Travet som hobby, yrke eller något annat?

[Netted]

Jag dras med ett... i-landsproblem? Eller kanske mest bara med att ha hamnat på en punkt då man inte vet vad man vill göra med sitt liv. Vad som är värt, vad som inte är värt och om det inte finns annat att hämta någon annanstans.

Jag funderar lite på hippologen nämligen... och vet inte alls hur jag ska tänka eller göra. Då det ändå är 3 år det gäller, så känns det som att man borde vara väldigt säker på vad man gör. Som 20-åring är det dock mycket som sliter i en...

Kan inte NI ge era berättelser om hur det ändå kom sig att ni fortsatte med travet? Jag kan tänka mig att jag inte är den enda som har stått inför detta beslutet? Med tanke på vilken branch det handlar om... Kom igen, jag vill höra positiva, negativa och realistiska åsikter. Berättelser, reflektioner och om ni tänkte med hjärta eller hjärna.

Jag blev en gång avrådd av självaste Herr Hornline...

Ös på!

 

[solros]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Jag arbetar inte profesionellt med trav och har inte gått Hippologen men ger dig lite reflektioner ändå.

Jag valde ganska tidigt att hästar och trav ska vara hobby för mig. Främst av tre anledningar:
- Det är ett tungt slit att livnära sig på hästar, inte så mycket när man är ung, men i längden är det kallt, tungt, smutsigt, långa dagar o s v
- Det är svårt att tjäna ordentligt med pengar
- Man måste ta affärsmässiga beslut, sälja älsklingshästen för det är en bra affär, gör sig av med favoriten för att den inte genererar pengar... Om man inte är ekonomisk oberoende förstås.

Jag har ett kontorsjobb, tjänar så mycket pengar att det inte är något problem att ha hästar. Jag har alltid gjort överenskommelse med min chef vid anställning om att ha extra flexibla arbetstider, för tävling, veterinär och annat som behöver ske på arbetstid. Skulle detta inte vara möjligt kommer jag inte att ta jobbet alternativt sluta om chefen/företaget inte håller sin del av avtalet. För att kunna göra sådana överenskommelser är det bra att ha kompetens som är svår att få tag på, det har jag. För mig är hobbyvägen helt rätt. Jag pluggade, jobbade hårt och målmedvetet och gör "karriär". Nu sitter jag på ett bra jobb men det är klart att det har kostat att ta mig hit...

Travet som branch är kanske lite speciell men antingen så har jag vant mig eller så har det ändrat väldigt mycket de senate 25 åren? Att branchen är som den är tycker inte du ska låta dig påverkas av, du väljer hur du bemöter det och så är det i alla brancher. Jag har varit kvalitetschef i fordonsindustrin så jag vet.

Vad som är rätt för dig kan ju bara du bestämma. Vad vill du? Vill du ha egna hästar? Kan du tänka dig att jobba med något annat än hästar? Även om du väljer Hippologen så måste du inte jobba med det resten av ditt liv. Jag jobbade med det jag utbildade mig till i ca 3,5 år. Men kunskaperna har jag fortfarande nytta av

 

[Netted]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Tack för dina reflektioner! Väldigt hjälpsamma. Det känns som en jättebra lösning du har hittat. Riktigt bra att du har lyckats få den kompetensen så att du kan förhandla till hobbyns fördel!

Precis det där har jag tänk lite på också, att egentligen är det ju så oavsett yrke, om man ska satsa på NÅGOT att man måste KÄMPA, lägga ner tid, slita och ha det som en livsstil.

Nu har jag suttit och skrivit & raderat flera funderingar... jag får försöka se om jag kan samla mina tankar senare, det blir lätt lite mycket på en gång.

Kan tillägga: Reflektioner från er som valde att inte ha travet i ert liv får gärna komma fram också! Är medveten om att det finns gott om "fd. travfolk" här.

 

[jesse]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Jag körde eget som yrke i en 3-4 år men insåg till sist att det inte riktigt var ekonomi i det och har det istället som hobby. Jag utbildade mig till fysioterapeut för hästar och startade företag och skulle ta emot konvalecenter för rehab och träning osv. I början åkte jag runt hos lite kunder och det var på den tiden det var ganska nytt så det fanns inte så mycket konkurrens

Vad jag gjorde fel var att jag inte höll min linje eller vad man ska kalla det. Jag levde då tillsammans med en proffesionell travtränare och det som från början verkade vara en jäkligt bra affärside spårade ur lite. Det här med fysioterapin kom lite i skymundan och istället blev det mer rationell travträning. Från början hade jag ett par, tre egenägda hästar som det sista året var en 15-20 stycken Jag vill inte ens räkna hur många jag hade Och det är klart, vissa hästar blir man ju sjukt fäst vid och kunde inte göra sig av med fast de egentligen inte fanns en chans på miljonen att de skulle generera i en krona tillbaka och det är då det börjar kosta

Hade kunnat fortsätta med det som yrke om jag hade lärt mig att antingen köra linjen med fysioterapi fullt ut eller om jag hade kunnat sälja hästarna då man fick ett bra bud på dem...men hur lätt är det...
Om jag köpte en häst för fem tusen, hade den i en månad, startade och hästen vann "med hela upploppet" och kusken bjöd i närheten av sexsiffrigt belopp...Ja hade man haft lite vett där så hade man ju sålt såklart Istället fortsätter man och rackla på. Den hästen vann förvisso 11 lopp och var med flitigt inom V75 cirkusen men slår man ut det hade det varit en tiodubbelt så bra förtjänst att sälja den efter första loppet då man fick ett hyggligt bud...

Har man det som yrke är det precis som solros säger-du måste kunna sälja din favvohäst utan att blinka för att det är ditt leverne. Har man det som hobby-ja, då kanske man kan rackla på med en mindre bra häst mer för att det är kul. Ska man ha det som yrke måste man klara av pressen, som faktiskt uppstår av att få in pengar. Man kanske tvingas sälja en häst som man vet är riktigt talangfull för att man måste göra sig av med den för att den inte tjänar pengar just då vilket inte är så kul...

Men å andra sidan finns det ingen period i livet som tillfredställt mig så mycket som de åren Hade jag ekonomi skulle jag inte tveka en sekund att köra det igen trots kylan, allt jävla jobb, alla mil efter vägen, all gråt och tandagnissel, all frustration...Men samtidigt den underbara lyckan och tillfredställelsen att få jobba med det man älskar mest av allt. Det var ett underbart liv att varje morgon åka till stallet och allra bäst gillade jag tävlingsbiten. Att packa bilen och finkan, smörja grejorna, fixa till hästarna och åka på turne som jag kallade det. Vissa kvällar var man tyst och sammanbiten då man åkte hem, andra kvällar sken man ikapp i bilen och hade svårt att hålla sig för skratt. Det var kanske det som var tjusningen?! De var lärorika år iaf.

 

[solros]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Ja, för mig har det löst sig jättebra Men det har inte varit en räkmackeresa.

Alla jobb är inte som en livsstil. Av alla jobb jag haft efter jag blev klar med min utbildning har bara ett varit en "livstil", alltså jag levde det jobbet i stort sett dygnet runt, året om. Övriga har varit rätt ledigt när det varit ledigt, t ex semester även om jag kollar min jobbtelefon varje dag.

Kämpa och jobba hårt måste man vara beredd på om man ska bli framgångsrik, oavsett vad man väljer tror jag

Exakt vad är Hippologen? Vad blir man? (helt okunnig)

 

[Corminta]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Jag tycker att du ska fundera over om hippologen verkligen ar ratt vag att ga oavsett om du vill jobba professionell med trav eller ej.
Kan det vara mer gangbart for dig att jobba med erfarna inom branschen pa olika stallen / nivaer istallet for att ga i skolan?

Jag vet inte exakt vad hippologen innebar men skulle tror att du lar dig precis lika mkt om inte mer hos en erfaren yrkesutovare, bade i sverige och utomlands.
Finns det andra fordelar med att ha ett "intyg" an att inte ha det?
Jag antar att du anda kommer lagga en hel del tid pa APU och det kanske hade varit vettigare att ta sig till ett stall dar de ar kunniga men framforallt villiga att lara ut.
Om du nu valjer det tank da pa att det ar en laro period.
Undvik att vara "vet bast" eller att lagga in dina egna personliga asikter i hur saker och ting gors. Det kanske inte blir precis sa som du vill ha det men ingen vill lara ut till ngn som rackar ner pa en. Oavsett om det ar bra eller daligt!
Ibland kan det faktiskt vara moraliskt riktigt att inte folja sina principer for att sedan fa en livstid av det du personligen vill gora.

Angaende yrket i sig.
Det ar tufft! Du vet sjalv hur kul det ar att jogga sin tionde hast nar det ar minus 20 och vinden yr. Hur kul det ar att aka fem timmar enkel vag for att starta och komma sist pga kuskfel/tappad sko/otur i loppet/daligt spar - igen och igen.
Hur det ar att fa en agare som ar missnojd nar hasten missar pengar for forsta gangen efter att ha sprungit in en miljon pa tre manader (igarkvall - skitkul!)
Agare i sig ar faktiskt min och makens least favorit nar det kommer till industrin. De vill ga fortare och tidigare an du anser och hasten klarar. De gnaller pa kostnaderna att ha hast. De dyker upp i tid och otid och "ska bara prata" vid lunchtid en fullsmockad dag nar du eg ska vara pa lopp. Rakningar och bookkeeping ar inte direkt roligt heller. Och sorry men ska du gora det som proffs maste du ha agare - vare sig du vill eller ej.

Tank igenom det mer an en gang. Ar det en hobby eller ar det ditt drom yrke. Vill du spendera 80 timmar / vecka i stallet de nastkommande 50 aren?

Oavsett vad du valjer - lycka till. Och aven om det blir svarare kommer det aldrig bli forsent att andra sig!

 

[solros]

Sv: Travet som hobby, yrke eller något annat?

Ska tillägga att om jag varit ekonomiskt oberoende hade jag inte suttit på ett kontor utan haft några stycken egna hästar och bara jobbat med dem.