Läser för första gången Lidbeck's artikel och jag blir rent ut sagt förbannad!
"Därmed absolut inte sagt att vi får skylla oss själva om vi blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp bara för att vi uppmuntrat och flörtat med en man! Men det är inte helt ovanligt att framför allt unga män och killar blir föremål för anmälningar och i efterhand anklagas för oegentliga sexuella handlingar när relationer tar slut, när svartsjuka uppstår eller när tjejen kanske ångrar att hon löpte hela linan ut."
Hur ofta har det faktiskt börjat med att den unga tjejen flirtat och därför blivit utsatt för sexuellt övergrep? Hela artikeln är vinklad så att allt egentligen är den som blivit utsatt för övergreppet egentligen är den som bär skulden. Hon skulle ju aldrig ha flirtat, och att ångra att hon löpte hela linan ut är ju snarare ingen frivillig handling, utan snarare något som godkändes under stress och press.
" Är alla medvetna om att elever inte sällan attraheras av, vill bli sedda och bekräftade av sina tränare och ridlärare, som de ser upp till, så kan förhoppningsvis båda parter hantera situationen på ett bättre sätt. Det gäller åt båda håll."
Nej. Det gäller inte åt båda hållen. Det gäller, precis som Fåhreaus säger - det är bara förövaren som bär skulden. Det här är sån victim blaming så att jag inte vet vart jag ska ta vägen.