Sv: Tacka vet vi trevliga ryttare!
kl
Det är inte bara ryttare som visar mindre hänsyn mot omgivningen, jag tycker att det är en allmän tendens i samhället i stort
Själv hälsar jag alltid på folk, tackar när någon saktar in osv, men oftast får man ingen respons. Ibland kan man säga "Hej" både 3 och 4 gånger, med högre röst för varje gång , innan man får ett svar av svampplockare, folk som promenerar och cyklister. (Detta gäller inte lokalbefolkningen som alltid hälsar)
När jag kör bil på en liten väg tackar jag alltid när mötande kör åt sidan, vi som bor på landet vet ju hur bred bil vi har och att först till ett ställe där man kan mötas stannar. Det fattar inte "stadsbor", själv blir man tvungen att slicka dikeskanten när någon, som för det mesta inte har en aning om hur bred bil de har utan har hur mycket plats som helst på sin sida, ska klämma sig förbi.
Det finns en crossbana i närheten och under de år den funnits, kan man räkna bilarna/bussarna som tackat för att jag stannat på ena handens fingrar. För det mesta bara glor de och kör gärna mitt i vägen.
Hur många gånger har ni inte fått dörren släppt i ansiktet av den som gått ut ur affären eller i tunnelbanan? Den självklara gesten att hålla upp dörren åt nästa verkar ha glömts bort.
För att inte tala om att be om ursäkt när man råkar stöta ihop med någon på trottoaren...
Jisses, jag börjar låta som en gnällig, gammal surtant
kl
Det är inte bara ryttare som visar mindre hänsyn mot omgivningen, jag tycker att det är en allmän tendens i samhället i stort
Själv hälsar jag alltid på folk, tackar när någon saktar in osv, men oftast får man ingen respons. Ibland kan man säga "Hej" både 3 och 4 gånger, med högre röst för varje gång , innan man får ett svar av svampplockare, folk som promenerar och cyklister. (Detta gäller inte lokalbefolkningen som alltid hälsar)
När jag kör bil på en liten väg tackar jag alltid när mötande kör åt sidan, vi som bor på landet vet ju hur bred bil vi har och att först till ett ställe där man kan mötas stannar. Det fattar inte "stadsbor", själv blir man tvungen att slicka dikeskanten när någon, som för det mesta inte har en aning om hur bred bil de har utan har hur mycket plats som helst på sin sida, ska klämma sig förbi.
Det finns en crossbana i närheten och under de år den funnits, kan man räkna bilarna/bussarna som tackat för att jag stannat på ena handens fingrar. För det mesta bara glor de och kör gärna mitt i vägen.
Hur många gånger har ni inte fått dörren släppt i ansiktet av den som gått ut ur affären eller i tunnelbanan? Den självklara gesten att hålla upp dörren åt nästa verkar ha glömts bort.
För att inte tala om att be om ursäkt när man råkar stöta ihop med någon på trottoaren...
Jisses, jag börjar låta som en gnällig, gammal surtant