. Din häst biter dig i armen när du ska spänna sadelgjorden.
-Kolla utrustningen och sedan spänna lite i taget. Min erfarenhet av de som är negativa vid sadelgjorden eller när sadeln lagts på, är att de har dragits för hårt åt från början, fått skav och annan obehag pga dålig rengöring med m.m.
Allt brukar lösa sig, av ren utrustning, välryktad häst (klassisk rykt), sadelgjord med gummi stroppar på båda sidorna och sedan spänna sakta. När hästen står lugnt, mycket uppmuntran och godis (äpple, morot)
Din häst vägrar för andra gången på ett nytt hinder.
En häst ser tomtar och troll överallt, även på nya hästar oavsett ålder.
Bara låta den titta lite och sedan driva, smacka m.m. till att du kommit över. Väl över beröm oerhört mycket och det brukar lätta. En äldre häst som fånar sig är ibland en annan femma, den har sett de mesta. Visa, fortsätter den att krångla så får man korrigera den och tillslut så är det avklarat.
Ryttaren måste kolla sig själv allra främst, då 90 % av alla fel är ryttarens.
Din glada och pigga häst smiter från dig när ni är på promenad, drar en bockrepa i galopp men ställer sig sedan och äter gräs och låter sig enkelt tas fast.
Om den gör det och den går i grimskaft på promenaden, så är det inte mycket att göra mer än att fånga in "busen" och smågräla lite skrattande på den. Ryttaren var inte tillräckligt uppmärksam på eventuella saker eller troll som lurade och den slet sig.
Om du sitter i sadeln och är på promenad, och då åkte av, så kanske ryttaren inte satt tillräckligt bra när den bockade och komma ihåg att allt felande beror till 90 % på ryttaren. Men det är mest bara att fånga in "busen", smågräla lite ömt på den, sätta sig och rida hem. Många hästar beror om förlåtelse efter de busat.
Din häst sliter åt sig hö ur hökassen innan du hunnit tömma kassen i t.ex hagen.
Har aldrig hänt mig, men det är uppfostran, kontakt och respekt med hästen som gäller.
En häst som har blivit uppfostrad rätt, fått bra kontakt och respekt, ej daltats med, blir det inga problem med.
Din häst tigger godis, blir sur när den inte får och nafsar.
Nafsar, är när de söker kontakt. Många missbedömer där.
De är godisråttor, men min erfarenhet är att får de tillräckligt och vet att de får, samt lär sig tigga snällt så är det inget problem. När jag använder mig av den klassiska rykten så berömmer jag med ord, klappar, kel och mycket godis. Samtliga gnäggar efter mig, efter bara några dagar. Man får aldrig underskatta när det gäller den gamla klassiska rykten.