Sv: Tandfraktur, erfarenheter?
Sådär, nu är jag hemma igen och kommer lite längre rapport för de intresserade.
Såfort effekten av metacamet klingade av återkom problemen. Så i torsdags kväll sladdade jag in på apoteket 'fem i stängningsdags' och hämtade ut metacam. Ett par timmar efter han fått det började han äta ordentligt igen. Fortfarande lite knepiga tuggor mellan varven och tuggade en del bussar, men åt upp hela kvälls och nattmaten (8 kg).
På fredag morgon ringde jag dock Ultuna, då det ju stod solklart att något gör djävulskt ont i munnen, och att ge metacam över helgen, och sen med största sannolikhet behöva ge metacam efter man kollat upp det med blir mååånga dagar metacam, och det vill man ju inte på den här herrern. Så ringde och hörde vad Ultuna tyckte och hur de hade med tider etc. De tyckte inte han skulle behöva stå över helgen. O.W som ju är deras 'tandveterinär' skulle inte vara där förrän torsdag nästa vecka, men de hade en annan som 'också är duktig på tänder' - som jag dessutom kunde få tid hos samma em
Så för, kändes det som, miljonte gången på ett par veckor bar det av till Ultuna. Vet kunde som jag konstatera att det inte kändes/syntes något från utsidan, så i med droger och iväg till tandrummet och undersöka. Och tog inte lång tid att konstatera att 'här är det en fraktur, och det är löst också'. Gick att vicka på. Då det var strax innan röntgen stängde så skickades vi raskt iväg till röntgen för att röntga tanden och käkbenet (då det troligen är en spark). De tog bild efter bild, och när de sett de ville de ha nya. Det är SVÅRT få huvudet att vara stilla i en viss vinkel på en neddrogad häst
Så vid ett tillfälle fick personalen hålla huvud och jag leka röntgentekniken och 'trycka på knappen' =)
Bilderna visade att käkbenet klarat sig fint, däremot var det svårt säga säkert angående roten. Han har ev en tunn fissur/spricka en liten bit ner i roten, men gick inte säga säkert (fanns ingen kvar som kunde göra en intraoral röntgen heller). Så uppföljande röntgen om 3 - 4 veckor. Är där en spricka så blir det ett fall för O.W, för då måste det ju åtgärdas. Man kommer ha dra ut tanden som 'sista utväg' btw, då det ofta skapar än mer problem just med kindtänder (som jag misstänkte).
I med mer knark i hästen som började vakna, och tillbaka till tandrummet, där herrn fick lokalbedövning i munnen och det lösa fragmentet togs bort. Sen slipades motstående tand i underkäken ner några millimeter, för att ta den trasiga tanden 'ur funktion' så att säga, så man avlastar den.
Vid återbesöket ska man slipa och dona lite mer, även i resten av munnen med. Om det inte är en spricka i roten och inget annat knasar under läkningen har de god förhoppning om att det här inte kommer bekymra honom alls i framtiden, däremot kommer han behöva tätare tandvård än tidigare då risken är att det kan bli hakar osv.
Som avslutning fick han fluorlack, så han stank banan när han andades
Här kommer en bild av fragmentet, med en enkrona för att ni ska få ett hum om storleken. När de pratade om 'fragment' så såg jag något litet a la 5 mm eller något, och frågade till och med 'kan de få så ont av ett litet fragment?'. När jag SÅG det så tyckte jag 'du, glöm min fråga..'
Det ligger 'åt rätt håll', dvs som det satt. Delen som är uppåt på bilden satt i tandköttet, och sidan man ser är 'utsidan'.
Sen måste jag skryta lite - varning! Jag skämdes nästan, men blir samtidigt så otroligt glad åt det. Men när vi skulle åka hem stod två transporter alldeles i närheten, där det försökte lastas. Det var linor, medhjälpare, kvastar och allmänt ostyriga hästar. Och de hade hållit på ett tag. Och där kommer Rara Röda, går rakt på släpet, jag stänger och sätter mig i bilen och åker iväg, total tid typ 3 minuter, och då gick en minut åt att hämta en pall för att nå att stänga lilla luckan. En av de som stod och försökte lasta suckade och sa 'en sån skulle man ha, du vill inte byta?'. Jag avböjde vänligt men bestämt
Och jag är så tacksam att ha så lättlastade hästar - jag har ju stått där de andra stod så att säga och vet hur det är och hur det känns, och så enormt skönt att slippa det nu.