Utnyttja hjälpbehövande för sitt eget välmående

purity_666

Trådstartare
Den här tråden har inget med den andra hjälptråden att göra.

Jag har en bekant som starkt börjat engagera sig i en frivillig verksamhet riktat mot hemlösa/utslagna i vår stad. Det är väl en bra tanke i grunden. De har gemensamma fikaträffar på stan där folk kan komma och prata en stund, käka smörgås och sådär. De har även en del klädinsamlingar, insamling av hygienartiklar osv. Sakerna ges ju då direkt till de behövande. Så långt inga problem.
Sen har min bekanta gått lite längre. Hon är hemma hos en del och städar, bjuder med dom ut och käkar, har haft med någon hem till sommarstugan osv. Visst det är hennes val.

Det jag funderar över är att allt publiceras i minsta detalj på FB. Flera bilder om dagen där hon kramar någon utslagen människa, städar hemma hos missbrukare osv. Alltid spex, kramar, pussar på kinden och allt är så härligt.
Ja det är ju bra att det är så, men jag blir illa berörd. Jag känner lite att personerna används för att boosta det egna egot. Jag vet att några av personerna på bilderna har både psykiska besvär samt missbruksbesvär. Det känns lite som om de visas upp som en trofé över hur bra den här människan är.

Föreningen har en hemsida och bilderna från evenemangen är ju en sak, men personens egna FB är fylld av likadana bilder. Jag kanske är känslig, vad vet jag. Jag har jobbat med samma klientel, men då haft det som yrke och haft sträng sekretess med allt vad det innebär. Kanske är det därför jag tycker personerna exploateras lite. Jag vet inte. Det känns bara alldeles för mycket som att bilderna kablas upp för att visa hur bra personen är, hur roligt de har, hur snällt det är att städa hemma hos den missbrukande människan, hur fint det är att käka pizza med människan. Personerna på bilden hamnar ju i en sorts beroendeställning också.

Hur tänker ni? Är det helt okej att slänga upp bilder på "a-lagar Hasse och Kalle" varje dag för att visa hur härligt man har? Eller blir det integritetskränkande mot personerna? De bryr sig säkert inte i stunden i alla fall. Jag kanske bara är för inställd på att vara professionell i mötet, inte klänga i knät, pussas och sprida bilder överallt.
 
Jag håller helt med dig om att det känns fel. De som blir "utsatta" för hens "vänlighet" kanske inte alls uppskattar det här egentligen men eftersom de är beroende av hjälpen så tar de det onda med det goda. Det tycker jag verkligen inte är okej och det är absolut inte okej att lägga ut kort på folk på sin fb utan deras medgivande. Jag känner att om man hjälper någon som är så utsatt så bör man inse att man inte outar de personerna på det sättet som man gör när man lägger ut bilder på fb. Jag gillar inte när folk hjälper någon bara för att kunna klappa sig på bröstet och säga -titta vad bra jag är! Om man vill hjälpa någon så gör man det ändå. Inte för att boosta sitt eget ego.
 
Nej jag känner så också. Jag blir illa till mods. Jag kan förstå att man på gruppens sida publicerar "vimmelbilder" från deras träffar. Det är ändå en stängd grupp. Men alla bilder på privata FB, bland annat bilder från folks hem, det känns inte alls okej. Speciellt när man vet att det finns psykisk problematik där eller personerna kanske inte är nyktra vid tillfället. Då finns inte omdömet om vad som är okej och inte.
 
Jag gjorde mig ovän med ett gäng på facebook i en bytes/sökesgrupp. Jag tror det slutade med att mina svar raderades helt. Det jag protesterade mot var ett inlägg som löd; "Soffa och matbord skänkes bort till dig som är riktigt fattig. Du ska inte ha någon soffa innan, och inget bord. Kanske är du utförsäkrad, eller så har du skiljt dig. Jag vill inte ha något betalt, den otroliga tacksamheten du visar mig när jag lämnar sakerna är tillräckligt för mig. Obs, endast för fattiga."

Ungefär så och jag kräktes lite när jag läste det kan jag säga, men det var inte särskilt många som verkade se det från mitt håll. De flesta tyckte personen verkade vara någon slags ängel.
 
Jag gjorde mig ovän med ett gäng på facebook i en bytes/sökesgrupp. Jag tror det slutade med att mina svar raderades helt. Det jag protesterade mot var ett inlägg som löd; "Soffa och matbord skänkes bort till dig som är riktigt fattig. Du ska inte ha någon soffa innan, och inget bord. Kanske är du utförsäkrad, eller så har du skiljt dig. Jag vill inte ha något betalt, den otroliga tacksamheten du visar mig när jag lämnar sakerna är tillräckligt för mig. Obs, endast för fattiga."

Ungefär så och jag kräktes lite när jag läste det kan jag säga, men det var inte särskilt många som verkade se det från mitt håll. De flesta tyckte personen verkade vara någon slags ängel.
Åh vad jag hoppas det var ett otroligt dåligt ironiskt skämt av annonsören - men tyvärr är det väl så att det finns dylika människor.
 
Alltså, eftersom jag blev hatad och raderad när jag protesterar mot det så tror jag tyvärr inte det.
 
Jag är överhuvudtaget helt emot att folk lägger ut bilder på FB på andra människor utan att de är tillfrågade. Och i ett sådant hör fall känns det extra känsligt, personerna ifråga kanske inte alls vill bli identifierade som missbrukare eller någon som behöver hjälp. Jag hade definitivt ifrågasatt ( men helst privat och inte på fb), " jag ser att du lagt ut ett gäng bilder på de du hjälper, har du tänkt på att de kanske inte vill bli identifierade"?
 
Den här tråden har inget med den andra hjälptråden att göra.

Jag har en bekant som starkt börjat engagera sig i en frivillig verksamhet riktat mot hemlösa/utslagna i vår stad. Det är väl en bra tanke i grunden. De har gemensamma fikaträffar på stan där folk kan komma och prata en stund, käka smörgås och sådär. De har även en del klädinsamlingar, insamling av hygienartiklar osv. Sakerna ges ju då direkt till de behövande. Så långt inga problem.
Sen har min bekanta gått lite längre. Hon är hemma hos en del och städar, bjuder med dom ut och käkar, har haft med någon hem till sommarstugan osv. Visst det är hennes val.

Det jag funderar över är att allt publiceras i minsta detalj på FB. Flera bilder om dagen där hon kramar någon utslagen människa, städar hemma hos missbrukare osv. Alltid spex, kramar, pussar på kinden och allt är så härligt.
Ja det är ju bra att det är så, men jag blir illa berörd. Jag känner lite att personerna används för att boosta det egna egot. Jag vet att några av personerna på bilderna har både psykiska besvär samt missbruksbesvär. Det känns lite som om de visas upp som en trofé över hur bra den här människan är.

Föreningen har en hemsida och bilderna från evenemangen är ju en sak, men personens egna FB är fylld av likadana bilder. Jag kanske är känslig, vad vet jag. Jag har jobbat med samma klientel, men då haft det som yrke och haft sträng sekretess med allt vad det innebär. Kanske är det därför jag tycker personerna exploateras lite. Jag vet inte. Det känns bara alldeles för mycket som att bilderna kablas upp för att visa hur bra personen är, hur roligt de har, hur snällt det är att städa hemma hos den missbrukande människan, hur fint det är att käka pizza med människan. Personerna på bilden hamnar ju i en sorts beroendeställning också.

Hur tänker ni? Är det helt okej att slänga upp bilder på "a-lagar Hasse och Kalle" varje dag för att visa hur härligt man har? Eller blir det integritetskränkande mot personerna? De bryr sig säkert inte i stunden i alla fall. Jag kanske bara är för inställd på att vara professionell i mötet, inte klänga i knät, pussas och sprida bilder överallt.

Just därför hjälper jag helst anonymt. Det blir gärna så kladdigt och moraliskt tveksamt när det förväntas att folk ska springa omkring och vara tacksamma emot en.

Skulle aldrig falla mig in att ta bilder på någon jag hjälpt och lägga upp på nätet. Det tassar i området för kränkande publicering vilket faktiskt inte är tillåtet. Teoretiskt skulle någon av de som är med på bilderna kunna anmäla fotografen för kränkning. Har dock ingen aning om det skulle falla inom civilmål eller brottsmål.
 
Helt spontant tycker jag det känns helt fel. För den som publicerar bilderna är det en egoboost och så hoppas man på att få en massa "gilla". Man vill klappa sig själv på axeln och visa hur duktig och omtänksam man är. Det äcklar mig faktiskt. Hjälper man någon ska det vara för att man vill hjälpa, inte för att få kredit för det.
 
Den här tråden har inget med den andra hjälptråden att göra.

Jag har en bekant som starkt börjat engagera sig i en frivillig verksamhet riktat mot hemlösa/utslagna i vår stad. Det är väl en bra tanke i grunden. De har gemensamma fikaträffar på stan där folk kan komma och prata en stund, käka smörgås och sådär. De har även en del klädinsamlingar, insamling av hygienartiklar osv. Sakerna ges ju då direkt till de behövande. Så långt inga problem.
Sen har min bekanta gått lite längre. Hon är hemma hos en del och städar, bjuder med dom ut och käkar, har haft med någon hem till sommarstugan osv. Visst det är hennes val.

Det jag funderar över är att allt publiceras i minsta detalj på FB. Flera bilder om dagen där hon kramar någon utslagen människa, städar hemma hos missbrukare osv. Alltid spex, kramar, pussar på kinden och allt är så härligt.
Ja det är ju bra att det är så, men jag blir illa berörd. Jag känner lite att personerna används för att boosta det egna egot. Jag vet att några av personerna på bilderna har både psykiska besvär samt missbruksbesvär. Det känns lite som om de visas upp som en trofé över hur bra den här människan är.

Föreningen har en hemsida och bilderna från evenemangen är ju en sak, men personens egna FB är fylld av likadana bilder. Jag kanske är känslig, vad vet jag. Jag har jobbat med samma klientel, men då haft det som yrke och haft sträng sekretess med allt vad det innebär. Kanske är det därför jag tycker personerna exploateras lite. Jag vet inte. Det känns bara alldeles för mycket som att bilderna kablas upp för att visa hur bra personen är, hur roligt de har, hur snällt det är att städa hemma hos den missbrukande människan, hur fint det är att käka pizza med människan. Personerna på bilden hamnar ju i en sorts beroendeställning också.

Hur tänker ni? Är det helt okej att slänga upp bilder på "a-lagar Hasse och Kalle" varje dag för att visa hur härligt man har? Eller blir det integritetskränkande mot personerna? De bryr sig säkert inte i stunden i alla fall. Jag kanske bara är för inställd på att vara professionell i mötet, inte klänga i knät, pussas och sprida bilder överallt.

Jag tycker inte att det är okej att fotografera och dessutom publicera bilderna. Då tänker jag att det kan handla om det egna behovet.

Precis som någon annan skrev så hjälper jag "i smyg", bl a via organisationer. Jag har oerhört svårt för att någon ska behöva känna tacksamhet gentemot mig i sådana situationer. Det är ju inte jag som ger egentligen; det är pengar som samhället borde ge.

Usch, nu lät det där jävligt självgott och skrytigt också...
 
@fejko Det är ingen etablerad organisation. Det finns ingen större ledning bakom. Ett par människor bidrar med mackor/kaffe och de har lite gemenskap. Alla som kan/vill får bidra med något och man får veta tid och plats. De har ingen lokal utan träffas där det passar. Hon är en av eldsjälarna. Jag tror de var med i en mer etablerad organisation tidigare, men sen var några missnöjda och började med det här på egen hand.
Det hon gör enskilt vet jag inte om det är i gruppens namn eller om det är privat. Gruppen anordnar sammankomster ett par gånger i månaden, det som händer utöver det har jag ingen aning om när/var/hur. Man ser ju att det är samma människor dock.
 
Den här tråden har inget med den andra hjälptråden att göra.

Jag har en bekant som starkt börjat engagera sig i en frivillig verksamhet riktat mot hemlösa/utslagna i vår stad. Det är väl en bra tanke i grunden. De har gemensamma fikaträffar på stan där folk kan komma och prata en stund, käka smörgås och sådär. De har även en del klädinsamlingar, insamling av hygienartiklar osv. Sakerna ges ju då direkt till de behövande. Så långt inga problem.
Sen har min bekanta gått lite längre. Hon är hemma hos en del och städar, bjuder med dom ut och käkar, har haft med någon hem till sommarstugan osv. Visst det är hennes val.

Det jag funderar över är att allt publiceras i minsta detalj på FB. Flera bilder om dagen där hon kramar någon utslagen människa, städar hemma hos missbrukare osv. Alltid spex, kramar, pussar på kinden och allt är så härligt.
Ja det är ju bra att det är så, men jag blir illa berörd. Jag känner lite att personerna används för att boosta det egna egot. Jag vet att några av personerna på bilderna har både psykiska besvär samt missbruksbesvär. Det känns lite som om de visas upp som en trofé över hur bra den här människan är.

Föreningen har en hemsida och bilderna från evenemangen är ju en sak, men personens egna FB är fylld av likadana bilder. Jag kanske är känslig, vad vet jag. Jag har jobbat med samma klientel, men då haft det som yrke och haft sträng sekretess med allt vad det innebär. Kanske är det därför jag tycker personerna exploateras lite. Jag vet inte. Det känns bara alldeles för mycket som att bilderna kablas upp för att visa hur bra personen är, hur roligt de har, hur snällt det är att städa hemma hos den missbrukande människan, hur fint det är att käka pizza med människan. Personerna på bilden hamnar ju i en sorts beroendeställning också.

Hur tänker ni? Är det helt okej att slänga upp bilder på "a-lagar Hasse och Kalle" varje dag för att visa hur härligt man har? Eller blir det integritetskränkande mot personerna? De bryr sig säkert inte i stunden i alla fall. Jag kanske bara är för inställd på att vara professionell i mötet, inte klänga i knät, pussas och sprida bilder överallt.
Jag håller helt med dig, det känns fel och riktigt gränslöst. Jag lägger inte ens ut bilder på vänner på fb utan att fråga först.
 
Det finns åtminstone två riktigt allvarliga invändningar mot det där. Den ena är, förstås, facebookandet. Det låter ju inte klokt! Som om hon fotograferar sig med en apa på en strand i Thailand. Hon verkar ju inte tillerkänna människorna hon hjälper någon integritet överhuvudtaget.

Och det andra är den där egoboosten. Jag hade själv anledning att fundera över den för många år sedan när jag tog på mig att försöka stötta en strulig ung kille. Ser man inte upp riskerar man bara fylla sina egna bekräftelsehål. Usch. Och den du beskriver verkar ju inte ha en susning om det.

Jag tycker alltså att du resonerar rätt på varenda punkt.
 

Liknande trådar

Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 908
Relationer Anonymt nick, för nu vet jag inte vad jag ska göra längre och behöver er hjälp att se klart på tillvaron. Jag är den lyckliga singeln...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 948
Senast: ameo
·
Hästvård I mars månad hittade jag min häst ståendes på tre ben i boxen. Vi hade ett rent helvete med veterinären då jag, som vanligt, fick en...
2
Svar
32
· Visningar
10 558
Övr. Hund Min otroligt kloka vän som följt mig sen jag var sjutton år gammal. Född på samma datum som vår älskade rottiskille Kenzo, det var väl...
Svar
12
· Visningar
1 682

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp