Tjock kattunge.

[MJLee]

Det är en neva så massa päls kan ibland lura ögat precis som hos andra semi-långhåriga. Tvättar man katten så upptäcker man ofta att det inte är så mycket katt kvar. Fö håller jag med @Marty att olika raser har olika kroppsbyggnad och det måste man ta hänsyn till. Megara som är burma ska ha getingmidja och vara smal. Skulle hon ha samma kroppsform som en britt, ja då skulle det definitivt vara dags för en bantningskur. Skulle en britt se ut som Megara skulle den vara extremt underviktig.

 

[Ullmerkott]

Men jämför du olika hundar med varandra så upplever åtminstone jag att hudlagret känns grövre på en St Bernard jämfört med en vinthund. De är byggda olika.

Jag säger inte att kattungar eller vuxna katter ska vara feta, men man kan inte jämföra äpplen och päron. Inom min ras är det var och varannan dag som det är kattungeköpare som fått höra från sina veterinärer om att katterna behöver banta ner till rent skadliga vikter. En stor ragdollhane ska inte väga 4 kg. Då skulle du behöva svälta den. Det är som en st bernard skulle få tipset om att banta så att den väger som en afganhund. De har ungefär samma mankhöjd så de borde väl väga ungefär samma, eller?

Olika raser har olika idealvikt, ja, men inte olika idealhull. Har aldrig hört någon veterinär som bedömer hull enbart efter mankhöjd, det är fettdepåerna man känner på.

Däremot är det vanligt att folk inom vissa raser blir "hemmablinda" och skapar sig egna hullideal. Tittar man på hundsidan är det vanligt hos t.ex. labradorer att överviktiga djur premieras, eftersom varken uppfödare, ägare eller utställningsdomare verkar kunna/vilja skilja på övervikt och muskler/benstomme. Skulle definitivt lita mer på veterinärer än på rasfolk när det gäller att bedöma vad som är hälsosamt.

 

[Marty]

Olika raser har olika idealvikt, ja, men inte olika idealhull. Har aldrig hört någon veterinär som bedömer hull enbart efter mankhöjd, det är fettdepåerna man känner på.

Däremot är det vanligt att folk inom vissa raser blir "hemmablinda" och skapar sig egna hullideal. Tittar man på hundsidan är det vanligt hos t.ex. labradorer att överviktiga djur premieras, eftersom varken uppfödare, ägare eller utställningsdomare verkar kunna/vilja skilja på övervikt och muskler/benstomme. Skulle definitivt lita mer på veterinärer än på rasfolk när det gäller att bedöma vad som är hälsosamt.

Tyvärr är det så att veterinärer ofta kollar på vikten utan att känna på katterna. Det har jag sett väldigt många exempel på. Ser ofta diskussioner när personer fått höra att deras stora, grova katt ska väga X kilo, vilket ofta är på tok för lite för den storleken på katt.

Håller annars med dig i hullfrågan. Jag tycker det är bra när hullet påtalas av domare eftersom många blir hemmablinda. Hört det ganska ofta på kattutställningar, men såklart finns det vissa domare som inte verkar bry sig.

 

[Michellan95]

Olika raser har olika idealvikt, ja, men inte olika idealhull. Har aldrig hört någon veterinär som bedömer hull enbart efter mankhöjd, det är fettdepåerna man känner på.

Däremot är det vanligt att folk inom vissa raser blir "hemmablinda" och skapar sig egna hullideal. Tittar man på hundsidan är det vanligt hos t.ex. labradorer att överviktiga djur premieras, eftersom varken uppfödare, ägare eller utställningsdomare verkar kunna/vilja skilja på övervikt och muskler/benstomme. Skulle definitivt lita mer på veterinärer än på rasfolk när det gäller att bedöma vad som är hälsosamt.

Fast min katt var i somras fet enligt veterinären som vaccinerade honom då.
I december, samma vikt, samma klinik men annan veterinär som är van med britter tyckte han var bra i hull och väldigt fint musklad. Vilket jag också har tyckt hela tiden så jag frågade henne specifikt om hans hull.
Så veterinär har inte alltid rätt och definitivt när det kommer till katter som inte följer den slanka standaren så är oftast rasfolket bättre. Jag har samma tidigare erfarenheter som @Marty att det tittas väldigt mycket på vågen hos en del veterinärer.

 

[Ainon]

Men det är ju en bebis det handlar om, den är 17 veckor.

17v är typ 4 månader så inte jätteliten bebis. Hull bedöms såklart även med hänsyn till ålder. Men en 4 månaders katt ska inte vara överviktig den heller.
Tycker ts ska ta katten till någon med erfarenhet som kan hullbedömma.

/leg Vet. (Vi har ett väldigt fint visuellt facit när vi kastrerar unga katthonor, då kan man inte bara känna utan även SE om de är överviktiga. Alldeles för stor andel är det)

 

[Inglorion]

Mina har alltid haft ransonerat torrfoder enligt vad som skulle ges av det fodret när de började med det (anlände när de var runt 6/7 veckor så enbart blötmat i början). De har dock aldrig ätit upp allt så det finns lite extra men det betyder att de inte kan äta för mycket. Jag hittade guidelines online för den mat jag hade (beroende på ålder och vikt tror jag det var).

 

[super]

Innan de är kastrerade så tycker jag inte att du ska bry dig nämnvärt om hullet. Så länge de inte börjar bli sjukligt feta så mår de inte dåligt av lite extra hull i den åldern. Helst ska man köra på fri tillgång på babymat fram till 12 månader, men ibland kan man behöva byta till något annat efter kastreringen om de lägger på sig för mycket då.

Vad är kissen för ras? Vissa raser ska ju vara lite grövre också, precis som att man inte kan jämföra en leonberger med en wippet bara för att båda råkar vara hundar.

Det är en Neva Masquerade så en stor ras. Honorna ska väga mellan 4-6 kg som vuxna. Mamma katt var dock inte så stor, men jag har ju ingen aning om storlek på pappa katt då jag bara sett han på bild. Tassarna är dock rejält stora och det påverkas ju inte av övervikt sas. Hennes baktassar är ca 3 cm breda i avslappnat läge..

 

[super]

17v är typ 4 månader så inte jätteliten bebis. Hull bedöms såklart även med hänsyn till ålder. Men en 4 månaders katt ska inte vara överviktig den heller.
Tycker ts ska ta katten till någon med erfarenhet som kan hullbedömma.

/leg Vet. (Vi har ett väldigt fint visuellt facit när vi kastrerar unga katthonor, då kan man inte bara känna utan även SE om de är överviktiga. Alldeles för stor andel är det)

Eftersom kunnigt folk i tråden inte ens kan vara överens om när en kattunge är tjock så känns det meningslöst att åka till någon för att få hullbedömning. Hon ska ju dock kastreras vid 6 månader så får se vad vet säger då. Tills vidare så ska jag prova att dra ner lite på torrfodret och öka blötfodret och se om det gör skillnad. Då får hon ju ändå fri tillgång sas men orkar kanske inte äta lika mycket torrsubstans sas.

 

[MissFideli]

Olika raser har olika idealvikt, ja, men inte olika idealhull. Har aldrig hört någon veterinär som bedömer hull enbart efter mankhöjd, det är fettdepåerna man känner på.

Däremot är det vanligt att folk inom vissa raser blir "hemmablinda" och skapar sig egna hullideal. Tittar man på hundsidan är det vanligt hos t.ex. labradorer att överviktiga djur premieras, eftersom varken uppfödare, ägare eller utställningsdomare verkar kunna/vilja skilja på övervikt och muskler/benstomme. Skulle definitivt lita mer på veterinärer än på rasfolk när det gäller att bedöma vad som är hälsosamt.

Långt ifrån alla veterinärer känner ordentligt på katten. Jag har en hona som är liten och väldigt kompakt. Hon är nybantad och jag ville att vet skulle känna ordentligt på henne när vi var in sist. Inte bara väga. Vi pratade om det och veterinären tillstod att hade hon inte verkligen grävt igenom pälsen, hade hon klassat kisse som överviktig. Nu gjorde hon ju det eftersom vi pratade om det och konstaterade att hullet var toppen. Även hon sade att på britter måste man känna ordentligt och inte slarva, eftersom de ofta ser överviktiga ut.
Sen är det helt sant att britterna kommer undan med mycket för att de är så runda i ansiktet och kroppen med tjock päls. Och så ska det såklart inte vara.

 

[Sassy]

Fast min katt var i somras fet enligt veterinären som vaccinerade honom då.
I december, samma vikt, samma klinik men annan veterinär som är van med britter tyckte han var bra i hull och väldigt fint musklad. Vilket jag också har tyckt hela tiden så jag frågade henne specifikt om hans hull.
Så veterinär har inte alltid rätt och definitivt när det kommer till katter som inte följer den slanka standaren så är oftast rasfolket bättre. Jag har samma tidigare erfarenheter som @Marty att det tittas väldigt mycket på vågen hos en del veterinärer.

Min veterinär, som är väldigt populär hos kattuppfödare, hävdar att folk med cobby raser väldigt ofta misstar depåer för "grovt byggd". Precis som @Ainon skriver ser han många ungkatter som redan vid kastrering har oroväckande mycket kroppsfett, samtidigt som sjukdomar pga övervikt ökar dramatiskt i kattpopulationen. Så det är nog inte direkt ett problem att veterinärer generellt inte kan hullbedöma, däremot behöver man ju gå till en som faktiskt är intresserad och kunnig på området katt...
På mina har han haft bra koll på eventuell förändring i vikt, hull och muskelmassa, trots att han sällan ser dem mer än en gång om året. (Jag har förvisso en och samma ras på alla mina, men det varit allt från 2,5 kg honor med väldigt thailändsk typ till 5 kg hanar som ibland misstas för britter. Och en lång radda med ungdjur där vissa ser ut som ormar vid 4 mån och andra mer som korvar.)

På mina slutar jag normalt sett med fri tillgång så fort de lämnar "babykroppen" och går över till "ungdjurskropp". Vissa behöver mer, vissa behöver mindre, men det är jag som reglerar det utifrån tillväxt, hull och aptit. Om de redan hunnit bli överviktiga är ju skadan redan skedd.

 

[Michellan95]

Min veterinär, som är väldigt populär hos kattuppfödare, hävdar att folk med cobby raser väldigt ofta misstar depåer för "grovt byggd". Precis som @Ainon skriver ser han många ungkatter som redan vid kastrering har oroväckande mycket kroppsfett, samtidigt som sjukdomar pga övervikt ökar dramatiskt i kattpopulationen. Så det är nog inte direkt ett problem att veterinärer generellt inte kan hullbedöma, däremot behöver man ju gå till en som faktiskt är intresserad och kunnig på området katt...
På mina har han haft bra koll på eventuell förändring i vikt, hull och muskelmassa, trots att han sällan ser dem mer än en gång om året. (Jag har förvisso en och samma ras på alla mina, men det varit allt från 2,5 kg honor med väldigt thailändsk typ till 5 kg hanar som ibland misstas för britter. Och en lång radda med ungdjur där vissa ser ut som ormar vid 4 mån och andra mer som korvar.)

På mina slutar jag normalt sett med fri tillgång så fort de lämnar "babykroppen" och går över till "ungdjurskropp". Vissa behöver mer, vissa behöver mindre, men det är jag som reglerar det utifrån tillväxt, hull och aptit. Om de redan hunnit bli överviktiga är ju skadan redan skedd.

Jag vet inte varför just jag får denna långa förklaring för jag har egentligen aldrig förnekat att många katter är oroväckande feta. Det jag däremot har hävdat och hävdar är att veterinär är inte alltid bäst på att hullbedöma katter som inte följer den slanka standarden katter brukar ha.

(Jag är nog extra känslig just för jag saknar min katt så enormt som jag tyvärr fick omplacera för 2,5 vecka sedan men jag känner mig nästa påhoppad som att jag inte själv kan se om min katt eller andras katter är fet eller inte och måste blir tillrättavisad av dig. Min katt var inte och har aldrig vara fet men jag har ägt en fet katt och henne bantade jag försiktigt till en någorlunda godtagbar kroppshydda)

 

[Bison]

Långt ifrån alla veterinärer känner ordentligt på katten. Jag har en hona som är liten och väldigt kompakt. Hon är nybantad och jag ville att vet skulle känna ordentligt på henne när vi var in sist. Inte bara väga. Vi pratade om det och veterinären tillstod att hade hon inte verkligen grävt igenom pälsen, hade hon klassat kisse som överviktig. Nu gjorde hon ju det eftersom vi pratade om det och konstaterade att hullet var toppen. Även hon sade att på britter måste man känna ordentligt och inte slarva, eftersom de ofta ser överviktiga ut.
Sen är det helt sant att britterna kommer undan med mycket för att de är så runda i ansiktet och kroppen med tjock päls. Och så ska det såklart inte vara.

Som Paisley, hon är också väldigt kompakt med runt ansikte och väldigt tät päls med en liten krage som för att hon ser ännu med rund ut. Hon har brett mellan frambenen, är bred över ryggen osv.
Tittar man på henne när hon sitter ser hon ut som en rund boll och uppfattas antagligen som tjock.
När jag badar henne blir det dock väldigt tydligt att så inte är fallet, hon är helt normalviktig och veterinären håller med.

Lite orättvist också att leva med Prada som är jätteliten och väldigt tunn, alla ser ut som tjocka tunnor i jämförelse med henne
Kantarell är slank och fin under fluffet trots att han är första klassens matvrak, han är dock ett räserfluff

 

[Sel]

Eftersom jag matar rått kan jag inte ha några djur på "fri tillgång", men råden från både matproducenterna och uppfödaren var att i princip mata när hungrig upp till tolv månader och min kisse var verkligen otroligt hungrig i perioder. Fanns inte en chans att jag hade kunnat låta bli att mata när det var som värst.
Nu är det ju väldigt lätt att se hull på en oriental och han är lite som terriern - mat går in och förbränns på ett par timmar. Jag vet inte vad jag skulle kunna stoppa i honom för att han skulle bli tjock.

 

[MissFideli]

Min veterinär, som är väldigt populär hos kattuppfödare, hävdar att folk med cobby raser väldigt ofta misstar depåer för "grovt byggd". Precis som @Ainon skriver ser han många ungkatter som redan vid kastrering har oroväckande mycket kroppsfett, samtidigt som sjukdomar pga övervikt ökar dramatiskt i kattpopulationen. Så det är nog inte direkt ett problem att veterinärer generellt inte kan hullbedöma, däremot behöver man ju gå till en som faktiskt är intresserad och kunnig på området katt...
På mina har han haft bra koll på eventuell förändring i vikt, hull och muskelmassa, trots att han sällan ser dem mer än en gång om året. (Jag har förvisso en och samma ras på alla mina, men det varit allt från 2,5 kg honor med väldigt thailändsk typ till 5 kg hanar som ibland misstas för britter. Och en lång radda med ungdjur där vissa ser ut som ormar vid 4 mån och andra mer som korvar.)

På mina slutar jag normalt sett med fri tillgång så fort de lämnar "babykroppen" och går över till "ungdjurskropp". Vissa behöver mer, vissa behöver mindre, men det är jag som reglerar det utifrån tillväxt, hull och aptit. Om de redan hunnit bli överviktiga är ju skadan redan skedd.

Bara det att man måste leta efter en veterinär som kan avgöra vad som är fettdepåer eller inte på en katt, visar verkligen på att det är problem även hos veterinärkåren.
Så ditt inlägg styrker ju verkligen vår åsikt om att det definitivt inte är en generell kunskap ens bland de som ändå ska kunna, att kunna avgöra hull på cobby raser.

 

[Sassy]

Bara det att man måste leta efter en veterinär som kan avgöra vad som är fettdepåer eller inte på en katt, visar verkligen på att det är problem även hos veterinärkåren.
Så ditt inlägg styrker ju verkligen vår åsikt om att det definitivt inte är en generell kunskap ens bland de som ändå ska kunna, att kunna avgöra hull på cobby raser.

Leta och leta, jag har haft katt i snart 25 år (och hängt på otaliga utställningar) och tycker nog att de flesta kattveterinärer, framförallt på senare år, är tillräckligt bra och kunniga. Förr kunde det vara lite svårare att hitta någon som inte såg katter som "små hundar som inte gör som man säger". Det är ju lite som att jag inte gör en hältutredning på hästen hos en veterinär som inte har just hästar och deras rörelser som intresse. Kan man inte ta sig till en kattspecialiserad veterinär är det väl en lite annan sak, jag utgick litegrann ifrån att det är en sådan man går till. Sen kan man ju alltid göra olika antaganden om sjukdomar och behandlingar, det var mer utgångspunkten att "veterinären inte vet" som jag tycker att man ska vara lite försiktig med.

Alla är inte lika bra på sitt jobb som den jag har valt att gå till de senaste 15 åren, men så är det ju inom alla yrkesgrupper. (Och hen har givetvis också gjort felbedömningar eller inte haft koll på det absolut senaste inom någon specifik grej vid något tillfälle, så är det ju med jobb.) Sen finns det såklart fall där veterinären har fel/slarvar, men jag är övertygad om att man som djurägare gör sig själv och sina djur en otjänst om man tror att det är fallet oftast.

Jag vet inte varför just jag får denna långa förklaring för jag har egentligen aldrig förnekat att många katter är oroväckande feta. Det jag däremot har hävdat och hävdar är att veterinär är inte alltid bäst på att hullbedöma katter som inte följer den slanka standarden katter brukar ha.

(Jag är nog extra känslig just för jag saknar min katt så enormt som jag tyvärr fick omplacera för 2,5 vecka sedan men jag känner mig nästa påhoppad som att jag inte själv kan se om min katt eller andras katter är fet eller inte och måste blir tillrättavisad av dig. Min katt var inte och har aldrig vara fet men jag har ägt en fet katt och henne bantade jag försiktigt till en någorlunda godtagbar kroppshydda)

Åh, det var inte på något sätt kritik mot dig eller din katt, jag utgår ifrån att folk som skriver i en sånhär tråd gör det för att de är intresserade av och håller koll på sina djur.

Det var mer ett försvar av en yrkeskår som jag under mina 20 år i utställningssvängen har hört så många gånger "inte kan något", när jag ofta i just de fallen tittat på katten och konstaterat att jag nog håller med veterinären utifrån vad jag kan åtminstone. Det har gällt vikt, ögon, nosar, bett, andning... (Jag har också burit de flesta förekommande raser som domarassisten och vet att det är enorma skillnader i hur kroppen känns, men en veterinär som jobbar med katter känner ju på ännu fler, och vet i många fall också hur de ser ut inuti...)

Det är nog ofta så att vi som djurägare vill se det positiva hos våra djur, och blundar litegrann för det som inte är lika bra. (Om jag tar ett jättextremt exempel så anser ju de flesta ägare av plattnoshundar inte att hunden har några problem att andas.)

Som jag skrev ovan, vi gör nog djuren en otjänst om vi börjar utgå från att vi vet bättre än veterinären, och jag tycker det är synd om det är en "sanning som sprids" att vissa raser "brukar se tjocka ut" i ett sammanhang där man inte samtidigt kan visa hur man avgör skillnaden. Buke kommer ju ofta upp som sökträff om man googlar allehanda djurfrågor, och vi vet inte hur många som läser det här och tar det som ett svar. Övervikt hos djur är ju något som ökar enormt, och de cobby raserna har helt klart en tendens att som grupp inte vara lika bra på att motionera sig som vissa av de slankare. Även om jag vet att det finns britter, tex hos @MissFideli , som går på lite annan mjukvara än de flesta.

 

[MissFideli]

Leta och leta, jag har haft katt i snart 25 år (och hängt på otaliga utställningar) och tycker nog att de flesta kattveterinärer, framförallt på senare år, är tillräckligt bra och kunniga. Förr kunde det vara lite svårare att hitta någon som inte såg katter som "små hundar som inte gör som man säger". Det är ju lite som att jag inte gör en hältutredning på hästen hos en veterinär som inte har just hästar och deras rörelser som intresse. Kan man inte ta sig till en kattspecialiserad veterinär är det väl en lite annan sak, jag utgick litegrann ifrån att det är en sådan man går till. Sen kan man ju alltid göra olika antaganden om sjukdomar och behandlingar, det var mer utgångspunkten att "veterinären inte vet" som jag tycker att man ska vara lite försiktig med.

Alla är inte lika bra på sitt jobb som den jag har valt att gå till de senaste 15 åren, men så är det ju inom alla yrkesgrupper. (Och hen har givetvis också gjort felbedömningar eller inte haft koll på det absolut senaste inom någon specifik grej vid något tillfälle, så är det ju med jobb.) Sen finns det såklart fall där veterinären har fel/slarvar, men jag är övertygad om att man som djurägare gör sig själv och sina djur en otjänst om man tror att det är fallet oftast.



Åh, det var inte på något sätt kritik mot dig eller din katt, jag utgår ifrån att folk som skriver i en sånhär tråd gör det för att de är intresserade av och håller koll på sina djur.

Det var mer ett försvar av en yrkeskår som jag under mina 20 år i utställningssvängen har hört så många gånger "inte kan något", när jag ofta i just de fallen tittat på katten och konstaterat att jag nog håller med veterinären utifrån vad jag kan åtminstone. Det har gällt vikt, ögon, nosar, bett, andning... (Jag har också burit de flesta förekommande raser som domarassisten och vet att det är enorma skillnader i hur kroppen känns, men en veterinär som jobbar med katter känner ju på ännu fler, och vet i många fall också hur de ser ut inuti...)

Det är nog ofta så att vi som djurägare vill se det positiva hos våra djur, och blundar litegrann för det som inte är lika bra. (Om jag tar ett jättextremt exempel så anser ju de flesta ägare av plattnoshundar inte att hunden har några problem att andas.)

Som jag skrev ovan, vi gör nog djuren en otjänst om vi börjar utgå från att vi vet bättre än veterinären, och jag tycker det är synd om det är en "sanning som sprids" att vissa raser "brukar se tjocka ut" i ett sammanhang där man inte samtidigt kan visa hur man avgör skillnaden. Buke kommer ju ofta upp som sökträff om man googlar allehanda djurfrågor, och vi vet inte hur många som läser det här och tar det som ett svar. Övervikt hos djur är ju något som ökar enormt, och de cobby raserna har helt klart en tendens att som grupp inte vara lika bra på att motionera sig som vissa av de slankare. Även om jag vet att det finns britter, tex hos @MissFideli , som går på lite annan mjukvara än de flesta.

Jag har hamnat hos flera senaste åren, tyvärr.

 

[MJLee]

Jag brukar väga men ffa stryka efter rygg och revben för att se om jag kan känna dem. Nu är Megara korthårig och har ingen underull så det är inte svårt att hålla koll på hennes hull bara genom att stryka och trycka lite lätt.

Burmor brukar beskrivas som en tegelsten insvept i siden och är förvånansvärt tunga för sin storlek och kroppsbyggnad.

 

[Malibu_Stacy]

Precis som @Ainon tog upp tidigare så får vi veterinärer oftast facit när vi kastrerar eller gör ett annat bukingrepp, oavsett hur bra eller dåliga vi är på hullbedömning. När man skär igenom ett 1 cm tjockt fettlager för att ens komma ned till bukhinnan kan man med säkerhet säga att denna kattunge är alldeles för överviktig. För att inte tala om mängden fett inne i buken.

 

[IngelaH]

Eftersom jag matar rått kan jag inte ha några djur på "fri tillgång", men råden från både matproducenterna och uppfödaren var att i princip mata när hungrig upp till tolv månader och min kisse var verkligen otroligt hungrig i perioder. Fanns inte en chans att jag hade kunnat låta bli att mata när det var som värst.
Nu är det ju väldigt lätt att se hull på en oriental och han är lite som terriern - mat går in och förbränns på ett par timmar. Jag vet inte vad jag skulle kunna stoppa i honom för att han skulle bli tjock.

Som uppfödare, har jag alltid gått på den linjen "fri tillgång"/mata när katten är hungrig ja och även gett samma råd till mina köpare att hålla sig till den linjen då det ÄR allmängiltiga råd och riktlinjer för de flesta kattar med och utan stamtavla. Jag vet inte vad denne kattunges uppfödare har gett TS för råd. Men jag hoppas att uppfödaren skickade med några goda råd om skötsel och foder eftersom trådskaparen själv erkänner att de är helt nybörjare.

Det går säkert bra.

Jag önskar TS lycka till med katten.

Alegni's Europé sedan 1987

 

[super]

Som uppfödare, har jag alltid gått på den linjen "fri tillgång"/mata när katten är hungrig ja och även gett samma råd till mina köpare att hålla sig till den linjen då det ÄR allmängiltiga råd och riktlinjer för de flesta kattar med och utan stamtavla. Jag vet inte vad denne kattunges uppfödare har gett TS för råd. Men jag hoppas att uppfödaren skickade med några goda råd om skötsel och foder eftersom trådskaparen själv erkänner att de är helt nybörjare.

Det går säkert bra.

Jag önskar TS lycka till med katten.

Alegni's Europé sedan 1987

Vår uppfödare är tyvärr väldigt nybörjare både på katt och kattungar eller djur i största allmänhet. Hen visste inte ens vad kattmynta var för något. Hen är trevlig och välmenande men erkänner själv att hen är osäker. Har som jag förstått det mycket kontakt med pappakatts ägare som jag förstår är rutinerad uppfödare. Jag känner att jag nästan har mer koll då jag ändå är van vid djur sas, hade ju två hundar tidigare som var sjukliga så man fick lära sig om foder då för att dom skulle må bra och det sitter kvar även om man ska tänka lite annorlunda iom att katter är rena karnivorer.
Jag har försökt läsa på så mycket jag kan men det verkar råda väldigt delade meningar överallt så blir svårt att veta vad som är rätt och fel.

Jag pratade tex med en angående att blanda färskfoder med torrfoder men fick då höra att det inte alls var bra för att pht i magen är olika beroende på om dom äter färskfoder eller tillagat foder sas så enligt hen var man tvungen att välja antingen eller. Hen menade att katterna fick ont i magen om man blandade. Har försökt googla men inte hittat några bevis på att detta skulle stämma men känner att jag inte vågar chansa så nu blir det vanlig blötmat tillsammans med torrfoder. Sambon är väldigt bränd efter allt fixande med mat till våra sjuka hundar som vi hade så vill ha det så enkelt som möjligt och det kan jag förstå.

Har ökat blötmaten och minskat torrfodret och upplever att hon äter mer av blötmaten då som hon har fri tillgång till. Kör Bozitas blötmat och den verkar gå hem. Hon får äta vidare RC Mother and babycat blandat med RC katten tills det börjar sina och sedan är planen att fasa över på annat märke med mer kött. Tar gärna rekommendationer på sådant. Hon ska ju även kastreras om ca 1,5 månad så får se vad vet säger då.