Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

[movi]

Hunden fick en kraftig öroninflammation förra veckan, med behandling som följd.

Som nu resulterar i att öronen är man rädd om, men ok att käringen ska hälla i medel i örat, ingen ide att åla och kråma sig.

Idag var vi på återbesök till vet, då örat även har blött lite.

Då var det inte lika roligt när "örongrejen" skulle ner i örat.

Absolut inget hugg/morr, men hal som en ål och vig som en gasell...

Så det var handfastgrepp som gällde, och då vet han att det är lönlöst. Man blir hanterad vare sig man vill eller inte.

Fick beröm av vet, att detta skulle fler behöva göra med sina djur, det förekommer att djur måste ha lugnande för att dom inte klara av viss behandling, som kan göras i vaket tillstånd.

Har ni "övat" tvångshantering?

 

[Fashionistan]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Tvångshantering låter ju bara hemskt...

Jag kallar det mer att min häst litar så mycket på mig att hon vet att jag aldrig skulle göra något eller låta någon göra något som skadar henne, därför låter hon vet kolla henne, låter mig klippa örontoffsarna osv osv osv....

Hon gillar inte när man kollar tänder osv, men hon låter oss göra det, just pga ovanstående anledning!

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Har ni "övat" tvångshantering?

Japp. Sen tog det 3-4 mån att reparera den skada det gjorde. Funkade bra på de tidigare hundarna dock.

 

[Gnist]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Har ni "övat" tvångshantering?

Nix!

Jyckarna litar fullt och fast på matte i alla lägen och att de är trygga med mig oavsett vad som händer. Som ex.vis grävande i ont öra som är både infekterat och svampinvaderat eller vid skador som ex.vis påkörd av tåget med smärtsamma undersökningar osv. osv.

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

"Tvångshantering" så som det beskrivs här: "Så det var handfastgrepp som gällde, och då vet han att det är lönlöst. Man blir hanterad vare sig man vill eller inte." har jag dock inte gjort. Jag har istället varit envis och vägrat ge mig men aldrig brottat ner en hund och väntat tills den "gett" sig. Jag försökte det på nuvarande unghunden men det slutade som sagt värre än det började. Min kontroll över hundarna sitter inte i fysiken.

 

[Kivina]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Nej, vi övar inte tvångshantering. Vi övar hantering på helt normala premisser. Hon accepterar att jag tittar henne i munnen (både tänder och i halsen), rensar öronen och tittar på tassar. Då sitter hon på golvet framför mig och jag gör det jag ska, svårare än så behöver det inte vara.

I början var hon överallt och ingenstans, men aldrig att jag har behövt brotta ner henne eller liknande. Jag hade henne kopplad så hon inte kunde komma allt för långt bort från mig. Jag visade bara lugnt (jag vet inte var mitt tålamod kom ifrån) att det spelar ingen roll vad hon än försöker med så kommer jag att titta henne i örat/eller vad det nu var jag skulle göra. Hon insåg att det går snabbare om hon inte ormar sig och jävlas, så nu sitter hon still och väntar på att jag blir klar.

 

[Hellas]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Vet inte om jag vill kalla det tvång, men jag har lärt min hund sedan han var en pytteplutt att det är ok att matte tar på hela hans kropp, lägger honom ned på sidan, pillar med öronen, undersöker ögonen osv. Sedan är det vissa saker som aldrig riktigt funkar utan att man håller i honom med viss bestämdhet, t.ex. att klippa klorna på framtassarna. Mopsar är notoriska kloklippningshantare och min är inget undantag. Jag försökte på det positiva sättet, med att ge godis vid varje klo osv. men det skapade bara stress. Det slutade med att han sprang iväg när godiset kom fram Det som funkar bäst är att utan några cermonier ta honom i famnen, ta ett fast grepp om tassen och jobba snabbt men försiktigt. Det kan nog kallas milt tvång, men inte mer än vad vilken förälder som helst skulle använda för att klä på en motsträvig tvååring.

 

[Frukten]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Har ni "övat" tvångshantering?

Nej. Vanlig vardagshantering och att man får ta överallt på kroppen? Ja.

Hade min hund haft så ont eller stressat upp sig så pass mycket att den måste brottas ner för att veterinären ska kunna behandla, då ser jag hellre att veterinären ger lugnande. På så vis riskerar inte hunden att skada sig själv eller andra.

 

[Sleepy]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Har ni "övat" tvångshantering?

Nej. Däremot så är vovve van vid att bli hanterad och litar på matte i alla lägen.

 

[escodobe]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Tvångshantering låter ju bara hemskt...

Jag kallar det mer att min häst litar så mycket på mig att hon vet att jag aldrig skulle göra något eller låta någon göra något som skadar henne, därför låter hon vet kolla henne, låter mig klippa örontoffsarna osv osv osv....

Hon gillar inte när man kollar tänder osv, men hon låter oss göra det, just pga ovanstående anledning!

Fast ibland så MÅSTE man göra saker som faktiskt gör ont och "skadar" hunden. Så mina hundar vet att man ibland måste göra saker enbart för att matte vill, trots att det gör ont, är otäckt och obehagligt.

Rottweilern får alltid beröm för hur lätthanterlig han är av veterinärna, har blir så dålig och tvärsur av lugnande att vi gör så mycket det bara går utan att knocka honom -även sådant de oftast ger lugnande för. De tar honom till och med själva ibland som när jag hade bråttom till jobbet. Pratar det gör han dock.

Tibben däremot skulle nog hemskt gärna vilja försvara sig ibland, han har tex bitit i klippmaskinen och klosaxen (Inte mig) så där får man jobba på att det är ska vara positivt. Men det går ju att tvångsgöra saker.

Men att säga att "de litar på att jag inte skadar dom" vore defintivt hyckeleri när jag för femtitolfte gången petar och göra rent i en fult sår, hunden är inte dummare än att han vet att det kommer göra ont.

 

[Migo]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Japp. Kommando "stilla" så blir hela jycken som en död säck. Oavsett hur äcklig hantering det rör sig om! Inlärt mha klicker, och funkar även i skarpa lägen. Jätteskönt nyligen när han skadade trampdynan - lyfte snällt och satt som ett ljus när detta sköttes om!

 

[crax]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Jag skulle aldrig acceptera att jag inte kan göra rent vilka sår eller annat som helst på mina djur.
Inte vill jag behöva ge lugnande varje gång om de får fula sår som ska läggas om! Eller tänk om man är i skogen och helt enkelt bara måste göra nån första hjälpen grej och har en hund som inte accepterar att jag pillar på den om den har ont?
Sen ger jag hellre lugnande hos "doktorn" än gör det ändå, men måste jag göra nåt så får de vackert tåla det!

 

[Snurrfian]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Jag vet inte om man kan kalla det att öva, snarare att har matte bestämt att något ska göras så görs det...

Med en tidigare öronhund som hade många många infektioner i öronen innan vi lyckades få hejd på det så är jag grym på att fixa med öronen trots att hunden protesterar. Våran nuvarande raring åkte på problem som liten en vända, och han gjorde sitt bästa att komma undan men lärde sig som sagt att det var ingen ide att försöka smita undan.

Han har oxå fått beröm för att han är trevlig att ha med att göra,trots att jag har tyckt att han har varit odräglig... Jag var bortskämd med våran förra som lugnt accepterade att ligga still på röntgenbordet utan lugnande, med mig som höll i frambenen och bara en påse på bakbenen för att få dem att hålla sig bakåt sträckta. Men våra nuvarande blir bättre och bättre, även om han är hal som en ål när han sätter den sidan till...

Vi har ju lyckats att ta oss igenom en öron vända, opertion i bog och en avsliten klo utan några större hanteringsproblem...

 

[movi]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

tvångshantering kanske blev fel ordval, det handlar ju inte om att binda ihop benen o lägga på rygg, men just att "detta måste göras". Jag drog bort en pinne i gommen för ett tag sen, inte rnoligt, men jag var ju tvingad. Just sånt, saker man absolut måste göra. Att hålla fast, ha en hund som lugnar sig och då litar på personen. Hoppas jag förklara bra.

 

[Lady_A]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Japp, bästa jag gjort.

Helt enkelt på det viset att jag tog valpen i famnen och höll honom stilla på rygg tills han slappnade av. Första ggn tog det 2 timmar innan han gav sig. Han var då 12 v och i samma veva började han testa om man kunde bits sig ifrån kloklippning mm.

Har nu en hund som ligger och halvsover i famnen eller på trimbordet vid alla typer av pälsvård ink tovutredning, öronrens och kloklipp.

Hade jag inte tvångshanterat/tvångsgosat/kört passivdominans med honom då, tror jag han hade blivit en ren pest att hantera framöver.

Plus att han älskar att ligga i famnen och efter som han blir mjuk och avslappnad på rygg i knät kan man hiva upp honom fast han eg är för stor = mys!

 

[Trani]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Oj, jag kan på rak arm säga att jag aldrig skulle hålla fast en hund på rygg i två timmar(!).

Vilken hund som helst lär vara helt slut efter att ligga och spänna sig i två timmar, inte minst en liten valp. Istället för att låta hunden stressa sig utmattad är det bättre bara att lugnt och metodiskt göra det som ska göras -inte mer- och berömma efteråt så slappnar hunden av så småningom. Eller att träna in det på ett mer uttänkt och positivt sätt (med klicker t ex).

Vissa hundar tycker att det är väldigt obehagligt att bli lagda på rygg. Där tycker jag det är oschysst att förvänta sig total avslappning. Det enda jag begär då är acceptans - i de lägen när det är nödvändigt (ex.vis röntgen).

 

[Aliide]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Jag är en person som är för "tvångsgos". Men meningen är ju inte att det ska vara tvång och hålla fast hela livet? Det låter i dina inlägg som om att hunden fortfarande måste hållas med tvång? Det är verkligen inte det som hela tvångsgoset går ut på. Iallafall inte i min mening.

För mig är tvångsgos något man gör när man får hem hunden och en kort period efter. Man håller i hunden, hanterar och pillar. Börjar den sprattla, bita, gapa så håller man lugnt kvar och talar om att här ligger man och myser. Till slut blir det faktiskt mysigt och nästa gång man ska tvångsgosa så blir det inte alls samma tid man behöver sitta. Till slut försvinner tvånget och kvar blir goset.

Du skriver:

Så det var handfastgrepp som gällde, och då vet han att det är lönlöst. Man blir hanterad vare sig man vill eller inte.

Och i mina öron låter det som om att tvånget är kvar i allra högsta grad? Om så är fallet så har du misslyckats totalt med hur man tränar "tvångsgos". Meningen är att det ska vara mysigt och att man ska kunna vända och vrida hur man vill utan att behöva tvinga.

 

[Aliide]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Oj, jag kan på rak arm säga att jag aldrig skulle hålla fast en hund på rygg i två timmar(!).

Vilken hund som helst lär vara helt slut efter att ligga och spänna sig i två timmar, inte minst en liten valp. Istället för att låta hunden stressa sig utmattad är det bättre bara att lugnt och metodiskt göra det som ska göras -inte mer- och berömma efteråt så slappnar hunden av så småningom. Eller att träna in det på ett mer uttänkt och positivt sätt (med klicker t ex).

Vissa hundar tycker att det är väldigt obehagligt att bli lagda på rygg. Där tycker jag det är oschysst att förvänta sig total avslappning. Det enda jag begär då är acceptans - i de lägen när det är nödvändigt (ex.vis röntgen).

Nu behöver inte tvångsgos innebära ligga på rygg. Iallafall inte för min del. Men i det sista du skriver så undrar jag hur hunden reagerar på ryggläge i "nödfall" om du aldrig tränat på det? Eller missuppfattade jag? För mina hundars del är det lite olika. Beauceronen som hatar all form av mys och gos ligger stilla på rygg och avslappnat. Han gillar det inte men han spjärnar inte emot. Min malle njuter varje sekund.

 

[Trani]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Jag menade att jag inte lägger så stor vikt vid att hunden ska vara helt avslappnad om jag stjälper den på rygg, det räcker att den finner sig i det. Och att jag inte gör det annat än när det är nödvändigt (dvs typ vet.besök, vardagsbestyr går bra ändå). Gällande en hund som tycker att det är väldigt obehagligt alltså.

 

[Sleepy]

Sv: Vad glad jag är att jag "övat" tvångshantering!

Oj, jag kan på rak arm säga att jag aldrig skulle hålla fast en hund på rygg i två timmar(!).

Inte jag heller. Ingen fasthållning alls här.

En bra relation, ett förtroendeingivande bemötande, ett lugnt o vänligt hanterande - så som man själv skulle vilja bli bemött om man gick till frisören, läkaren, tandläkaren.