Jag har varit i Stockholm 2 dagar. Efter jobbet igår åkte jag runt och gjorde lite ärenden. Dels besökte jag en ranverkstad, men ramlisterna där var dyra, så jag köpte inget då. Sen var jag till Biltema och Byggmax innan jag styrde hemåt.
Jag landade hemma i hyfsad tid, runt halv tio och gick och la mig tidigt. Men jag är seg idag. Jag känner att jag hela tiden försöker pusha mig själv att göra saker men allt känns motigt. Jag var ut till ladan och tänkte börja rengöra listerna som ska målas och sättas upp i köket, men då noterade jag att det var mer skador på dem än jag trott. Lika bra att köpa nya då, resonerade jag. Men då hade klockan hunnit bli nästan ett och en koll i mobilen gav mig info om att brädgården skulle stänga klockan ett. Skit då. Som vanligt är det stängt när jag behöver något, så det måste minutplaneras när jag kan handla.
Nåväl, jag fick i alla fall krattat utanför vedboden så jag fick bort allt bös som låg kvar där. Sen tog jag fram en såg med skaft för att se om jag kunde använda den vid beskärningen av mina lönnar. Visst gick det att såga med den, men det var för tungt så jag gav upp. Jag överväger att ta ner de där lönnarna då de ser ut som f-n efter att husets förra ägares snubbe beskar dem och gjorde alla fel man kan göra. Synd att det kommer att ta tid innan ett par nya träd växt upp.
Varför ska det vara så svårt att koppla av hemma? Jag tänker hela tiden att något litet kan jag väl göra. Och jag tycks inte komma någonstans, för det enda jag gör är ju yttepyttegrejer. Nåväl, köket blev ju färdigtapetserat, men det är ju inte slutfört då listerna inte sitter på plats. En skåplucka fick jag på plats i morse, men det är en kvar som inte är uppsatt än. Jag var ju tvungen att ta ner dem förut när jag skulle tapetsera.
Varje liten grej känns som ett projekt. Och idag känner jag mig bara trött och missnöjd med saker. Jag skulle liksom bara vilja rymma någonstans där jag slipper alla to-do-grejer.
Nästa månad ska jag f.ö. börja jobba heltid igen. Det suger, men jag behöver pengarna. Jag lär väl åter hamna i läget jobba-sova och så blir inget annat gjort.
Jag landade hemma i hyfsad tid, runt halv tio och gick och la mig tidigt. Men jag är seg idag. Jag känner att jag hela tiden försöker pusha mig själv att göra saker men allt känns motigt. Jag var ut till ladan och tänkte börja rengöra listerna som ska målas och sättas upp i köket, men då noterade jag att det var mer skador på dem än jag trott. Lika bra att köpa nya då, resonerade jag. Men då hade klockan hunnit bli nästan ett och en koll i mobilen gav mig info om att brädgården skulle stänga klockan ett. Skit då. Som vanligt är det stängt när jag behöver något, så det måste minutplaneras när jag kan handla.
Nåväl, jag fick i alla fall krattat utanför vedboden så jag fick bort allt bös som låg kvar där. Sen tog jag fram en såg med skaft för att se om jag kunde använda den vid beskärningen av mina lönnar. Visst gick det att såga med den, men det var för tungt så jag gav upp. Jag överväger att ta ner de där lönnarna då de ser ut som f-n efter att husets förra ägares snubbe beskar dem och gjorde alla fel man kan göra. Synd att det kommer att ta tid innan ett par nya träd växt upp.
Varför ska det vara så svårt att koppla av hemma? Jag tänker hela tiden att något litet kan jag väl göra. Och jag tycks inte komma någonstans, för det enda jag gör är ju yttepyttegrejer. Nåväl, köket blev ju färdigtapetserat, men det är ju inte slutfört då listerna inte sitter på plats. En skåplucka fick jag på plats i morse, men det är en kvar som inte är uppsatt än. Jag var ju tvungen att ta ner dem förut när jag skulle tapetsera.
Varje liten grej känns som ett projekt. Och idag känner jag mig bara trött och missnöjd med saker. Jag skulle liksom bara vilja rymma någonstans där jag slipper alla to-do-grejer.
Nästa månad ska jag f.ö. börja jobba heltid igen. Det suger, men jag behöver pengarna. Jag lär väl åter hamna i läget jobba-sova och så blir inget annat gjort.