tämja halvvuxna katter

[ameo]

Jag har två nya ungkatter (typ 9 månader), som blev klappade en del när de var små men som senaste månaderna innan de kom till mig inte har blivit klappade alls och alltså var mer eller mindre "vilda" när de kom till mig för en dryg månad sedan. Den ena av dem (hanen) uppskattar numera att bli klappad om han ligger ner, men man kan forfarande inte komma fram till honom när han står upp. Han har ett par gånger lagt sig nära mig i sängen och kommer nog bli en väldigt social katt när han är färdigtämjd.
Honkatten är betydligt mer reserverad. Första veckan låg hon bara bakom soffan, numera är hon sällan där utan är framme och går runt, leker och ligger gärna uppe på klösmöbeln. Jag har kommit så långt med henne att hon tillåter att jag stryker henne över ryggen medan hon äter mjukmat. Hon kan också tänka sig att sträcka fram nosen och nosa på mitt finger om jag sträcker det mot henne. Jag brukar då ta bort fingret direkt när hon nått fram till det, för att minska pressen mot henne.
Men...
Det är fortfarande katter som gärna "försvarar" sig. Honan klipper till med öppna klor om hon inte samtycker till mina försök att nå fram till henne. (henne har jag mer förståelse för eftersom hon inte kommit så långt i processen än) Men hanen kan ju ligga utsträckt på sidan och njuta av att bli klappad, för att sedan plötsligt sätta klorna i mig eller riva mig. Det är ju inte ovanligt att katter gör liknande, men här upplever jag att det är lite mer pga obehag och typ som försvar eller nåt. Och det blir ju hål och revor på mig eftersom de har vassa klor...

Och här är då min fundering. Jag har tidigare bara haft katter från kattungeålder, som varit lätta att hantera. Så jag funderar på om någon här har erfarenhet av att tämja lite mindre tama katter? Hur gör man för att få dem att förstå att jag inte är farlig? Kan man få dem att förstå att det är "fel" att göra mig illa med klorna? Givetvis utan bestraffning, utan med någon form av positiv förstärkning eller nåt. Andra tips?

 

[MJLee]

Jag har två nya ungkatter (typ 9 månader), som blev klappade en del när de var små men som senaste månaderna innan de kom till mig inte har blivit klappade alls och alltså var mer eller mindre "vilda" när de kom till mig för en dryg månad sedan. Den ena av dem (hanen) uppskattar numera att bli klappad om han ligger ner, men man kan forfarande inte komma fram till honom när han står upp. Han har ett par gånger lagt sig nära mig i sängen och kommer nog bli en väldigt social katt när han är färdigtämjd.
Honkatten är betydligt mer reserverad. Första veckan låg hon bara bakom soffan, numera är hon sällan där utan är framme och går runt, leker och ligger gärna uppe på klösmöbeln. Jag har kommit så långt med henne att hon tillåter att jag stryker henne över ryggen medan hon äter mjukmat. Hon kan också tänka sig att sträcka fram nosen och nosa på mitt finger om jag sträcker det mot henne. Jag brukar då ta bort fingret direkt när hon nått fram till det, för att minska pressen mot henne.
Men...
Det är fortfarande katter som gärna "försvarar" sig. Honan klipper till med öppna klor om hon inte samtycker till mina försök att nå fram till henne. (henne har jag mer förståelse för eftersom hon inte kommit så långt i processen än) Men hanen kan ju ligga utsträckt på sidan och njuta av att bli klappad, för att sedan plötsligt sätta klorna i mig eller riva mig. Det är ju inte ovanligt att katter gör liknande, men här upplever jag att det är lite mer pga obehag och typ som försvar eller nåt. Och det blir ju hål och revor på mig eftersom de har vassa klor...

Och här är då min fundering. Jag har tidigare bara haft katter från kattungeålder, som varit lätta att hantera. Så jag funderar på om någon här har erfarenhet av att tämja lite mindre tama katter? Hur gör man för att få dem att förstå att jag inte är farlig? Kan man få dem att förstå att det är "fel" att göra mig illa med klorna? Givetvis utan bestraffning, utan med någon form av positiv förstärkning eller nåt. Andra tips?

Kolla in https://www.katthemmet.nu/aktuellt/solkatter/ där det hälsas om hur det gick med skyggisar när de kom till sitt föralltidhem. Hur det ofta tog ett tag innan de blev mysisar men när de väl insåg att människor inte är så dumma blir de ofta de mest gosiga katter som finns. Blir alltid varm om hjärtat när jag läser om dem.

Det kan ta ett tag men låt det gå i kattens tempo. Ta inga egna initiativ utan låt katten alltid komma till dig. Icke att förglömma att katter ibland slår över när man klappar och de blir överstimulerade. Man måste vara aktsam på tecken när man klappar och gosar. Ett intressant fenomen är ju att om det kommer gäster så går katten ofelbart direkt till den som är allergiker eller inte tycker om katter. Just för att den personen inte är intresserad och därför låter katten bestämma hur kontakten ska ske.

Megara sätter ibland både glor och tänder i mig när vi gosar. Hon kan bli riktigt arg. Om de inte är utekatter så klipp klor! Kan vara ett stort trauma för både katt och människa. Börja med att försiktigt trycka ut en klo utan att klippa. Massor av godis. När det är befäst klipp en klo, mer godis. Vissa katter (Megara) är helt hopplösa och bits och rivs när jag klipper klor. Några gånger har jag drogat ner henne med bonqat.

 

[Sassy]

Om katterna ändå är såpass oskygga att de rör sig i din närhet, låt det vara så tills de söker mer kontakt. De "plötsliga" utfallen kommer när vi som människor är för klumpiga för att läsa av när det närmar sig gränsen för vad de är bekväma med, så lägg tid på att studera hur deras uttryck ser ut (morrhår och pupiller brukar vara bra att hålla koll på, där syns tydliga tecken på att den inre anspänningen ökar) och låt kontakten vara på deras initiativ ett tag till. Lek med dem och var bredvid när de äter och annan positiv interaktion.

När ni känner varandra bättre kommer ni bli tryggare med att läsa av varandras gränser.

Om det bara är när du klappar dem som utfallen kommer finns det inget att uppfostra just nu, men om det börjar bli våldsam lek kan det vara vettigt att säga aj med lagom intensitet för deras nivå och avleda leken mot något bättre objekt.

Om de socialiserats som ungar gissar jag att det kommer bli mycket bättre mer eller mindre av sig självt med lite tålamod och positiv kontakt, och då kan det vara läge att börja träna på fasthållning och kloklippning och annan nödvändig hantering. Hur länge har du haft dem?

Min hittekatt har jag inte pressat alls om hon visat obehag mer än ålande, och nu som tvååring är hon enkel att hantera även hos veterinären (även om hon är spänd gör hon inga utfall utan kan behandlas utan massa tvång och extra stress). Hon får nästan alltid välja när hon är redo att bli klappad, och blir hela tiden mer och mer trygg kring främlingar och vill numera gosa lite med de flesta som kommer hit.

 

[Sel]

Du har fått jättefina råd, men vill bara lägga till på @Sassys inläg att hålla koll på svansen när ni umgås. En kattsvans är otroligt uttrycksfull.

 

[MJLee]

Du har fått jättefina råd, men vill bara lägga till på @Sassys inläg att hålla koll på svansen när ni umgås. En kattsvans är otroligt uttrycksfull.

Megaras svans viftar oavbrutet och den är mycket uttrycksfull. Nonchalanta viftande, med svansen upp sådär avslappnat. Arg svans när hon inte får som hon vill. Glad svans när det är dags för mat eller vankas godis.

 

[ameo]

Hur länge har du haft dem?

Skrev i trådstarten att jag haft dem en dryg månad.

Om de inte är utekatter så klipp klor!

De är inte direkt tama nog för att hållas fast och klippas klor på. Det skulle bara bli traumatiskt för dem om jag gjorde det.

Du har fått jättefina råd, men vill bara lägga till på @Sassys inläg att hålla koll på svansen när ni umgås. En kattsvans är otroligt uttrycksfull.

Jo svansföring har jag koll på. Men det är inte alltid attackerna går att förutsäga ens med koll på svansen.

Generellt
De kommer självklart få den tid de behöver för att bli tama, trevliga katter. Jag tänkte mest om det finns något sätt att få dem att förstå att matte inte uppskattar att det blir djupa hål i händerna... Eller revor i ansiktet, vilket blev resultatet efter den här stunden - som hankatten själv valde, han låg bredvid mig och spann en stund innan han plötsligt satte en klo i min kind... Jag hade inte rört honom då.

 

[MJLee]

Skrev i trådstarten att jag haft dem en dryg månad.

De är inte direkt tama nog för att hållas fast och klippas klor på. Det skulle bara bli traumatiskt för dem om jag gjorde det.

Jo svansföring har jag koll på. Men det är inte alltid attackerna går att förutsäga ens med koll på svansen.

Generellt
De kommer självklart få den tid de behöver för att bli tama, trevliga katter. Jag tänkte mest om det finns något sätt att få dem att förstå att matte inte uppskattar att det blir djupa hål i händerna... Eller revor i ansiktet, vilket blev resultatet efter den här stunden - som hankatten själv valde, han låg bredvid mig och spann en stund innan han plötsligt satte en klo i min kind... Jag hade inte rört honom då.
Visa bifogad fil 162979

Megara sätter tänder och klor i mig regelbundet plötsligt utan att jag klappat men också när vi myst och jag har haft koll på svansen, morrhår och ögon. Och hon blir nog aldrig mer tam. Just saying Skämt åsido Vad du kan göra är att undvika för mycket beröring med händerna. Lite som när man rekommenderar att inte uppmuntra valpar att bita genom att leka med händerna.

Nej vänta definitivt med kloklippning. När det känns ok 'håll tass' till att börja med. Många katter är godis motiverade. Mutor är aldrig fel!

Edit: katter kan snedtända även om du inte klappar eller gör något alls. De hetsar upp sig själva och något klickar i deras hjärna.

 

[MJLee]

För att tillägga. Om man tittar på hur katter umgås med varandra är det inte ovanligt med ett kärleksbett eller lite klappar med klorna ute.

 

[ameo]

Alltså, jag har haft katt i snart 40 år. Jag vet hur katter brukar kunna fungera, när de är tama. Alla de katter jag har haft har varit just tama, antingen har jag fått dem som små och vant dem vid hantering från början, eller har jag övertagit dem som vuxna välfungerande.
Det är alltså en ny erfarenhet för mig med halvvuxna katter som inte är tama när de flyttar hit.

 

[MJLee]

De är tonåringar. Alla tonåringar är vilda slynglar

 

[Rosett]

Har du provat blinka jättesakta när ni har ögonkontakt, och se om de gör likadant tillbaks?
Lugnhormoner, Feliway eller vad den heter?

 

[Marvin]

Skrev i trådstarten att jag haft dem en dryg månad.

De är inte direkt tama nog för att hållas fast och klippas klor på. Det skulle bara bli traumatiskt för dem om jag gjorde det.

Jo svansföring har jag koll på. Men det är inte alltid attackerna går att förutsäga ens med koll på svansen.

Generellt
De kommer självklart få den tid de behöver för att bli tama, trevliga katter. Jag tänkte mest om det finns något sätt att få dem att förstå att matte inte uppskattar att det blir djupa hål i händerna... Eller revor i ansiktet, vilket blev resultatet efter den här stunden - som hankatten själv valde, han låg bredvid mig och spann en stund innan han plötsligt satte en klo i min kind... Jag hade inte rört honom då.
Visa bifogad fil 162979

Jag misstänker att de har sylvassa klor vilket gör skadan värre, hade knappt blivit nåt sår om de var klippta.

Jag hade funderat på om det går att sedera dem för att klippa klorna så att ni sen kan träna på att socialisera utan att det går hål på dig.

 

[MJLee]

Jag misstänker att de har sylvassa klor vilket gör skadan värre, hade knappt blivit nåt sår om de var klippta.

Jag hade funderat på om det går att sedera dem för att klippa klorna så att ni sen kan träna på att socialisera utan att det går hål på dig.

Håller med. Be veterinär skriva ut bonqat och sedan bara en droppe eller två, så de blir lite lagom lulliga och klipp.

 

[Keb71]

Nu var ju Esko och hans syster vildfödda och hade inte träffat människor sina fyra första månader i livet; men det tog över fyra månader innan jag kunde klappa hans syster...
Hon flög iväg som om att hon fått en elstöt trots att jag mutade med rökt skinka varje kväll i soffan. (Hon lever tyvärr inte längre)
Esko är väldigt gosig numera, när han känner sig trygg.
Trots att han är väldigt reaktiv skulle han dock aldrig ta till klor eller tänder trots att jag har varit tvungen att hålla fast honom hos veterinären (Bonqaten verkade inte som förväntat...)

Min lilla Tess är lägenhetsuppfödd i familj, tillsammans med många andra katter och är av sorten som "äger världen".
Hon kan komma och ligga i knäet och vara supergosig och spinna så att "mätaren slår i taket" och svansen börjar gå, då vet jag att det är dags att vara på min vakt, för då KAN det slå över till mayhem med hugg och kaninsparkar.
Då försöker jag bara lyfta ner henne och säga Nej.

För mina katter funkade Feliway Friends väldigt bra - en timme efter att jag satt den i uttaget låg de på samma bädd och tvättade varandra!
Det kan vara värt att testa Feliway Optimum.