För att göra en lång historia kort så är jag en person med väldigt lite socialt umgänge vilket bla. hänger ihop att jag vuxit upp med en psykiskt sjuk mamma...vilket gjorde att "vi", familjen levde i våran lilla egna bubbla utan kontakt med släkt vänner etc. Det är något som förföljt mig även i vuxen ålder. Jag har knappt några vänner och umgås endast med familjen vilket iof inte är så ofta heller. Jag bor 50 mil från familjen...
Idag lever jag med min sambo. Nu till problemet.. Att jag inte har så mycket vänner är på ett sätt självvalt...jag har mått så dåligt att jag inte orkat ta itu med den biten.. Även på jobbet känner jag mig utanför..Jag jobbar med rehabiliteringsfrågor på ett litet företag, är dock bara timanställd...
Igår hände en sån sär typisk sak som jag blev ledsen över... Jag sitter på kontoret tillsammans med mina fem kollegor + att vår högsta chef var där på besök... Klockan tjugo i tolv går alla iväg tillsammans...utan att ens säga något till mig... på lunch.. Suck...ja jag blev ledsen...ingen sa något till mig...om de nu inte ville/kunde (affärslunch) eller liknande kunde de ju iaf sagt något till mig... Till saken hör att vi är två timanställda och min kollega tog de gärna med..
Är jag fånig som reagerar på detta..hur skulle ni tänkt...
Idag lever jag med min sambo. Nu till problemet.. Att jag inte har så mycket vänner är på ett sätt självvalt...jag har mått så dåligt att jag inte orkat ta itu med den biten.. Även på jobbet känner jag mig utanför..Jag jobbar med rehabiliteringsfrågor på ett litet företag, är dock bara timanställd...
Igår hände en sån sär typisk sak som jag blev ledsen över... Jag sitter på kontoret tillsammans med mina fem kollegor + att vår högsta chef var där på besök... Klockan tjugo i tolv går alla iväg tillsammans...utan att ens säga något till mig... på lunch.. Suck...ja jag blev ledsen...ingen sa något till mig...om de nu inte ville/kunde (affärslunch) eller liknande kunde de ju iaf sagt något till mig... Till saken hör att vi är två timanställda och min kollega tog de gärna med..
Är jag fånig som reagerar på detta..hur skulle ni tänkt...