Mariaauto
Trådstartare
Har en frieser på foder som jag har på foder för att hon är hastigt inriden o inkörd i holland o har därefter varit avelsto. När ägarna har försökt att rida henne så har hon varit väldigt nervös o spänd. Så jag skulle försöka få henne att bli av med spänningarna.
Ibörjan gick de bra, vi var ute o skrittade, hon var väldigt trög dock, men ingen som stressade på henne.
En dag ville en av stalltjejerna skritta på henne, jag red en annan häst då. Allt gick jättebra tills vi kom till en åker, där drar hästen full sula med denna lilla tjej somtidigt som hon drar in magen, sadeln åker under magen, ryttaren faller såklart av o hästen springer hem.
Efter de har en rutinerad tjej ridit henne några ggr då jag själv inte känner mig så himla duktig. Har såklart gjort annat med henne som tömkört o longerat å insett att framåtbjudningen har kommit, o det med besked. Så när denna tjejen rider så gör hästen likadant, hon drar fullt ös ut på åkern, men ryttaren lägger ner henne på en volt o får ner henne i skritt.
Sen skadar sig denna tjej, inte alls hästrelaterat o jag tänker att nu får jag fan ta tag i detta själv igen.
Så idag tänkte jag rida, sadlar, ställer hästen vid en pall, provocerar så mkt jag kan, hoppar, stampar, drar i sadeln, slår på sadeln.. Hästen står stilla o bryr sig inte, sätter en fot i stigbygeln, hänger lite, hästen står stilla.. Hoppar upp, hinner knappt upp innan 600 kg atombomb aktiveras, hon flyger fram, bockar tre rejäla ggr innan jag flyger av bara några cm ifrån en byggnad, skenar mot hagen, spränger staketet men stannar i den hagen ihop med två andra hästar.
Jag kravlar mig upp trots smärtan, fångar hästen o går till paddocken för att löslongera, hästen som aldrig förr har bockat gör flera försök, speciellt i galoppen för att bli av med sadeln, men lyssnar ändå på min röst när hon ska sakna av å sånt.
Har sedan tidigare misstänkt att hon har lidit av sadeltvång, men hon har ju aldrig nånsin skjutit rygg, så jag har tänkt att tålamod ska lösa detta. Men de har ju bara blivit värre!!
Jag är långtifrån en proffsryttare, men jag har stor känsla för hästar, vilket gjorde att hästen hamnade hos mig. Men jag känner att jag absolut inte har lust att flyga av såhär, blir trots allt kanske ett läkarbesök imorgon då jag inte kan gå på ena benet..
Så ni som har hästar med sadeltvång, hur gör ni? är ni kamikazepiloter? Kan tillägga att jag inte är en nätt o tunn människa, snarare så att jag tillhör den mulliga kategorin kvinnor, kan de ha med saken å göra? att de blir värre pga min vikt? Är det nåt som kan gå över? Har gett henne ca 3månader, inte travat uppsuttet planerat ännu, har tagit allt väldigt lugnt o så.
Funderar nu på att lämna tillbaka hästen o låta henne vara ett lyckligt avelsto istället för en istadig o nervös ridhäst. Vad tror/tycker ni?
Tacksam för alla typer av reflektioner.
Ibörjan gick de bra, vi var ute o skrittade, hon var väldigt trög dock, men ingen som stressade på henne.
En dag ville en av stalltjejerna skritta på henne, jag red en annan häst då. Allt gick jättebra tills vi kom till en åker, där drar hästen full sula med denna lilla tjej somtidigt som hon drar in magen, sadeln åker under magen, ryttaren faller såklart av o hästen springer hem.
Efter de har en rutinerad tjej ridit henne några ggr då jag själv inte känner mig så himla duktig. Har såklart gjort annat med henne som tömkört o longerat å insett att framåtbjudningen har kommit, o det med besked. Så när denna tjejen rider så gör hästen likadant, hon drar fullt ös ut på åkern, men ryttaren lägger ner henne på en volt o får ner henne i skritt.
Sen skadar sig denna tjej, inte alls hästrelaterat o jag tänker att nu får jag fan ta tag i detta själv igen.
Så idag tänkte jag rida, sadlar, ställer hästen vid en pall, provocerar så mkt jag kan, hoppar, stampar, drar i sadeln, slår på sadeln.. Hästen står stilla o bryr sig inte, sätter en fot i stigbygeln, hänger lite, hästen står stilla.. Hoppar upp, hinner knappt upp innan 600 kg atombomb aktiveras, hon flyger fram, bockar tre rejäla ggr innan jag flyger av bara några cm ifrån en byggnad, skenar mot hagen, spränger staketet men stannar i den hagen ihop med två andra hästar.
Jag kravlar mig upp trots smärtan, fångar hästen o går till paddocken för att löslongera, hästen som aldrig förr har bockat gör flera försök, speciellt i galoppen för att bli av med sadeln, men lyssnar ändå på min röst när hon ska sakna av å sånt.
Har sedan tidigare misstänkt att hon har lidit av sadeltvång, men hon har ju aldrig nånsin skjutit rygg, så jag har tänkt att tålamod ska lösa detta. Men de har ju bara blivit värre!!
Jag är långtifrån en proffsryttare, men jag har stor känsla för hästar, vilket gjorde att hästen hamnade hos mig. Men jag känner att jag absolut inte har lust att flyga av såhär, blir trots allt kanske ett läkarbesök imorgon då jag inte kan gå på ena benet..
Så ni som har hästar med sadeltvång, hur gör ni? är ni kamikazepiloter? Kan tillägga att jag inte är en nätt o tunn människa, snarare så att jag tillhör den mulliga kategorin kvinnor, kan de ha med saken å göra? att de blir värre pga min vikt? Är det nåt som kan gå över? Har gett henne ca 3månader, inte travat uppsuttet planerat ännu, har tagit allt väldigt lugnt o så.
Funderar nu på att lämna tillbaka hästen o låta henne vara ett lyckligt avelsto istället för en istadig o nervös ridhäst. Vad tror/tycker ni?
Tacksam för alla typer av reflektioner.
