Trotsåldern...

[Scilla]

Jag blir tokig snart... hjälp mig!

Min snart 3-åriga dotter har på sista månadern dundrat i in trotsåldern med dunder och brak.. Hon har blivit värsta drama drottning och klara inte av en tillsägelse dvs det behöver inte vara någon stor tillsägelse utan det kan bara vara så simpelt att något barn säger att den leksaken har jag för att hon ska bryta ihop och gråta STORA krokodiltårar. Idag bröt hon ihop när en pojk på dagiset inte ville pussa henne (hon ääälskar att pussas och kramas) Igår fick hon ett bryt på stormarknads parkeringen när jag sa till henne att hon inte fick smula sönder brödet vi köpt (förklarade lungt och fint för henne och sa inte ordet inte) då bröt hon ihop och skrek dramatiskt FÖRLÅT MAMMA FÖRLÅT MAMMA typ 1000 ggr oj vad jag skämdes för det lät verkligen hemskt och folk trodde nog att jag var värsta barnmisshandlare..

Som ni förstår så överdriver hon sina utbrott men hur ska jag hantera dessa på rätt sätt? just nu så sätter jag mig ner och pratar med henne men då blir hon bara ännu argare och börjar slåss, då säger jag till henne att man slåss inte och hon får säga till när hon är glad igen sedan låter jag henne vara.

Idag var jag tvungen att sätta henne framför askungen för att hennes lillasyster 3 mån skulle få någon sömn överhuvudtaget.

Hur gör ni med era trottsisar?

//Scilla

 

[mimmipigg]

Sv: Trotsåldern...

Stäng öronen och vänta på att hon fyller 18 då kan du sparka ut henne med gott samvete!
Har inga bra förslag förrutom att ignorera beteendet och aldrig låta det leda till något.

 

[fiafjupp]

Sv: Trotsåldern...

Jag har en dotter på lite drygt fem år som har kommit in i ännu en trotsperiod.
Jag har gjort så att när hon trotsar och gör precis tvärt emot vad jag säger, eller slåss ( för det gör hon ibland när hon är riktigt arg ) så tar jag en av hennes leksaker och gömmer den. Fortsätter hon så tar jag en till. Det funkar jättebra!!
Förut har har hållt på och tjatat på henne att hon ska sluta och vi har varit så osams.. nu brukar det räcka med att jag säger till henne en gång för att hon ska sluta, annars vet hon att en leksak ryker!!
Det spelar ingen roll om vi är på affären eller om vi nån annanstans, för hon vet att när vi kommer hem så försvinner en leksak om hon har hållt på och bråkat...
Sen brukar hon få tillbaka den dagen efter om hon har låtit bli att bråka..

 

[Purjo_den_vilde]

Sv: Trotsåldern...

Det är en väldigt känslig ålder!!!

Bit ihop och härda ut och framför allt..... GE INTE EFTER!!

Om jag och min dotter (5 år) börjar bråka så brukar jag alltid sätta mig ner och prata med henne, fråga henne varför och lyssna på henne, framför allt ta mig den tiden hon behöver.


Berätta gärna för henne om saker som du gjorde när du var liten, tala om att mammor och pappor oxå har varit busiga!

 

[gulan]

Sv: Trotsåldern...

Har du provat att inte sätta dig ner och förklara? Bara kort och gott säga åt henne att sluta med det hon nu gör. Blir det kraftig reaktion, prova att säga åt lite mer på skarpen eller ignorera beteendet.
gulan fd.gulla

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Har du provat att inte sätta dig ner och förklara? Bara kort och gott säga åt henne att sluta med det hon nu gör. Blir det kraftig reaktion, prova att säga åt lite mer på skarpen eller ignorera beteendet.
gulan fd.gulla

Jag håller med dig lite där. Det finns ingen anledning att göra en höna av en fjäder. Sånt där beteende är ju mest ett försök att få en massa uppmärksamhet. All uppmärksamhet är bra vare sig den är negativ eller positiv, tycker ju barnen och märker de att de får en massa uppmärksamhet genom att bete sig på ett visst sätt så gör de ju så!

 

[Petruska]

Sv: Trotsåldern...

Jag håller med dig lite där. Det finns ingen anledning att göra en höna av en fjäder. Sånt där beteende är ju mest ett försök att få en massa uppmärksamhet. All uppmärksamhet är bra vare sig den är negativ eller positiv, tycker ju barnen och märker de att de får en massa uppmärksamhet genom att bete sig på ett visst sätt så gör de ju så!

Och eftersom de vill ha uppmärksamhet bör de inte få det, eller? Vad i all världen menar du?

Ska vi lära dem att vad de än tar till så uppmärksammar vi dem bara när det av någon anledning passar oss själva???

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Och eftersom de vill ha uppmärksamhet bör de inte få det, eller? Vad i all världen menar du?

Ska vi lära dem att vad de än tar till så uppmärksammar vi dem bara när det av någon anledning passar oss själva???

Nu tror jag att du missuppfattade mig lite här. Vad jag menar är att man inte ska "belöna" trots med uppmärksamhet. Självklart ska barnen få uppmärksamhet! Men är det inte trevligare för barnet och dig själv om barnet får uppmärksamheten av bättre anlednigar än trots? Vi ska inte lära dem att de får uppmärksamhet när det passar oss, men jag tycker då rakt inte att de ska få uppmärksamhet när de trotsar. Uppmärksamhet handlar väl om ömsesidig respekt och det ska vi väl lära våra barn. Hur tror du att ett barn som bråkar sig till uppmärksamhet fungerar senare? Vad lär sig barnet då? Jo, att om jag bråkar så får jag uppmärksamhet.

 

[Scilla]

Sv: Trotsåldern...

Fast jag är så illa nog tvungen att ge henne "uppmärksamhet" annars kan hon skada sig själv för när utbrotten kommer så slår hon hej vilt överallt och slänger sig ner precis var som helst. Jag sitter inte och gullar med henne om någon tror det men jag tar tag i henne och försöker få kontakt med henne sedan lyfter jag henne till en säker plats där hon får ha sina utbrott ifred och jag säger till henne att hon får komma till mig när hon lugnat ner sig. Idag tex slängde hon sig i en snöhög och slet av sig kläderna och jag kunde knappast lämna henne där dels pga av en 70 km-väg som låg jämte och dels pga att hon kände inte kylan och skulle inte hitta hem själv.

 

[Petruska]

Sv: Trotsåldern...

Nu tror jag att du missuppfattade mig lite här. Vad jag menar är att man inte ska "belöna" trots med uppmärksamhet. Självklart ska barnen få uppmärksamhet! Men är det inte trevligare för barnet och dig själv om barnet får uppmärksamheten av bättre anlednigar än trots? Vi ska inte lära dem att de får uppmärksamhet när det passar oss, men jag tycker då rakt inte att de ska få uppmärksamhet när de trotsar. Uppmärksamhet handlar väl om ömsesidig respekt och det ska vi väl lära våra barn. Hur tror du att ett barn som bråkar sig till uppmärksamhet fungerar senare? Vad lär sig barnet då? Jo, att om jag bråkar så får jag uppmärksamhet.

Fast allt s.k. trots jag har varit med om från barn har handlat om att barnet nått något slags mognad som jag inte förrän i efterhand varit kapabel att se. Men jag har alltså alltid tyckt i efterhand att jag ser det. Jag tror att det s.k. trotset väldigt ofta handlar om att barnet lärt sig något, mognat, och att föräldern inte hängt med. Vilket inte är det lättaste att göra heller!

Det betyder att "trots" är ett gott skäl för uppmärksamhet, då man troligen missat något slags lite diffust utvecklingssteg. Det är inte samma sak som att belöna dåligt uppförande!

Dessutom vill jag själv ofta ha lite extra uppmärksamhet när jag har det jobbigt på något sätt, och jag tror nog att jag oftast är lite jobbig (vuxentrotsig, kanske) när jag har det jobbigt. Är denna jobbighet ett gott skäl för mina närmaste att ignorera mig tills jag skärper mig? Om inte, varför ska man göra det med barnen då? De är ju ännu mer utlämnade till de vuxna i sin närhet.

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Fast jag är så illa nog tvungen att ge henne "uppmärksamhet" annars kan hon skada sig själv för när utbrotten kommer så slår hon hej vilt överallt och slänger sig ner precis var som helst. Jag sitter inte och gullar med henne om någon tror det men jag tar tag i henne och försöker få kontakt med henne sedan lyfter jag henne till en säker plats där hon får ha sina utbrott ifred och jag säger till henne att hon får komma till mig när hon lugnat ner sig. Idag tex slängde hon sig i en snöhög och slet av sig kläderna och jag kunde knappast lämna henne där dels pga av en 70 km-väg som låg jämte och dels pga att hon kände inte kylan och skulle inte hitta hem själv.

Jag har inte sagt att du ska strunta i henne och lämna henne någonstans. Det är inte det som det hela handlar om. Jag har själv tre barn och alla har varit tre år. Det är en jobbig ålder och det händer mycket för dem. Jag säger inte att du ska lämna henne i en snödriva utan kläder, jag säger bara att man inte ska låta dem få en massa uppmärksamhet när de beter sig så här. Jag skulle själv bara tagit barnet i fråga under armen, satt henne i bilen eller vad det nu var ni skulle. Jag skulle inte skälla, för det finns det ingen mening att göra. Det bästa är att bara markera att det är jag som är vuxen och jag accepterar inte sånt här beteende från dig.

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Fast allt s.k. trots jag har varit med om från barn har handlat om att barnet nått något slags mognad som jag inte förrän i efterhand varit kapabel att se. Men jag har alltså alltid tyckt i efterhand att jag ser det. Jag tror att det s.k. trotset väldigt ofta handlar om att barnet lärt sig något, mognat, och att föräldern inte hängt med. Vilket inte är det lättaste att göra heller!

Det betyder att "trots" är ett gott skäl för uppmärksamhet, då man troligen missat något slags lite diffust utvecklingssteg. Det är inte samma sak som att belöna dåligt uppförande!

Jag hajjar nog inte riktigt vad du menar med att trots skulle vara att de har utvecklats, jag anser nog mer att det handlar om att de håller på att utvecklas.

Dessutom vill jag själv ofta ha lite extra uppmärksamhet när jag har det jobbigt på något sätt, och jag tror nog att jag oftast är lite jobbig (vuxentrotsig, kanske) när jag har det jobbigt. Är denna jobbighet ett gott skäl för mina närmaste att ignorera mig tills jag skärper mig? Om inte, varför ska man göra det med barnen då? De är ju ännu mer utlämnade till de vuxna i sin närhet.

Jag har inte, någonstans skrivit att man ska ignorera sina barn. Jag skrev i mitt första inlägg att jag höll med gulan lite att man inte ska överdriva det hela. Jag skrev inte att man ska ignorera dem! Jag har visat mina barn när de trotsar att det fungerar inte att göra det och tro att jag ska låta dem få som de vill så länge de beter sig så. Jag har sagt till dem att jag lyssnar inte/hjäler dig inte så länge du beter dig på det viset. När du behandlar mig med respekt och tex ber mig och hjälp isället för att skrika så ska jag hjälpa dig och visa dig respekt.
Om ex min sambo mår dåligt och beter sig som skit mot mig så kan jag väl inte påstå att jag direkt är sugen på att ställa upp för honom. Om han däremot talar om att han mår skit så ställer jag gladerligen upp för honom på alla sätt och vis. Visa respekt, få respekt och vise versa.

 

[Scilla]

Sv: Trotsåldern...

Fast nu tror jag nog att du inte förstå hur jag gör för det enda som skiljer ditt sätt från mitt är att jag säger åt mitt barn att hon inte få bete sig så och sedan ignornera jag henne tills hon lugnat ner sig DÅ får hon min uppmärksamhet. Jag förstår inte varför det skulle vara fel att åtminstonde berätta att man beter sig fel innan man tex lyfts in i bilen.
Min dotter får inte som hon vill när hon trotsar men jag vill ändå lyckas hitta något sätt att umdvika dessa utbrott som kommer helt utan anledning.

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Jag har aldrig sagt att ditt sätt skiljer sig så mycket från ditt. Jag gör precis som du, fast jag tar ingen diskussion alls medans de trotsar. Jag säger bara: Så här beter man sig inte. Inget mer, jag tror inte att en treåring är kapabel att förstå en förklaring om varför osv just när de är trotsiga. Jag bara talar om att så gör man inte. I så fall är det nog bättre att tala om det senare när de lugnat ner sig och verkligen lyssnar. Det är ju inte så stor mening att stå där och prata med en treåring som är helt inne i sitt utbrott. Om det verkligen har hänt en incident som är värd att ta upp gör ju jag det också, men vanligt jag vill inte sova/jag vill ha ditt och datt det är inte mycket att prata om tycker inte jag.
Jag har inte sagt att du gör fel och att jag gör rätt.
Vad det gäller att få slut på trotsandet så är det inte så mycket du kan göra, det går över. Nästan alla barn har lite kriser och trots då och då och jag tror, detta är alltså min åsikt och min teori, att om man inte gör en så stor grej av det utan bara visar och talar om att så här beter man sig inte, så går det snart över. Det har funkar på mina barn, men jag säger inte att det gör det på alla.

 

[Purjo_den_vilde]

Sv: Trotsåldern...

Man ska behandla människor som man själv skulle vilja bli behandlad.... Barn är oxå människor!!

Stå på dig Scilla..... Att vara mamma är inte en dans på rosor och det finns miljoner sätt att uppfostra sina barn på. Det är DU som känner din dotter bäst.

 

[Wassego]

Sv: Trotsåldern...

Man ska behandla människor som man själv skulle vilja bli behandlad.... Barn är oxå människor!!

Stå på dig Scilla..... Att vara mamma är inte en dans på rosor och det finns miljoner sätt att uppfostra sina barn på. Det är DU som känner din dotter bäst.

Japp

Men om man inte vill ha en diskussion om det, ska man nog inte fråga om råd i en tråd heller.

 

[Scilla]

Sv: Trotsåldern...

Eh.. var har jag skrivit att jag inte vill ha en dissusion om det? jag disskuterar gärna och är det någon som har bra tips om hur man går tillväga så läser jag gärna om det.

Jag tror fortfarande inte att du förstår för jag sitter inte och för några långa disskusioner med dottern för det förstår jag ju att det inte går.. jag gör fortfarande som du att jag säger åt henne men dock försöker jag undvika ordet INTE för det triggar igång henne ännu mera, men som sagt jag säger åt henne tex att nu lugnar du ner dig.

Igår läste jag "trotskapitlet" i Barnaboken och där stod mycket bra tycker jag. Bla det att AW anser att trotsåldern är lite av en vädjan från barnet att vi ska leda det rätt och visa barnet att det är jag som vuxen som har ansvaret och sätter regler. Men även att man som förälder har ett ansvar att förbereda barnet för det man har bestämt tex innan man går in i en butik så berättar man för barnet att vi ska bara handla mat idag inget godis och man går inte in i butiken innan barnet bekräftat vad du sagt el om barnet är på lekplatsen så säger man i god tid innan man behöver gå därifrån.

Jo jag vet att det går över det har min käre pappa berättat han har fortfarande kvar bitmärket jag gav honom på axel när jag INTE ville gå ifrån badstranden... Försöker bara hitta sätt att härda ut det..

 

[Petruska]

Sv: Trotsåldern...

Jag hajjar nog inte riktigt vad du menar med att trots skulle vara att de har utvecklats, jag anser nog mer att det handlar om att de håller på att utvecklas.



Jag har inte, någonstans skrivit att man ska ignorera sina barn. Jag skrev i mitt första inlägg att jag höll med gulan lite att man inte ska överdriva det hela. Jag skrev inte att man ska ignorera dem! Jag har visat mina barn när de trotsar att det fungerar inte att göra det och tro att jag ska låta dem få som de vill så länge de beter sig så. Jag har sagt till dem att jag lyssnar inte/hjäler dig inte så länge du beter dig på det viset. När du behandlar mig med respekt och tex ber mig och hjälp isället för att skrika så ska jag hjälpa dig och visa dig respekt.
Om ex min sambo mår dåligt och beter sig som skit mot mig så kan jag väl inte påstå att jag direkt är sugen på att ställa upp för honom. Om han däremot talar om att han mår skit så ställer jag gladerligen upp för honom på alla sätt och vis. Visa respekt, få respekt och vise versa.

Det är ju en intressant skillnad mellan barn och vuxna: Barn, särskilt inte små barn, är inte kapabla att prata om hur de mår, hur det känns, hur de ser sin situation i den relation man har med dem. Vuxna kan, åtminstone i princip och om man har ett minimum av tur, prata om dessa saker och kan därför förväntas ta det ansvara för sina känslor som sådana samtal innebär.

 

[gulan]

Sv: Trotsåldern...

Min dotter får inte som hon vill när hon trotsar men jag vill ändå lyckas hitta något sätt att umdvika dessa utbrott som kommer helt utan anledning.

Du kan hantera utbrotten, men inte undvika dom.
Och just det där som AW skriver att visa barnet att det är den vuxna som sätter gränser och regler. Det vill barnen ochså, fast det vet dom inte om........ Barnet tar ingen skada av om man ryter i eller visar att man blir förargad över hur det uppför sig.
(Om barnet blir så förbannat att det blir okontaktbart är det ingen ide att själv visa att man blir arg/frustrerad.)
gulan

 

[300hk]

Sv: Trotsåldern...

Min 3 åring har nog haft en mild grad trotsålder. Som jag knappt har märkt av,så det är skönt. Hon har alltid lyssnat när man har sagt till henne..Men det kanske kommer senare.