Jag slant när jag diskade vassa monsterkniven. Skar rakt över fingret precis under nagelbandet. Blödde kopiöst i ett par timmar. La tryckbandage men så fort jag släppte det idiotblödde det igen. Sen fick jag hejd på det och kunde kolla. Svårt säga något om djup då det blöder om man rör det. Men fingret sitter kvar
får ha halvtryck på det annars börjar det blöda igen.
Det glipar dock ganska rejält, 5 mm eller lite mer på värsta stället. De Google säger unisont sy eller åtminstone visa för läkare akut om det glipar mer än ett par mm.
Och alltså jag har inget rent allmänt emot att sy men inte så stor lust sitta på akuten och tycker inte eg jag bör ta upp akuttid. Tänkte köpa sådana där strips imorgon och försöka tejpa ihop med.
Vad händer om man inte syr ett sår som borde sys? Fult ärr? Fult ärr kan jag leva med.
Sonen skar frallor i skolan och lyckades skära sig i fingret med en brödkniv och skickades till vaktmästaren som den dagen fick rycka in som skolsyster och plåstra om, och ringa mig. Du vet hur hysteriska folk kan vara, det kändes lite så när jag kom (direkt förstås) och alla bara"det blöder jättemycket och ser inte bra ut alls och han ligger och vilar i sköterskan rum", hu, måste vara allvarligt funderade jag på.
Jag såg ett sår som glipade lite, eventuellt kunde det behövas sys eftersom det satt lite dumt till på handen, men man hade nog kunnat tejpa ihop det, och det blödde ju, som sår faktiskt många gånger gör. Jag blev lugn, han var inte allvarligt skadad!
Men jag är ju ungens mamma och som en sådan har jag ett ansvar och kan inte behandla mitt småfolk som jag behandlar mig själv, alltså lydde jag därmed skolan och släpade honom till VC och fick efter en stunds undersökning veta "Mja, nja, hm, kanske senan är skadad, jag kan inte se det så det är ju inte bara att sy ihop, ni får nog åka till akuten". Jag och mamma, som körde, brast unisont ut i ett "NEEEEEEJ inte akuten!!! ". Sköterskan och läkaren tittade skeptiskt på oss, men vi löd och plockade ihop prylarna och drog i väg till akuten i Lund (ibland önskar jag vi bodde i någonstans i närheten av en akute långt långt upp i landet som inte är så proppfull...) med mantrat "det är vardag, det är inte så många på akuten i Lund en vardag". Tssst!!!
Efter några timmar tittade läkare snabbt och sa "Ser fint ut, bedövning, två stygn, sedan kan du gå hem, men lek inte med knivar på ett tag bara", lika snabbt gick det att bedöva, sy och plåstra om. Ungen tyckte det hela var oerhört coolt och studera allt läkaren gjorde noggrannt och med en nyfiken min.
Antingen tar du dig till akuten och får ditt sår omskött enligt konstens alla regler som sig faktiskt bör, eller så gör du inte det, det kan du väl egentligen själv bara svara på.
Hade det varit mig såret suttit på hade jag limmat, tejpat och plåstrat om och haft koll så det inte blev infekterat. Vid minsta problem hade jag med mössan i handen fått kravla mig till vc. Hellre vc än akuten för min del måste jag säga. Fula ärr är ju dock inte det värsta med sår som behöver sys som inte blir sydda, det är ju infektionsrisken och vad det kan leda till rätt snabbt om man har otur.
Å andra sidan är det ju bara du som sett ditt sår och vet hur det ser ut och vad du EGENTLIGEN borde göra. Inte ens 1177 kan svara på det om du ringer dit, då får du rådet att åka in, för hur ska man kunna ge något annat, vettigt, råd utan att ha synat ditt sår?
Ärret hade väl varit mindre och inte stramat lika mycket om det varit sytt är min gissning. Det på handen blev hyfsat snyggt ändå.
