Tröttnat? *väldigt långt*

[naira]

Vet inte om jag har lagt tråden rätt men jag testar.
Det är så här att jag har två egna hästar. En shetlandsponny och en connemara. Sen delar jag och min mamma på en fjording och så har jag ett halvblodssto-3år på prov.

Shetlandsponnyn är 16 år och arbetas inte alls mycket. Connemaran är tänkt som tävlingsponny men när tävlingarna blir av, det vet vi inte
Fjordingen rider mest mamma men jag hjälper till och rider till honom när det behövs, min mamma är inte så erfaren. Och så halvblodsstoet är tänk som min framtida tävlingshäst när jag vuxit ur min D-ponny.

Men helt plötsligt fick jag mej ett ryck och tänkte- "nej, jag ska sluta rida". Detta hände för ett par dagar sedan och det har inte gått över än! Jag har fått sånnahär ryck förut men då har det gått en timme och sedan gått över liksom. Och jag har bara fått dessa ryck när jag har varit inne i en svacka. Jag lider av bulimi sedan ett-två år tillbaka och det har försämrats de senaste månaderna.
Jag känner ingen som helst lust med att gå ut i stallet och rida. Det känns bara fruktansvärt jobbigt och jag mår näst intill DÅLIGT () när jag är i stallet.
När jag väl tar mej tid att rida så är det för MIN skull. För att bränna kalorier och för att jag känner mej tvungen..

Men ändå.. När jag tänker på att sälja hästarna får jag en klump i halsen och gråter tills jag tror att jag ska göra så att hela Sverige går under i tårar.
Kan också tillägga att jag har eget stall och det är VÄLDIGT ensamt. En bidragande faktor skulle jag tro..

Men iallafall, till saken..
Drabbar detta er också? Kan ni också komma in i perioder där ni känner att NÄ, nu ska jag sluta med hästar!
Är det normalt?
Tror ni att jag har tröttnat för alltid? Att det bästa vore att sälja hästarna?
Om inte, vad ska jag göra för att bli motiverad igen?

Det här tar väldigt hårt och jag känner ut min ätstörning bara blir värre och värre. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska stå ut!

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Kan du inte hyra ut en box i stallet så du får sällskap? Det är ju nackdelen med eget stall för det har jag många års erfarenhet att det lätt blir lite ensamt ibland. Jag får också såna här stunder när jag känner att "Nä nu lägger jag av".

 

[Berin]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Jodå, sådana perioder har jag också. Min har varat i ett halvår nu! Jag gör bara det nödvändigaste och ser till att hästarna har mat och tittar att de inte är sjuka eller skadade. Jag har inte tränat dem på 4-6 månader nu och att en av dem fortfarande är igång beror på att jag har en jättegullig tjej som kommer och rider en av dem. Jag hoppas att den här attacken går över annars får jag väl hitta en lösning. Att du är ensam i stallet är nog en bidragande orsak till tappat intresse. Jag har stallet fullt med folk så jag kan inte skylla på det. Men försök hitta en medryttare eller en inackordering kan vara en lösning.

 

[Ciisssii]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Du! Du har nog inte tröttnat, du kanske som sagt kan hyra ut boxar och kanske skaffa medryttare, som du kan rida ut med och ha kul. Jag har också känt sådär förrut och då sa jag tillochmed till mamma att hon får sälja hästarna (ångest), mamma sa: "du ska nog se att om du säljer hästarna kommer du sakna ridningen totalt".

Du kanske känner dej "tvungen" att rida för att du vill kommalångt i tävlingar m.m. men tänk inte på tävlingar och sånt just nu! Rid för att du ska ha kul... hitta på roliga saker med hästen som t ex rida ut barbacka, rida till en sjö och bada (om det finns någon sjö i närheten), men sitt inte i ett rihus/en ridbana och tråka dej och hästen. kom ut lite också, då får du nog se att du inte alls vill lämna hästarna...

 

[tenesie]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Det är lätt att tröttna om man har för många hästar. Allt blir så överhängande och även om man faktiskt har tid, så känns det inte som man har det. Jag har själv varit i den sitsen. Då bodde jag hemma och det var hur många som helst, som skulle ridas, ridas in, skötas, gossas med osv. Jag fick aldrig riktigt tid för min häst och vårat behov av en nära "matte-häst" relation, blev inte på långa vägar tillgodosett. Sist året på gymnasiet fick han stå (det var till råga på allt ofantligt mycket plugg). Bättre blev det när jag flyttade och tog honom med mig och nu är det verkligen jag och min häst.

Vist utvecklas man och kan mycket väl växa ifrån sitt hästintresse, men lika vanligt är det säkert också att man bara har svackor. Om jag var du skulle jag absolut inte släppa hästarna helt. Är man sjuk och har en psykisk störning, som i ditt fall bullimi, så tror jag att det är extra viktigt med närhet till djur och natur. Jag hade satsat på att ta ut några medryttare till stallet; kanske två små tjejer som kunde pyssla med shettisen, någon som kan underhålla fjordingen (som din mamma och en ev. medryttare kunde dela på) och en tjej som är intresserad av och tävla din connemara (ni skulle ju kunna åka på tävlingar tillsammans...). Det är i alla fall viktigt att varje hästs behov blir tillgodosett.

Och ett litet tips från mig: Om hästintresset tryter är det lätt att få tillbaka det igen om man kollar i olika hästböcker (m. fina bilder), häst tidningar, googlar på häst eller varför inte hålla till lite mer här inne på Buke (och skriva massa inlägg, ofta kan man mer om hästar än man tror).

 

[TinyWiny]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Det är inte konstigt alls att du känner att du har tröttnat

Att din ätstörning blir sämre tyder ju på att det är mycket som gör att du mår dåligt inte "bara" hästarna utan hela ditt liv är jobbigt!

Tycker det låter lite depressions aktigt, vilket är vanlig ihop med ätstörningar...

Jag tycker att du ska fundera på vad du vill, inte "bara" med hästarna utan med livet!

Sätt upp ett mål och flera del mål på vägen dit!

Tex, du vill bli av med din ätstörning.

Delmål ett är att sluta väga sig.

Delmål två att stoppa innan frossan kommer och istället fundera ut vad är det egentligen jag vill ha?!

Osv, osv...

Sätt upp ett datum när ätstörningen inte kommer störa dig mer, den kommer alltid att ligga och lura den men om du vet varför och kämpar för att hitta det du verkligen behöver så kan man lura den!

Datumet ska vara så långt in iframtiden att det är realistiskt, inte en månad framåt utan kanske ett år.

Jag kan känna din ångest ända hit!!!!

Det är nog egentligen inte hästarna som inte är roliga längre utan livet i sig?!

Vet inte vad du får för hjälp med din ätstörning men oavsett så är det du som får göra det största jobbet, det är ju ditt liv!!!!

Önskar att jag kunde göra mer än bara skriva så här, men du vet att du är värld att kämpa för eller hur!!!!!!!!!!

Fundera, skriv listor och tänk på att ingen annan än du kan förändra ditt liv...

Många kramar TinyWiny, fd anorektiker

 

[Rebecka83]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

ge dig själv lite tid... gör det du tycker är roligt med hästarna och det kanske inte är rätt läge att köpa 3åringen nu...

har haft många sånna perioder när jag inte orkat med hästarna... har också eget stall, så nu har jag hyrt ut en box så att jag både får lite sällskap och hjälp med lite matningar om jag vill åka bort någon gång.. och inspirationen håller i sig....

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Kan du inte hyra ut en box i stallet så du får sällskap? Det är ju nackdelen med eget stall för det har jag många års erfarenhet att det lätt blir lite ensamt ibland. Jag får också såna här stunder när jag känner att "Nä nu lägger jag av".

Mjo.. Men jag har bara fyra boxar. Alltså om jag ska hyra ut en box måste jag avstå ifrån 3-åringen. Det kanske är det bästa att göra också men man har ju fäst sej vid henne..

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Du kanske känner dej "tvungen" att rida för att du vill kommalångt i tävlingar m.m.QUOTE]

Det känns faktiskt som det är tvärtom. Att jag bara deppar ihop totalt för att jag inte har nått att träna inför. Har ju haft uppehåll med träningen nu i sommar. Inga tävlingar och inga tränare.

Och jag känner ju så att jag också skulle sakna hästarna och ridningen om jag sålde allt.. Men jag kan ju inte låta dom skrutta i hagen heller? Det är ju fina hästar som älskar att jobba..

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Tack för svaret!
Där säger du något! Det känns faktiskt som att jag har för många hästar. Jag jobbar även på ridskola och tar hand om hästarna där så det känns ju extra mycket.

Jo det har ju varit så hittills, att vara hos hästarna har varit en plats att slappna av på. Nu känns det ju bara jobbigt.
Jag har en liten tjej som rider shettisen 1-2 gånger i veckan. Och så har jag en tjej som tjatar och tjatar om att få komma ut och rida men jag har ju ingen lust med det heller! (gud vad egoistiskt).
Fjordingen har vi försökt få medryttare till men det är ingen som vill vara medryttare på en outbildad fjording som inte ens går att rida själv på
Angående connemaran så är det faktiskt en väldigt bra idé, om det inte vore för mej. Han är inte den lättaste att rida, han har kastat av och gjort illa X antal personer. Sen har han inte varit ute på någon tävling alls heller så jag har ingen aning om hur han beter sej där..

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Ja, det kan ju verka som om det är mera som är jobbigt i livet men jag kan absolut inte komma på vad!
Målen jag har nu består ju av "gå ner 5 kilo".. "gå ner 10 kilo" osv. Jag får ingen hjälp för bulimin. Har gått på BUP tidigare men mina föräldrar ansåg att det inte behövdes längre.

Tack så jättemycket för svaret. Kramar.

 

[jenny82]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Jag har oxå kännt så flera gånger, att nu lägger jag av, det kostar bara massa pengar.

Jag har köpt mig en ny 3-åring som är oinriden.
Har haft press på mig att jag måste rida in henne.
Men jag tröttna så mycket på det att jag bestämde mig för att lämna iväg henne på inridning istället.
Nu är kravet borta och det känns mycket bättre

 

[Sputnick]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Har inte läst hela tråden men varför inte skaffa en fodervärd?
Jag tycker att om du har tappat intresset ett tag så kan det vara kul att göra nåt annat.Efter en så lång paus du behöver kan det vara kul att sitta på hästryggen igen för det är ju så det ska vara!

 

[jenny82]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Ja skaffa en medryttare lr en fodervärd till nån av hästarna. Då har du även nån att rida med

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Kan ju uppdatera lite nu då. Jag har haft en lång pratstund med mamma och pappa om att det bästa är att inte köpa 3-åringen. Så nu är det bestämt. Och så ska vi hyra ut boxplatsen som blir över..

 

[TinyWiny]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Ja, det kan ju verka som om det är mera som är jobbigt i livet men jag kan absolut inte komma på vad!
Målen jag har nu består ju av "gå ner 5 kilo".. "gå ner 10 kilo" osv. Jag får ingen hjälp för bulimin. Har gått på BUP tidigare men mina föräldrar ansåg att det inte behövdes längre.

Tack så jättemycket för svaret. Kramar.

Men hallå!!!!!!!!!!

Att gå ner är inget mål så länge du lider av bulimi!!!!

Det är ett symptom på sjukdomen!!!

Vad dina föräldrar tycker om BUP har inte med saken att göra!!!

Det är DU som ska må bra!!!!

Åh vad jag blir ledsen

Hur gammal är du?

Oavsett så måste du ta ansvar för ditt liv, det är ju du som ska leva med dig själv!!!!

Inte dina föräldrar eller någon annan!!!

Oj många utropstecken blir det men jag blir så upprörd av att dina föräldrar inte tycker...

Det verkar som du behöver komma bort från ditt tänk och tänka annorlunda!

En bok eller allra helst en kurs i mental träning hade gjort dig gott!!!

Hoppas att du inte tycker jag är elak, blir bara så arg över att så många människor mår så dåligt helt i onödan

 

[naira]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Jo men mina föräldrar är inte så medvetna om bulimin. Sen har jag så himla svårt att sitta framför någon tant jag träffat några gånger och berätta om allt som är jobbigt.. Om du förstår vad jag menar?

Jag är 15, och nej.. jag tycker inte du är elak Det är skönt att någon bryr sej.

 

[__Stilett__]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

du har för många hästar, jag fick också sådana tankar när jag hade för många. mitt tips är att låt din mor ha fjordingen och så väljer du en av dom andra och så lånar du ut eller säljer resten.

 

[Lantlolla]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Jag tror du gjorde rätt i att inte köpa treåringen.
Skaffa en medryttare på en av pållarna du har och sen hyr ut sista stallplatsen så får du ju många som du kan rida med. Och inte bara din mor!

Jag kan itne säga ngt ang bulimin. Men känner igen mig när du säger att det inte är så kul att prata inför ngn om hur allt är jobbigt osv.

Känner precis likadant!
Men det här med hästandet kommer att lösa sig

 

[Quiss]

Sv: Tröttnat? *väldigt långt*

Jag har själv kännt ibland att jag vill lägga av med hästarna, men tanken på att sälja dem får mig att gråta.
Oftast har det varit under perioder då jag på ett eller annat sätt mått väldigt dåligt som jag funderat på att sluta, men jag har aldrig klarat det helt.
Att skaffa en medryttare och att få en inhyrd i stallet kan faktiskt lätta upp och göra det roligare att komma till stallet och hästarna.
Men vad du väljer att göra, det är upp till dig.
Har tre hästar själv, men nu är det inte bara jag i stallet, utan min sambos dotter rider ponnyn och så har jag en medryttare till en av de andra, och det känns mycket bättre.
Sen har jag ett enormt stöd i min sambo också.
Har du ingen vuxen i din närhet som du kan prata med??
Om du inte tycker om att prata med främlingar om dina problem, kan en pålitlig vuxen som du är bekant med vara ett alternativ.