Trädsorter..

[jennyjenny]

Törstiga träd i en blöt hage hjälper dig. De suger upp vattnet och använder det.

 

[Lydia]

ja, jag trodde väl det

 

[Francess]

Hihi! Nej inte riktigt. Tyvärr är det så att träd får grundvattennivån att stiga. Även om de dricker mycket vatten så gör trycket(?) att grundvattnet höjs. Vi märkte det mycket tydligt på vår gräsmatta:

Längs häcken utmed vägen stod ett tiotal almar på en prydlig rad. Eftersom de skuggade gräsmattan (eh, mossmattan) och skymde den underbara utsikten mot Hallandsåsen så bestämde vi oss för att såga ner dem. Sen så har vi almsjukan nära inpå och de var dödsdömda i vilket fall som. Gräsmattan var även ganska vattensjuk, men det tänkte vi inte på då.

Efter att vi sågat ner träden (i vårvintras) hände det saker! Mossan är så gott som borta och gräset har vuxit in istället. MEN, det är inte heller vattensjukt! Grundvattennivån har sjunkit märkbart... Det var en (mycket kunnig) man som förklarade att träd drar upp vatten mot ytan pga att de drar åt sig vatten från omgivningen. Inte bara det vatten de "dricker" utan mer därtill. Jag kan tyvärr inte förklara det i vetenskapliga termer, men det kanske finns någon annan?

Alltså, när inte träden finns där och drar vatten så har inte vattnet nån anledning att dras dit. Vetenskapligt, eller hur?! Hoppas nån förstår i alla fall...

Det som behövs i en vattensjuk hage är bättre dränering!!! Bara att kavla upp ärmarna, börja gräva och lägga ner rör....

 

[jennyjenny]

Jätteintressant och jag förstod precis din förklaring .

Det är på trädgårdssajter som jag har sett tipsen om vattensjuka platser som man skall plantera tex björk för att det skall suga upp. Tja, även fackmännen är oense så vad skall vi lekmän tro? Tycker båda förklaringarna känns lika troliga...

 

[psychogrrl]

Hydralic lift kallas det med ett fint ord

Trädet hämtar upp vatten djupt ner i marken och "släpper av" det uppe vid jordytan. Sker mestadels på natten då växten inte transpirerar. Vattenpotentialen stiger inne i roten så att den ligger högre än vattenpotentialen i omgivande jordlager. Vattnet strömmar då ut ur rötterna. Om jordlagret nära ytan är blött så ska det iofs mycket till innan vattenpotentialen blivit så hög inne i roten för att vatten ska strömma ut... Om det är väldigt mineralrik jord så behöver inte växten ta upp lika mycket vatten för att den här effekten ska synas.

Vatten strömmar från hög vattenpotential till låg vattenpot. Rent destilerat vatten har vattenpot. 0. Ju mer mineraler (eller andra ämnen) det innehåller blir det mer och mer negativt.

För att få bort vatten som ligger vid ytan behövs det tex buskar som inte har så djuptliggande rötter.

Som sagt så är det underlaget (dräneringen) som påverkar hur väl vattnet rinner undan. Kanske det är det rötter påverkar också så att vattnet inte rinner undan lika lätt? Ska titta igenom mina anteckningar imorron och se om jag hittar något...

 

[TomasN]

Det låter lite konstigt för man resonerar tvärtom i skogsbruket. När man avverkar ett kalhygge får man ofta problem med att området blir mer vattensjukt. Ibland dikas det ut tillfälligt tills de nya träden kommit upp.

Det beror kanske mycket på vilka trädslag man har men nu vet jag ju varken ut eller in.

 

[psychogrrl]

Jadu.. min hjärna fungerar inte helt ikväll (skrev tenta igår på just detta, men nu är hjärnan avstängd), men jag ska titta igenom lärobok och anteckningar imorron och se vad jag hittar.

Men det är nog som sagt olika med olika trädslag.

Hydralic lift är främst i marker där det är torrt (typ sandjordar) och där träden måste söka sig djupt efter vatten. De "använder" sig då av denna effekt för att kunna tillgodogöra sig mineralerna som finns vid jordytan.

Vid blötare marker (typ lerjordar) tror jag inte träden behöver söka sig särskilt djupt efter vatten och de borde då inte heller behöva fukta jorden vid markytan för att kunna få tillgång till mineralerna.

Vid kallhyggen kan det kanske (förmodligen) bero på att maskinerna tryckt ner marken och man får en så kallad plogsula (hårt tillplattad jord en bit ner i marken). Fina rötter klarar inte att ta sig igenom denna plogsula (vid jordbruk klarar tex inte vanligt gräs det, men lucern tar sig igenom och den används mycket för att "luckra upp" jordarna). Den håller också kvar vatten (den naturliga och konstgjorda dräneringen förstörs). När granarna växt till sig kan jag tänka mig att de kan ta sig igenom plogsulan och på så sätt luckra upp jorden så att vattnet återigen kan rinna igenom.

Det här med plogsula är ganska intressant. Man kan tex se var järnåldersmänniskorna hade sina "vägar" genom att titta på var marken är tillplattad/ihoppackad.

Nämen, titta, lite hjärnkapacitet hade jag kvar iaf!

 

[jennyjenny]

Ja, det är det jag säger till min sambo när han tycker att jag sitter och surfar på hästsidorna: Det är banne mig inte bara häst man får veta mer om!
Tack Karin, för en suverän förklaring.

 

[TomasN]

Intressant fenomedet här.

Det här problemet med mer vattensjuka marker efter kalhuggning ser man nog mest på lite blötare marker med granskog. Gran har ganska ytliga rötter och använder nog mycket ytvatten. Så teorierna går nog att förena trots allt.

 

[sova]

Oj, så duktiga ni är
Blir riktigt imponerad Nu när jag tänker efter har vi i år haft en del problem med nässlor och mossa. Det verkar som om gräset haft svårt att komma fram och vi vet inte riktigt om vi ska gödsla, eller så, eller....
Geggigt blir där i princip aldrig (trots att man bor i skåne). Själva hagen står lite på en höjd då den är byggt på bla en cement (?) plattform med huvuduppgift att hålla pirater på avstånd. Marken är även rätt grusig. Gör det någon skillnad på trädval? Det är alltså inte hela hagen som står på cement, bara delar av den, och där står givetvis inga träd idag.

 

[javill]

Nässlor växer där det är välgödslat (kväverikt) så gödsla mer tror jag inte du behöver göra. Kanske ska du putsa ner nässlorna så att de inte konkurrerar ut gräset? Nässlor brukar inte tåla återkommande klippning så bra, inte tramp heller för den delen.

 

[_otursbarn_]

ask

 

[**BORTTAGEN**]

varför?