla medelsvår rörelser.

Mycket handlar om min hand säger hon. Men det är jätte svårt. Min häst vill ha ett bra stöd. Men absolut inte för hårt och tygeln får inte glappa. Tar jag en halvhalt lite för hårt i yttertygeln kan jag behöva börja om från noll igen..

 

[Debija]

Jag brukar släppa min lös i ridhuset så han får släppa ut alla spöken innan jag rider ut. Min kan bli otroligt taggad ute och vill gärna busa och dra på i galoppen, men får han busa inne först så hjälper det. Jag tycker det låter som att din häst behöver en rejäl uteritt med långa galopper tills hon taggar ner, sänker huvudet själv och börjar tugga och slappna av. Skippa ridhuset ett tag, eller i alla fall variera mera, tömkör henne kanske? Ha bommar och kanske koner i en bana så ni får samarbeta och hon får tänka mera.

 

[Magnum]

En stabil förlåtande häst är guld värt. Även om man kommit långt och lång bit på väg så kanske det helt enkelt inte är rätt häst -just nu-?

Har duktiga ryttarvänner som sålt sina hästar då de inte riktigt kommer framåt enligt önskan-de passar inte riktigt ihop. För att skaffa sej en annan häst där det fungerar hur bra som helst. De är inte dåliga ryttare Men just då matchar det inte. Det är inget fel i det. Sen stöter man alltid på problem, såklart. Men ibland får man släppa taget. Ibland räcker det kanske att få hjälp av en annan ryttare en period.

Självklart vill man lösa problemet och komma igenom det, men till vilket pris när det inte fungerar även efter lång tid? Det är både ryttare och häst som betalar.

Hästar överlag tycker jag oftast gör det ryttaren ber den om, särskilt de känsliga.
Oavsett temperament eller om de är stökiga eller testar en massa, så svarar de på ryttarens frågor även om ryttaren själv inte är medveten om att han/hon säger nåt alls.
De flesta hästar speglar sina människor väldigt väl.

Hoppas det löser sig!

 

[Tora]

@Itzyditzy För att bara har ridit tre år så är du jätteduktig. Du verkar ha en fin häst som rör sig riktigt trevligt.

Hästen måste dock mer fram. Lätta på handen (kan dock vara svårt för jag misstänker att det är gummibandet som gör att hon kryper i hop så).

Precis som någon före mig skrivit, rid lätt. Både din hand och skänken håller på och studsar och har sig. Det kommer säkert ge sig när du har fler mil på hästryggen i kroppen.
Även om det kanske känns bekvämare att sitta ner så brukar man vara stabilare i kroppen vid lättridning.

Sen ser hon lite ojämn ut ibland men det kan lika gärna vara den ojämna bjudningen som gör det.

Din tränare är säkert jättebra men frågan är om hon inte fokuserar på lite fel saker. Ibland kan man bli lite hemmablind och det gäller alla, behöver inte betyda att du eller din tränare är dåliga men ibland behövs det nya ögon.

Kan du inte hitta någon duktig ryttare som hjälper dig att rida hästen 2-3 ggr i veckan? Tror hästen skulle bli mycket lättare för dig att rida om hon blev riden ordentligt några gånger i veckan.

Tror inte du behöver byta häst. I grunden har du nog en riktigt trevlig häst. Det enda är att du behöver fler ridtimmar i kroppen och hästen behöver arbetas av någon duktig ryttare ordentligt några gånger i veckan.

Ge det sedan några månader så blir det säkert jättebra

 

[viktoriaeriksson]

Jag har erfarenheter av hästar som har ''problem'' då det är dom enda hästarna jag brukar falla för och köpa... Och jag har ridit sedan jag var i mammas mage då jag vuxit upp på en gård med westernhästar, dressyrhästar, hopphästar och ja allt möjligt! Och det är nog den största fördelen då man kan ta kunskaper man lär sig från t.ex westernridning till dressyren, och folk tror då att jag menar att jag rider mina dressyrhästar i westernsadel, stångbett och sitter som en påse jordnötter och har slackande tyglar, men nej så är inte riktigt fallet! Men däremot låter det som att din häst skulle behöva ''ridas in på nytt'' eller få någon form av omstart, och bara för att man säger rida in på nytt menar jag inte att du ska ställa dig och göra henne sadelvan i en box, men du kan ju åtminstonde rida ut i skogen i kanske grimma, barbacka och bara ha lite kul! Då får hästen upp motivationen och ni får en starkare relation och därefter kommer hästen göra allt för dig, och om du sedan rider ett dressyrpass, skippa tränaren och skippa tränarens tjat och lyssna på hästen! Om hästen då kanske är lite krånglig på volten och vrider och vänder på sig, då kanske du får rida på fyrkantsspåret ett tag! Och använd bommar och cavalettis! Gör ridpassen roliga så att hästen alltid får testa något nytt och ha kul!
Man kan liksom inte jobba på en volt på samma problem hela tiden, då är det klart att hästen kommer försöka undvika att arbeta, tänk dig själv om du fick göra samma sak på jobbet dag ut och dag in, man blir ganska less!

Så testa lite nya saker, jag såg några innan som skrev att du ska rida ut och så, och jag säger bara testa, och om hästen är tittig och så i skogen så kan du ju börja med att bara rida på någon uteplan eller runt anläggningen till att börja med! Du kommer ha så kul med hästen!

 

[lady_vip]

@lady_vip nej hon får inte bättre bjudning ute. Hon är extremt seg ute och när jag travar med henne bara drar hon iväg. Så att rida ut ger oss ingenting..

jag rider inte varje dag heller. Hon har viloperioder på 4 dagar då och då

Men tryck på ute då. Och använd vad du behöver för att känna dig trygg.
Jag är inte främmande för att betsla upp med typ kimblewick i skogen om du känner att du tappar kontrollen.

Jag har en kompis som rider mot svår klass dressyr just nu, hon rider skitbra. Men hennes häst blir så uttråkad av dressyrjobbet så hon pysslar med det max 2 ggr/veckan. Sen är det bomarbete, uteritt och skritturer resten.

 

[Equilina]

Om du verkligen vill ha den här hästen och är beredd att jobba arslet av dig (vilket periodvis krävs av oss alla för att komma vidare) så behåll! Finns det någon schysst häst i närheten som du kan få rida en gång i veckan eller så och fokusera på din egen ridning? Jag tror det är jätteviktigt när man har en svår häst, så man kan få tycka att det är lätt och roligt och känna att man inte är HELT värdelös! Jag vet hur det är, har precis köpt en häst som verkligen testar min skicklighet... Men så har jag en superschysst unghäst också att varva med, en riktig klippa.
Är det HE du rider för? Tycker det låter som henne. Hon är jätteduktig, men inte alltid superpedagogisk. Frågar du henne vad hon tycker så kommer du garanterat få ett ärligt svar, men kanske inte det svaret du vill ha.

Jag tycker f.ö. att det hänt MASSOR med din ridning!

 

[Itzyditzy]

Om du verkligen vill ha den här hästen och är beredd att jobba arslet av dig (vilket periodvis krävs av oss alla för att komma vidare) så behåll! Finns det någon schysst häst i närheten som du kan få rida en gång i veckan eller så och fokusera på din egen ridning? Jag tror det är jätteviktigt när man har en svår häst, så man kan få tycka att det är lätt och roligt och känna att man inte är HELT värdelös! Jag vet hur det är, har precis köpt en häst som verkligen testar min skicklighet... Men så har jag en superschysst unghäst också att varva med, en riktig klippa.
Är det HE du rider för? Tycker det låter som henne. Hon är jätteduktig, men inte alltid superpedagogisk. Frågar du henne vad hon tycker så kommer du garanterat få ett ärligt svar, men kanske inte det svaret du vill ha.

Jag tycker f.ö. att det hänt MASSOR med din ridning!

Ja det är hon jag rider för. ÄLSKAR henne! Jag ska prata med henne så hon får säga vad hon tycker. Det är svårt att rida någon annan häst där jag står nu då alla är igång och tävlar och alla har sina känsligheter. Red en kompis häst för någon vecka sedan. Gick jätte bra och var så himla roligt att sitta på en "riktig" dressyrhäst. Men hon tränar själv varje dag och kämpar med sina svagheter.

Tack så jätte mycket

 

[mamman]

Jag vägrar tro att hästens färg har betydelse (men det kan bero på att vi mest haft bruna hästar )
Du har gått jättelångt i din ridning på så kort tid. Men utveckling går inte spikrakt uppåt. Det är mer som en berg- och dalbana med (i bästa fall) lite plattare partier och där målet ligger högre än startpunkten.

Jag tror att din häst har högre kvaliteter än du tror/får fram, men den är inte helt lättriden (för en ovan). När man inte har ridit så länge så har man behov av att kunna fokusera mer på sig själv än hästen, om du förstår vad jag menar. Fördelen med ridskolor är att man kan koncentrera sig på att utbilda sig själv de första åren eftersom någon annan ansvarar för hästens utbildning/ridning. Tipset att låta någon mer rutinerad rida henne regelbundet tror jag var ett bra råd. Sök efter en bra medryttare! Jag tänker inte att du behöver någon som utbildar hästen åt dig, men en ryttare som är mer rutinerad kan rida henne på ett annat sätt och det kan du dra nytta av. Hästen mår troligen också bättre.

Om du sedan väljer att sälja henne så blir det enklare än om bara dina "svårridendåligtutbildadhäst"-känslor utgör säljargument. Att man inte trivs med sitt första hästköp, speciellt när man ridit så lite, eller att man inser att man inte passar ihop behöver inte betyda att man misslyckats. En av mina döttrar har utbildat en ung häst till en nivå långt över den där hon var när hästen köptes. Nu drömmer hon om en gammal läromästare för att kunna gå vidare bättre själv. Och att hitta en ryttare till hästen som har erfarenhet av nästa nivå. Det är inte detsamma som att hon ångrar något.

Jag kan förstå om det kan kännas lite ensamt bland alla som ridit sedan de var små. Jag tror dock att både stallet och tränaren är bättre för dig än det förra (om det är där jag tror att du står). Men som flera andra så tror jag trots allt att det vore bra för dig med en annan häst. Och kanske för hästen att få en annan ryttare. Nu när du kan mer är det också lättare för dig att hitta det du söker. Ta gärna hjälp också. Själv har jag, på gott och ont, gjort mer än ett köp med ögon och hjärta istället för hjärna, men försök glömma flashighet, tjusiga gångarter etc. Och välj någon som är lugn, snäll och gärna har lite överenseende med ryttarens misstag.

Oavsett hur du gör - lycka till!