Träningshjälp/tips?

OUL

Trådstartare
Hej på er!

För ett tag sen vädjade jag efter råd här på buke om min jaktgalna blandrastik. En del har hänt! Inte jättemycket, men en del. Jag har framför funderat på allvar om jag överhuvudtaget ska ha kvar henne, och kommit fram till att jag inte är redo att ge upp ännu, hon betyder för mycket.

Jag har inte kontaktat någon jägare om att eventuellt låna ut henne på jakt då jag har svårt att tro att någon duktig, okänd jägare vill prova jaga med den blandningen hon är och de jägare jag känner vill jag inte att hon ska vara hos, helt enkelt för att vi inte har samma hundsyn. Så, jag har beslutat mig för att jobba bort detta så gott det går. Jag har absolut ingen aning om hur, så om någon månad ska vi gå en antijakt-kurs hos en instruktör som jag förstått ska vara duktig. Så länge håller vi oss helt enkelt bort från skog med vilt.

Vi har införskaffat oss en dragsele och hittat två stycken som vill hjälpa oss lite, tanken är att hon ska få dra mig på spark så småningom. Jag hoppas att om hon får utlopp för sin fysiska energi mer än vad hon får nu så blir den andra träningen lite enklare. Kanske.

För nu ska vi börja träna på allvar! Hon är som hon är dels på grund av blandningen och henne inte-så-fantastiska psyke men också, kanske framförallt, för att hon var en alldeles för svår hund för en helt oerfaren och opåläst förstagångsägare. Jag tar på mig detta helt och hållet, problemen vi har nu är mitt fel. Så nu ska jag (fortfarande förstagångsägare men väldigt mycket mer påläst, dock oerfaren) försöka komma till rätta med detta. Så jag skulle verkligen uppskatta lite mer input från er erfarna, duktiga hundägare! Vad jag har kommit fram till att vi måste träna på är: jaktbeteendet, hundmöten, inkallning + stoppord, miljöträning. Till att börja med. Vi måste ungefär börja om från början alltså.

Det största problemet vi har utöver jaktinstinkten är hundmöten. När hon var valp fick hon hälsa på i princip alla vi mötte på promenad. Hundar som människor. Både valpkursen och bland de jag frågade om råd på den tiden poängterade att socialträning är oerhört viktig och uppmanade mig att låta henne hälsa på mååånga hundar och mååånga olika människor. Detta byggde upp en förväntan om att hon skulle hälsa på allt och alla, hon blev osäker, och så småningom resulterade det i att hon numera morrar, skäller och gör utfall på hundar. Hos människor visar det sig oftast genom galen glädje eller om hon anser att människan är suspekt (hon ogillar främst när hon inte kan se ansiktet, t.ex. om personen har huva och halsduk) så morrar hon. Jag tycker att hon har ett väldigt märkligt beteende här. Hon har inga problem med hundar på avstånd, men när de passerar en magisk gräns så blir hon som förbytt. När mötande hund har gått förbi så lugnar hon ner sig väldigt fort och så är allt som vanligt igen. Om vi passerat hunden två-tre gången på promenad så det plötsligt inga problem alls utan då gnäller hon som hon gör när hon blir galenglad och vill hälsa. Hon får naturligtvis inte det, men kan någon hjälpa mig att tolka detta beteende? Ska tilläggas att i hundsamlingar är det inte ett problem (veterinär, kurs med många deltagare), då är det som att hon känner att hon är "övermannad" eller något, hon gör i alla fall inga utfall då och morrar inte.

Min tanke var att ta instruktörslektioner. Men så hittade jag kommunikationsmetoden och vill verkligen testa det, tyvärr finns det inga utbildade instruktörer i Norrland men eventuellt ska vi åka ner och ta en helgkurs till våren. Jag vet bara inte hur jag ska jobba med det fram till dess... Tips här? Någon som har provat kommunikationsmetoden? Ska vi försöka göra det själva eller ska vi ta lektion för en annan instruktör medan?

I övrigt så får ni gärna komma med era bästa tips för att träna inkallning och miljöträning. Hon är katastrofalt miljötränad och är som sagt osäker, hur hade ni börjat då? Egentligen uppskattar jag alla tips, råd och kommentarer ni har! :)
Tänk; hur hade ni gjort om denna hund kom till er nu? Jag är medveten om att majoriteten av er inte skulle ta i henne med tång, men låtsas!

Mvh
Träningstaggad hundägare
 
För det första är det viktigt att du uppfattar information på riktigt sätt

Jag har svårt att tro att tränaren på valpkursen menade att ni skulle hälsa på dom ni mötte på promenad, det är som att bädda för problem

Nu tränar jag inkallning med min valp. Sambon håller henne, jag springer iväg 20 meter, sätter mig på huk och ropar hit. Hon kommer springande som en liten kanonkula, godis och bus när hon är framme.

Träna hundmöten med att du inte gör något öht, fortsätt bara gå, titta rakt fram

Mitt tips. ..
Gå en bra kurs och lär dig läsa av och förstå din hund, det är vad det handlar om i alla situationer
 
För det första är det viktigt att du uppfattar information på riktigt sätt

Jag har svårt att tro att tränaren på valpkursen menade att ni skulle hälsa på dom ni mötte på promenad, det är som att bädda för problem

Nu tränar jag inkallning med min valp. Sambon håller henne, jag springer iväg 20 meter, sätter mig på huk och ropar hit. Hon kommer springande som en liten kanonkula, godis och bus när hon är framme.

Träna hundmöten med att du inte gör något öht, fortsätt bara gå, titta rakt fram

Mitt tips. ..
Gå en bra kurs och lär dig läsa av och förstå din hund, det är vad det handlar om i alla situationer

Hej, och tack för ditt svar!

Eftersom du inte var på valpkursen så får du helt enkelt tro på mig eller så gör du inte det, men jag fick lära mig att det var av största vikt att låta valpen träffa många hundar. Självklart sas det inte att jag skulle hälsa på varenda en vi mötte på promenad men jag skulle låta henne hälsa på flera olika hundar varje dag. Vilket blev på promenad.

Vi har tränat på inkallning på det sättet, jag efterlyser mest hur man går vidare men det framgick nog inte. :)

Att bara gå framåt vid hundmöten hade fungerat om jag gjort det sen hon var valp, som man ska göra. Men nu är vi där vi är och det funkar inte att göra så, överhuvudtaget.

Ang. kurs; om det fanns en "lär dig förstå och läsa av din hund"-kurs så skulle jag inte tveka en sekund men det verkar inte vara så vanligt. Jag har då aldrig sett någon. Jag antar att det är instruktörslektioner som gäller då?
 
Der finns flera duktiga privatinstruktörer som håller kurser och läger i relationsbygge och vardagslydnad. Tom online. Google is your friend.
 
Ja vardagslydnad finns ju såklart men det känns inte riktigt aktuellt när det gäller sådana problembeteenden som vi har. Men jag kanske tänker fel då. Jag har googlat, hittar bara förstå/läs din hund vid speciella tillfällen som viltspår eller jakt. Kan ju hända att jag söker på fel ord då.

Men jag fick ett tips på instruktör i närheten av mig så jag ska undersöka det :)
 
Jag som har en stressad hund vid hundmöten. För glad skit så arbetar jag med att han ska koncentrera sig på mig. Arbetade från håll och kom närmare och närmare. Nu kan vi arbeta bland folk och hundar, men när han blir uppe i varv får jag motivera än mer. Jag hade tränat på håll och fokuserat på passivitetsträning.
 
Ang hundmöten. Hade stora problem med det med min förra hund. Tog hjälp av privat instruktör. Om vår metod var den bästa vet jag inte men det funkade för oss.
Nummer ett var att hitta en BRA kontakt mellan mig och hunden så fokus låg på mig och inte mötande hund. Jag behövde helt enkelt bli roligare och intressantare än hundmötet. I vårat fall blev det godis och "glada rösten" för att hålla fokus på mig medans vi bara passerade rakt förbi mötande i total nonchalans. Godiset hade jag i munnen och spottade ut till hunden direkt efter mötet för att kunna belönafort. En klicker kan också vara bra att ha. I alla hundmöten fick jag jobba aktivt med henne för att hålla fokus på mig. Min nuvarande hund struntar i godis så hade jag behövt göra något liknande med honom så hade det fått bli kamptrossen och "busrösten". Ta det som din hund älskar mest för att hålla fokus från mötande.

Sen det där med att låta hundar hälsa på allt.....ingen bra idé. Då okejar man för hunden att hälsa och leka med allt och alla. Ett konstigt råd du fick. Bättre att hunden lär sig att i koppel går man och uppför sig. Lek sker lös på avskild på lämplig plats som husse/matte okejat.
Att låta hundar hälsa på alla kan även föra över smittor. Särskilt dumt med en valp.

Hoppas du hittar en bra tränare och lycka till :)
 
@OUL När du möter samma hund för 3:e, 4:e osv gången på samma runda så ger den hunden samma signaler/kroppsspråk till din hund varje gång och då har din hund fått extra tid på sig för att uppfatta den andra hundens signaler/kroppsspråk rätt och blir då mer avslappnad.
 
Det är inte alls ovanligt att en hund som har problem med andra blir "magnetiserad" inom vissa avstånd. Så länge triggern är tillräckligt långt bort kan hunden reagera på flera olika sätt (däribland kontaktförsök, som tex lekinviter), men inom den magnetiska zonen reagerar hunden med "Det är för nära för att jag ska ha alternativ! Finns bara en sak att göra: skrämma iväg eländet!" (Eventuellt inte bara skrämma utan rent av attackera, beroende på egenskaper hos den osäkra hunden...) Magnetzonen bör man alltid hålla sig helt utanför! Varje gång hunden hamnar där så blir det som regel värre - hon lär sig att det händer mycket riktigt skitläskiga saker i närheten av andra hundar (eftersom hon först byggde negativ förväntan/oro/stress, och sen trängdes i ett avstånd som hon uppfattade som hotfullt och obehagligt). Jobba utanför den zonen, för att kunna nå fram till henne.

Det är också rätt vanligt att en hund med problem är både rädd och frustrerad. Kombinationen osäkerhet-nyfikenhet är trots allt det som lätt skapar problemen, så att din hund både vill fram och vill hålla andra borta är varken ovanligt eller konstigt. Däremot gör det saken svårare än om hon bara vore rädd eller frustrerad, eftersom det är en konflikt som måste lösas från båda ändar för att det ska funka...

Kommunikationsmetoden vet jag inget om, men vet att @Blueberry som sagt har pejl på den och den verkar bra. Efter vad jag förstått(?) liknar den BAT, vilket är vad jag fått bäst resultat med på Monster.

När det gäller att du hittat en tränare som är bra på problemhundar så låter det jättebra - OM det är rätt sorts tränare! Det finns gott om Cesarkloner där ute, som är "fantastiskt duktiga experter på just problemhundar" (eller "red zone-hundar" om de är riktigt övertydliga... :meh:). Passa dig för dem! Allvarligt.

Sen håller jag med @Migo om att det kan vara jättebra att träna mer grundläggande än specifikt på mötesproblemen! Samarbete, samarbete, samarbete, det är enda chansen att komma någon vart oavsett vilken metod du använder att träna just problemen med. Och samarbete bygger du bättre i vardagen, än i problemsituationerna.

Kan tillägga också att jag absolut tror att du kan ha fått idiotiska råd på valpkurs! Det finns otroligt mycket dumt och/eller ogenomtänkt man kan får höra, även från enormt erfarna instruktörer emellanåt...
 
När det gäller hundmöten så fungerade till exempel inte klassisk skvallerträning med Ivan, det var (är) oerhört otäckt för honom att släppa den andra hunden med blicken och vända sig mot mig, det gjorde inte honom det minsta trygg eller positiv till skvallret – utan precis tvärtom.

Nu räcker det med att säger "Bra!" när han får syn på den andra hunden (dels för att visa att jag också har sett den och har koll på läget), så får han det stöd som han behöver, börjar jobba med lugnande signaler på direkten och sköter hundmötet själv. Hundar som överraskar honom är däremot fortfarande svåra, så klart.
 
När det gäller hundmöten så fungerade till exempel inte klassisk skvallerträning med Ivan, det var (är) oerhört otäckt för honom att släppa den andra hunden med blicken och vända sig mot mig, det gjorde inte honom det minsta trygg eller positiv till skvallret – utan precis tvärtom.

Nu räcker det med att säger "Bra!" när han får syn på den andra hunden (dels för att visa att jag också har sett den och har koll på läget), så får han det stöd som han behöver, börjar jobba med lugnande signaler på direkten och sköter hundmötet själv. Hundar som överraskar honom är däremot fortfarande svåra, så klart.

Har samma/liknande erfarenheter av skvaller, funkade inte alls för oss. Nu däremot, när det faktiskt känns som vi börjat komma någonvart (peppar, peppar, osv), så har jag även börjat lägga till skvaller och det funkar! Han tycker till och med det är rätt kul (på säkra avstånd, givetvis...), så jag har faktiskt tänkt börja lägga till det lite mer nu - fast försiktigt, och dessutom jobba mer på min timing som inte är den bästa tyvärr...

I alla fall Monster är en sån hund som man kan "jobba för långt", alltså det går att få honom långt över gränsen han är bekväm med sålänge han jobbar. Många tränare har ansett att det är jättepositivt - träng honom närmre i arbete, så får han upptäcka att han både kan behärska sig och uppleva att den andra hunden faktiskt inte är farlig. Så funkar det inte för honom, även om han inte gör några utfall utan jobbar "fokuserat" förbi, så bygger han obehag för framtiden. Tror det var något liknande som hände med skvallret för oss, han behöver få själv kontrollera att det inte är något hot och välja att inte agera - med skvallret så blev det "jobb", och något han kunde gömma sig i men vi alla fick betala för senare. Jag vet att det kan ses som väldigt kontroversiellt av en del, men inte alla hundar funkar lika. ;)
 
Det är inte alls ovanligt att en hund som har problem med andra blir "magnetiserad" inom vissa avstånd. Så länge triggern är tillräckligt långt bort kan hunden reagera på flera olika sätt (däribland kontaktförsök, som tex lekinviter), men inom den magnetiska zonen reagerar hunden med "Det är för nära för att jag ska ha alternativ! Finns bara en sak att göra: skrämma iväg eländet!:meh:...

Det kluriga är att hunden lyckas ju skrämma iväg den andra hunden varje gång eftersom den ju försvinner åt andra hållet. Alltså blir beteendet mer befäst för varje hundmöte där den egna hunden tillåts göra utfall.
 
Det kluriga är att hunden lyckas ju skrämma iväg den andra hunden varje gång eftersom den ju försvinner åt andra hållet. Alltså blir beteendet mer befäst för varje hundmöte där den egna hunden tillåts göra utfall.

Javisst är det så! Men det är ju dessutom bara en del av befästandet, inte bara "lyckas" det dåliga beteendet (hunden tror att den slapp slåss för att den lyckades skrämma iväg hotet) utan hunden får en bekräftelse på vad den "bara misstänkte" när den såg triggern på lagom avstånd: Det här kan bli läskigt --> det här håller på att bli läskigt --> nu är det skitfarligt, jag måste göra nåt!!! Hamnar man i tredje läget där så kan man själv stå där och tycka hur mycket man vill, att hunden borde fatta att det inte alls är nåt farligt för inget händer ju - men för hunden händer det ju visst nåt, den upplever att den är i fara oavsett om den faktiskt åker på däng eller ej...

Det är alltså beteendet som befästs, och associationen. Viktigt att undvika att hamna där, för att komma någon vart i träningen. :)
 
Tack för alla svar!

@dpmatte Det var min teori också men hon gör likadant även om hon inte fysiskt sett hunden. Grannhunden t.ex. träffade vi första gången och hon hann göra utfall. Sen gick det ungefär en vecka, vi träffade inte den hunden alls men hon har ju förmodligen känt lukten av den på promenad och i trappuppgången, nästa gång vi träffade denna hund så ville hon absolut fram och hälsa. När hon inte får hälsa början hon "skrikgråta" också... Numera accepterar hon den bara.

@Blueberry Jag har googlat, gått med i gruppen på fb och sett maaassor av youtubefilmer om kommunikationsmetoden men jag är så rädd att göra fel. Det känns svårt att hitta de små lugnande signalerna och att precis i rätt tillfälle sätta henne. Tyvärr har jag räknat lite på vad det skulle kosta att åka ner och ta en helgkurs och det är ca 2/3 av min månadsinkomst och jag hinner inte spara till det innan kursstart..

@Monstermom Som jag försöker gå omvägar runt andra hundar på promenader! Men det går inte alla gånger och varje gång det inte går så blir det mycket värre. Numera undviker jag att träffa människor och hundar överhuvudtaget men det känns inte hållbart. Fruktansvärt jobbigt för jag vill ju promenera mer med henne än vad vi gör men promenaderna är så otrevliga och jobbiga att jag verkligen drar mig för det :(

Jag har hittat en hundmöteskurs som jag tror vi ska ta. Sen känns det bättre att träna hundmöten på avstånd arrangerat, så det inte blir som en så stor överraskning att det kommer en hund (för mig alltså). Så det ska jag försöka ordna. Bara så svårt att hitta hundar som är snälla och som vi inte känner... Ägare till hundar som inte har hundmötesproblem brukar inte vilja träna just det. Jag har tränat på avstånd på t.ex. bruks när det tränas lydnad men det är inte lika mycket av ett problem så, det är just de där 15 sekunderna då man passerar som är svåra.
 
@Monstermom Som jag försöker gå omvägar runt andra hundar på promenader! Men det går inte alla gånger och varje gång det inte går så blir det mycket värre. Numera undviker jag att träffa människor och hundar överhuvudtaget men det känns inte hållbart. Fruktansvärt jobbigt för jag vill ju promenera mer med henne än vad vi gör men promenaderna är så otrevliga och jobbiga att jag verkligen drar mig för det :(

Jag förstår att det är skitjobbigt! När Monster var som värst lämnade vi inte gården annat än efter midnatt eller om det var snöstorm... Till och med att köra iväg till någon ödsligare plats (vi bor i ett samhälle) var riskabelt, det kan dyka upp någon var som helst. När Monster var som värst kunde han inte se hundar på rejäla avstånd ens (gott och väl över 500m, kommer inte ihåg riktigt längre men har det nerskrivet i nån logg nånstans tror jag...) utan att bryta ihop totalt! Så tro mig, jag fattar att det är svårt.

Det gäller "helt enkelt" (jovisst...) att hitta det där verktyget man behöver för att ta sig över knycken och börja färdas åt rätt håll. Ett problem är dock att man blir benägen att leta det där verktyget lite väl entusiastiskt, och blir ett lätt byte för diverse "problemhundsexperter". (Det var väl ungefär så vi hamnade i läget att smyga omkring mitt i natten för att hålla ungefär en kilometers radie till andra hundar. :banghead:) Så var kritisk, bättre att stå stilla än färdas åt fel håll!

För vår del var det BAT som blev räddningen, för er blir det kanske något annat. Men till dess du börjar komma någon vart med just problembiten, jobba på vardagsdetaljerna sålänge! Kontakt och fokus är guld värt, hur ni än tränar just utfallen senare! Det är också jätteviktigt för att ni båda ska orka och må bra, att ni har ett samarbete åtminstone hemma som ni är lyckliga med och som fungerar. För det nöter på en, att misslyckas hela tiden, att hunden far så illa av sitt eget beteende och att man inte kan göra något åt det. Man kan inte ha det så, så om du inte kan komma åt de stora problemen just nu, börja nagga på kanterna istället. :up:
 
  • Gilla
Reactions: OUL
Men till dess du börjar komma någon vart med just problembiten, jobba på vardagsdetaljerna sålänge! Kontakt och fokus är guld värt, hur ni än tränar just utfallen senare! Det är också jätteviktigt för att ni båda ska orka och må bra, att ni har ett samarbete åtminstone hemma som ni är lyckliga med och som fungerar. För det nöter på en, att misslyckas hela tiden, att hunden far så illa av sitt eget beteende och att man inte kan göra något åt det. Man kan inte ha det så, så om du inte kan komma åt de stora problemen just nu, börja nagga på kanterna istället. :up:

Har du några tips på bra kontakt- och samarbetsövningar? Hur jobbar man liksom på det? Känns jättesvårt tycker jag. Vi gör rätt mycket kontaktövningar som man gör som valp (kolla på matte = belöning) och numera går hon "fot" (inget kommando dock) stora delar av promenaderna för att det är gott med godis liksom, men så fort det kommer en hund eller katt eller suspekt människa så slutar hon och jag lyckas inte återuppta kontakten. Vanliga, ickekonstiga, människor fungerar dock för det mesta nu! Det är bara så svårt att långsamt öka svårighetsgraden när man konstant misslyckas på promenad och tar två steg tillbaka.
 
Jag tycker det låter som du pressar hunden i saker hon inte klarar av?

Jag menar inte att du ska träna på saker för att få promenaderna lättare i första ledet, utan att du ska träna på saker för att bättra på samarbetet! Punkt. Enbart det. När det sen funkar, först försöker du utöka till att använda det i svårare miljöer. Försöker du använda dig av övningar som hon inte klarar av under störningar, så försvagar du det önskvärda beteendet (tex fot) och ökar störningskänsligheten. Träna inte saker i skarpt läge förrän du faktiskt har en plan för vad du ska göra hur, risken är att du bara gör det svårare för er i längden.

Bra övningar för fokus och behärskning är varianter av omvänt lockande, "look at that"-leken kan funka bra för fokus. Nu får jag inte mitt egensinniga och trånga internet att funka med youtube idag, men jag tror det här är en LAT-video i alla fall ;) :
(Efter hur det ser ut på den enda bilden jag får upp så är den kanske "live", alltså ute bland svåra störningar - som sagt är det inte där du ska börja!)

Om du inte har läst Control Unleashed rekommenderar jag den - jag tycker bitvis väldigt illa om den (flummig, för min smak), men där finns verkligen massor av matnyttigheter! Massor, läs den!

Att bygga samarbete är svårare att ge specifika övningstips om. Det lär bero på hur ni båda är som individer - och tillsammans. Det viktiga är att hitta en lagom nivå av svårighet, så hunden finner stöd i dig för att klara utmaningen. Att ni löser uppgiften tillsammans. Trickträning, shaping, specialsök, gympa, jag vet inte - något ni tycker är kul, som hunden tycker är lagom svårt, som görs utan störningar, och som hunden inte gör för självständigt (spår bygger tex inte så mycket just samarbete - men är däremot suveränt för självförtroende). Men välj något som inte är viktigt att hon kan göra rätt, syftet är inte att få till något jättebra trick eller liknande, syftet är helt enkelt samarbetet. Det är jätteviktigt att du håller dig medveten om målet med sådana här övningar, alltså att få er relation att funka - inte att lära hunden ett nytt beteende, det är bara ett verktyg. OK?

Det är jätteviktigt att du slutar begära saker av henne som hon inte klarar av. Om ni finner er i ett möte hon inte kommer att klara så blir ingenting bättre av att hon inte bara gör utfall utan dessutom bryter ett kommando! Hamnar ni i ett oundvikligt möte och du inser att det kommer att gå åt skogen, fokusera på att begränsa skada istället för att lägga mer press på en hund som ändå kommer att misslyckas. Skym henne, dra därifrån henne, vad som helst, men ta er ur situationen på mest effektivt sätt och försök inte "träna" något i det läget. Det är som att kräva att ungen ska knyta skorna innan han får gå ut, när huset brinner...
 
Så om jag förstår dig rätt, på promenader ska vi inte träna alls? Ingenting? Jag har aldrig tänkt på det så förut... Men när jag tänker efter så känns det rätt logiskt. På promenader möter man ju nästan alltid något som är för svårt. I hundmöten kräver jag dock aldrig något av henne, för jag vet att hon inte klarar det.

Fick mig en tankeställare nu kände jag. Tack så hemskt mycket!
 

Liknande trådar

Hundträning Jag behöver alla råd hur jag ska hjälpa min hund som jag uppfostrat helt fel. Jag har gjort henne rädd och osäker. Vid hundmöten har jag...
Svar
7
· Visningar
765
Senast: Red_Chili
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 372
Senast: Trassel12
·
Hundhälsa Hej, Jag har i 2 års tid haft PROBLEM med min tik som nu är 2,8år och alltså levt 2 år av sitt liv med denna hemska MAGKATARR SOM...
2
Svar
34
· Visningar
4 494
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
5 002
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp