Jag förstår (såklart) att du blev besviken och jag är ledsen att jag, om än oavsiktligt, bidrog :/Besvikelsen när jag läste länktexten och hjärnan satte igång med att fundera över hur ett monster av strass kunde se ut. Som ett riktigt monster? Eller så mycket strass att det blev ett helt strassmonster? Och så var det egentligen bara ordet "mönster" utan prickar över ö
Jag tror som så ofta här i livet att det är bra att börja med lite självreflekterande. Är det kanske så att det är man själv som är strassmonstret? Hur många iögonfallande modesmycken behöver egentligen en enskild person? Och är det inte till och med så att man lovat sig själv att inte köpa fler billiga bijouterier som visserligen ser snygga ut en vecka eller två men sen blir fula och missfärgade, eller till och med faller isär? Och är det inte ens inre strassmonster som då viskar att livet är kort men samtidigt en fest och den blir bra mycket roligare när det glittrar, och du har så många outfits som endast når sin fulla potential när de stylas med ett kontrasterande element i.e. strass, och-