V
Vagis
Jag vill återanvända en del material från en annan tråd och presentera ett sätt att jobba med vildkatter som är rätt vanlig i de länder där det finns många hemlösa, förvildade och rent av vilda katter.
Sign Sassy berättar att: I USA är problemet med hemlösingar ännu större än här, men även i Sverige vet vi att resurserna för att ta hand om alla är långt ifrån tillräckliga. I Sverige försöker man omplacera, många blir avlivade innan de kommer in till katthemmen pga att så gott som alla katthem är ständigt överbelagda. TNR är ett annat sätt att hushålla med resurserna.
Vagis fyller på: Man fångar alltså de vilda katterna. De uppenbart tama katterna och kattungar tas in och får nya hem. De vildare vuxna veterinärundersöks, kastreras och vaccineras. Sedan släpps de ut där de hittades. Och så får de fortsätta att leva vilda och fria, men med viss tillsyn och hjälp från TNR-gruppen.
sign Sotis frågar:
Till Vagis:
Har lite funderingar kring TNR-programmet, kanske vill du berätta mer?
Vad är tanken bakom att man vill ha förvildade katter i kolonier?
Tja, de bildar ju kolonierna spontant. Men för hjälparna är det förstås bekvämt att hjälpa kolonin och inte jaga efter dem en och en...
Gäller det bara att rädda liv och att resurerna inte räcker till mer?
Både ock. I många andra länder finns det ännu fler hemlösingar än här i Sverige, och många är förvildade på riktigt, t.ex. vuxna utefödda (feral). Man har insett att de flesta av dem klarar sig rätt bra när de väl slipper dräktigheter, kattpest och får lite hjälp då och då. Dessutom det är inte alls antingen eller, utan både ock. Som sagt, de uppenbart tama och kattungar tar man in och finner hem åt.
Men. Det FINNS en skillnad. Här i Sverige tar vi in även den vilde, och jourhemmet jobbar intensivt med den inne, ibland kanske i något år.
I USA tar man in bara de uppenbart tama. Vildingarna jobbar man med ute. Dvs säg att en vilding söker sig till ett hus och uppehåller sig i närheten. Då ordnar man nåt slags skydd - kanske en hundkoja. Och matar den ute. Och försöker göra den tamare ute. In tar man den först när den blivit riktigt handtam och låter sig kelas med.
Eller tycker man att de lever såpass gott som vilda, att det är bättre alternativ än att hamna på katthem?
Tja, deras katthem är ju överfyllda precis som våra. Och de tar normalt inte in vilda katter (se ovan). Alternativet är alltså inte katthem utan avlivning. Däremot så anser de att livet som vild/förvildad men inom ett vettigt TNR program är klart så mycket bättre än avlivning, ja det är riktigt.
Och vad tycker de kringboende? De flesta ser ju förvildade katter som skadedjur?
Ah, häri ligger mycket av det fina i kråksången! När de väl är kastrerade så blir det inget strilande, och mycket mindre pissande här och där, inga marskattskrik om nätterna, långt färre slagsmål. Så grannarna blir inte lika avogt inställda, och risken för nidingsdåd minskar därmed.
När de är kastrerade är de ju också lite lugnare, så chansen ökar att de blir tamare och tamare ifall nån snäll människa matar dem eller försöker prata vänligt till dem. Och därmed ökar också chansen för spontanadoptioner. Och den som spontanadopterar behöver ju inte heller tänka på kastrering det första man gör - så det blir ju ännu enklare för spontanadoptioner.
Hur skulle detta fungera i Sverige, med det hårda klimat vi har här?
Bra fråga, men i delar av USA kan de också ha kalla vintrar och mycket snö. Och det finns hemlösa förvildade eller utefödda katter även här som klarar sig i flera år. Dessa HAR alltså tillgång till något slags skyddad sovplats, + nånstans där de får tag i mat - kompletterad med möss och dyl.
Men det är väldigt många som blivit hemlösa som inte klarar det och dör en långdragen och plågsam död, det vet vi ju... Så härmed inte sagt att det är bara att kasta ut katten så klarar den sig... Det är överlevarna som klarar sig, inte familjekatten som blivit utkastad...
Ett nidingsdåd är ett nidingsdåd är ett nidingsdåd.
Och till sist. Adressen till en amerikansk kattsajt med tillhörande forum. På forumet finns det många aktiva inom TNR.
http://www.thecatsite.com/
Sign Sassy berättar att: I USA är problemet med hemlösingar ännu större än här, men även i Sverige vet vi att resurserna för att ta hand om alla är långt ifrån tillräckliga. I Sverige försöker man omplacera, många blir avlivade innan de kommer in till katthemmen pga att så gott som alla katthem är ständigt överbelagda. TNR är ett annat sätt att hushålla med resurserna.
Vagis fyller på: Man fångar alltså de vilda katterna. De uppenbart tama katterna och kattungar tas in och får nya hem. De vildare vuxna veterinärundersöks, kastreras och vaccineras. Sedan släpps de ut där de hittades. Och så får de fortsätta att leva vilda och fria, men med viss tillsyn och hjälp från TNR-gruppen.
sign Sotis frågar:
Till Vagis:
Har lite funderingar kring TNR-programmet, kanske vill du berätta mer?
Vad är tanken bakom att man vill ha förvildade katter i kolonier?
Tja, de bildar ju kolonierna spontant. Men för hjälparna är det förstås bekvämt att hjälpa kolonin och inte jaga efter dem en och en...
Gäller det bara att rädda liv och att resurerna inte räcker till mer?
Både ock. I många andra länder finns det ännu fler hemlösingar än här i Sverige, och många är förvildade på riktigt, t.ex. vuxna utefödda (feral). Man har insett att de flesta av dem klarar sig rätt bra när de väl slipper dräktigheter, kattpest och får lite hjälp då och då. Dessutom det är inte alls antingen eller, utan både ock. Som sagt, de uppenbart tama och kattungar tar man in och finner hem åt.
Men. Det FINNS en skillnad. Här i Sverige tar vi in även den vilde, och jourhemmet jobbar intensivt med den inne, ibland kanske i något år.
I USA tar man in bara de uppenbart tama. Vildingarna jobbar man med ute. Dvs säg att en vilding söker sig till ett hus och uppehåller sig i närheten. Då ordnar man nåt slags skydd - kanske en hundkoja. Och matar den ute. Och försöker göra den tamare ute. In tar man den först när den blivit riktigt handtam och låter sig kelas med.
Eller tycker man att de lever såpass gott som vilda, att det är bättre alternativ än att hamna på katthem?
Tja, deras katthem är ju överfyllda precis som våra. Och de tar normalt inte in vilda katter (se ovan). Alternativet är alltså inte katthem utan avlivning. Däremot så anser de att livet som vild/förvildad men inom ett vettigt TNR program är klart så mycket bättre än avlivning, ja det är riktigt.
Och vad tycker de kringboende? De flesta ser ju förvildade katter som skadedjur?
Ah, häri ligger mycket av det fina i kråksången! När de väl är kastrerade så blir det inget strilande, och mycket mindre pissande här och där, inga marskattskrik om nätterna, långt färre slagsmål. Så grannarna blir inte lika avogt inställda, och risken för nidingsdåd minskar därmed.
När de är kastrerade är de ju också lite lugnare, så chansen ökar att de blir tamare och tamare ifall nån snäll människa matar dem eller försöker prata vänligt till dem. Och därmed ökar också chansen för spontanadoptioner. Och den som spontanadopterar behöver ju inte heller tänka på kastrering det första man gör - så det blir ju ännu enklare för spontanadoptioner.
Hur skulle detta fungera i Sverige, med det hårda klimat vi har här?
Bra fråga, men i delar av USA kan de också ha kalla vintrar och mycket snö. Och det finns hemlösa förvildade eller utefödda katter även här som klarar sig i flera år. Dessa HAR alltså tillgång till något slags skyddad sovplats, + nånstans där de får tag i mat - kompletterad med möss och dyl.
Men det är väldigt många som blivit hemlösa som inte klarar det och dör en långdragen och plågsam död, det vet vi ju... Så härmed inte sagt att det är bara att kasta ut katten så klarar den sig... Det är överlevarna som klarar sig, inte familjekatten som blivit utkastad...
Ett nidingsdåd är ett nidingsdåd är ett nidingsdåd.
Och till sist. Adressen till en amerikansk kattsajt med tillhörande forum. På forumet finns det många aktiva inom TNR.
http://www.thecatsite.com/
