Jag har t.om blivit av med vänskaper med engelsktalande just för att jag var "elak" och "självisk" som köpte en hund (renrasig dessutom!), till skillnad från dom som "adopterade", att jag brukar därmed oftast undvika folk som använder ordet "adoptera" i sammanhang med hund.
Mycket anti-uppfödning och anti-rashund i dom cirklarna enligt min erfarenhet. Angående vettig avel så har jag också haft den diskussionen med sådana personer, och då är det "finns inga seriösa uppfödare", "ja men börja med nya raser då när alla hemlösa är borta" om inte "bra, djur ska inte födas upp för vårt nöje". Jag har dock sett vissa härbärgen och organisationer för hemlösa hundar i USA och Storbritannien som inser att det är faktiskt bättre att lära framtida hundägare hur man hittar en seriös uppfödare och att undvika BYB/valpfabriker.
Lite som vi gör med katter i Sverige, där SVERAK samarbetar mycket med föreningar för katthem!
För övrigt, inte helt individernas fel. Vissa som har velat lyssna och lära säger att dom har matats in sen barndom att det är själviska personer som köper hund för dom vill ha en hund som passar soffan typ, att all uppfödning sker i valpfabrik-stil eller på bakgården och det är mest utseendet som är skillnaden mellan olika raser. Vissa har blivit fascinerade av våra inhemska raser och älskar hur seriösa uppfödare verkligen brinner för sin ras och tar så väl hand om sina hundar. Liksom ett helt nytt perspektiv och bild av hundägande och hunduppfödning än den dom är van vid.