Damen lägger bak öronen och hugger i luften då sadelgjorden spänns, både i stallet och uppsuttet, samt om man sitter upp från marken.
Damen står löst i boxöppningen när man kommer med sadeln och lägger den på ryggen utan att på något sätt grimasera illa eller flytta sig.
Damen reagerar inte alls om man lägger all sin tyngd i ena stigbygeln. Eller om man "ruskar om" sadeln uppsuttet med hjälp av stigbyglarna.
Damen reagerar inte alls på att man sitter av eller spänner loss gjorden.
Damen visar inga tecken på obehag vid ridning.
Vi kan inte provocera fram någon reaktion hos damen när sadeln inte ligger på genom att smeka, trycka eller peta överallt i sadelgjordsläget (nåja inte mer än någon av de andra hästarna, nåt måtta får det ju vara på kittlandet). Det går när sadeln ligger på, men så snart hon förstår att det inte är sadelgjorden slutar grimaserna men börjar igen när sadelgjorden dras även om vi försöker "smyga" dit den medan vi fortsätter klappa och trycka.
Damen visar inget obehag i sadelstaden, och oberoende av sadel (inom spannet för att de passar ok) så är reaktionerna samma vid spännandet av sadelgjorden. Likaså oberoende av VEM som spänner gjorden.
Det går utmärkt att borsta damen överallt.
Vi har provat olika sadelgjordsmaterial, långa och korta stroppar, svängd gjord och gjord som är mycket bredare under magen (typ magplatta), men vi märker ingen skillnad.
Vi har provat ge damen något gott vid sadelgjordsspänningen utan framgång.
SÅ. Idéer på vad felet kan vara och/eller hur man botar symptomen?
Damen står löst i boxöppningen när man kommer med sadeln och lägger den på ryggen utan att på något sätt grimasera illa eller flytta sig.
Damen reagerar inte alls om man lägger all sin tyngd i ena stigbygeln. Eller om man "ruskar om" sadeln uppsuttet med hjälp av stigbyglarna.
Damen reagerar inte alls på att man sitter av eller spänner loss gjorden.
Damen visar inga tecken på obehag vid ridning.
Vi kan inte provocera fram någon reaktion hos damen när sadeln inte ligger på genom att smeka, trycka eller peta överallt i sadelgjordsläget (nåja inte mer än någon av de andra hästarna, nåt måtta får det ju vara på kittlandet). Det går när sadeln ligger på, men så snart hon förstår att det inte är sadelgjorden slutar grimaserna men börjar igen när sadelgjorden dras även om vi försöker "smyga" dit den medan vi fortsätter klappa och trycka.
Damen visar inget obehag i sadelstaden, och oberoende av sadel (inom spannet för att de passar ok) så är reaktionerna samma vid spännandet av sadelgjorden. Likaså oberoende av VEM som spänner gjorden.
Det går utmärkt att borsta damen överallt.
Vi har provat olika sadelgjordsmaterial, långa och korta stroppar, svängd gjord och gjord som är mycket bredare under magen (typ magplatta), men vi märker ingen skillnad.
Vi har provat ge damen något gott vid sadelgjordsspänningen utan framgång.
SÅ. Idéer på vad felet kan vara och/eller hur man botar symptomen?
Senast ändrad:
Drygt ett och ett halvt för en sadelgjord när jag inte ens vet om det gör någon skillnad liksom... (Ärligt talat hutlösa summor, egentligen. Någon tjänar riktigt gott med pengar på oss enfaldiga ryttare som bara vill våra hästar det bästa, det är uppenbart)... 
