Svengelskan breder ut sig

Cattis_E

Trådstartare
Alltså jag är inte emot låneord i sig. Det är helt okej. Men när massmedia börjar allt mer använda ord som är enkla att översätta så undrar jag vad som händer egentligen.
I den här artikeln finns ett exempel:
https://www.tidningenridsport.se/em-medaljor-i-hoppning
Varför översattes inte "banned substance"-förbjuden substans och "controlled medication"- kontrollerad (eller tillåten) medicinering om de ändå förklarar kriterierna för de olika.
Har jag fel? Behöver man de engelska orden för att förstå vad de menar?

Jag ser sådana saker allt oftare, från massmedia.
Är jag gammalmodig som vill se svenska ord där istället för de engelska där det skulle vara möjligt?
 
Eftersom det är skriver inom citationstecken kan jag tänka mig att de behållt orden för att läsaren ska ha koll på vad som menas. Det är antagligen vedertagna uttryck som ofta används, och om det översätts kanske det blir oklarheter kring vad som menas?
 
Jag tänker att språk är inte statiskt, och utvecklas hela tiden, så jag har inga problem med att man lånar in engelska uttryck på det viset. Det görs ju likadant i en del andra sammanhang med t ex latin och franska.

I och för sig är jag partisk, för jag använder engelskan så mycket nuförtiden att jag stundvis glömmer vad saker heter på svenska. :o
 
Jag har en teori, men den kan låta högtravande och är inte med säkerhet applicerbar just i det här fallet.
Mitt intryck är att yrkesarbete inom många områden har luckrats upp de senaste decennierna, i meningen att arbeten som tidigare var specifika yrken med väldefinierade kompetenser idag i många fall är mer eller mindre tidsbegränsade sysselsättningar som människor mer informellt glider in och ut ur. Det innebär att det som man litet konservativt kan kalla yrkeskompetens kan bli lidande, både genom avsaknad av formell utbildning och genom att man inte stannar tillräckligt länge inom ett yrke/skrå/specialitet för att bli riktigt bra på det. Jag tror att det kan vara en bidragande orsak till att jag ser märkbart större andel texter med bristande kvalitet i media (både tryckta och digitala) idag än för 20-30 år sedan.

Apropå just att låna in utländska ord och uttryck så ser jag det som ett naturligt grepp i de fall där orden eller uttrycken saknas i det egna språket. När det finns väl etablerade begrepp ser jag svengelskan (motsv) som utslag av bristande kompetens hos skribenten.
 
Sen är det så, at svengelskan till trots, har vårt språk aldrig varit så statiskt som det är nu. Få nya ord och färre regionala/dialektala ord.
 
Jag tänker att språk är inte statiskt, och utvecklas hela tiden, så jag har inga problem med att man lånar in engelska uttryck på det viset. Det görs ju likadant i en del andra sammanhang med t ex latin och franska.

I och för sig är jag partisk, för jag använder engelskan så mycket nuförtiden att jag stundvis glömmer vad saker heter på svenska. :o
Nej, det gjorde likadant med franska och latin, men vi lånar inte direkt in några nya ord från de språken nu.

@Cattis_E Jag håller med om att det är gräsligt. Jag har svårt överhuvudtaget för svengelska oavsett sammanhang, men när folk som jobbar med språket slarvar sådär trycker det verkligen på alla mina knappar! Jag tycker absolut att det finns anledning att se kritiskt på det hela ur språkvårdssynpunkt.
 
Jag vet inte varför de gör så men jag gillar det inte heller. Jag tycker att det gör att personen som skrivit artikeln framstår som lat, som att de har refererat annat material på engelska och inte orkat komma på en översättning.

Det ar ren lathet.
Precis sa gor jag, som har Engelskan som forsta sprak, nar jag skriver pa Buke eller talar med familj och vanner. Jag anstranger mig inte namvart att hitta ratt ord, och googlar/omformulerar mig inte alls for att oversatta om det ar ett vanligt ord eller fras. Dock skulle jag aldrig skriva sa i en mer formell skrift, som en tidningsartikel.
 
Jag har en teori, men den kan låta högtravande och är inte med säkerhet applicerbar just i det här fallet.
Mitt intryck är att yrkesarbete inom många områden har luckrats upp de senaste decennierna, i meningen att arbeten som tidigare var specifika yrken med väldefinierade kompetenser idag i många fall är mer eller mindre tidsbegränsade sysselsättningar som människor mer informellt glider in och ut ur. Det innebär att det som man litet konservativt kan kalla yrkeskompetens kan bli lidande, både genom avsaknad av formell utbildning och genom att man inte stannar tillräckligt länge inom ett yrke/skrå/specialitet för att bli riktigt bra på det. Jag tror att det kan vara en bidragande orsak till att jag ser märkbart större andel texter med bristande kvalitet i media (både tryckta och digitala) idag än för 20-30 år sedan.

Apropå just att låna in utländska ord och uttryck så ser jag det som ett naturligt grepp i de fall där orden eller uttrycken saknas i det egna språket. När det finns väl etablerade begrepp ser jag svengelskan (motsv) som utslag av bristande kompetens hos skribenten.

Delvis det du talar om benämns ibland som "Den nya arbetsordningen".

Jag skulle säga att problemet i den aktuella frågan snarare beror på att det finns ett högre krav på att fler måste uttrycka sig i skrift. Det är helt enkelt fler människor som måste/kommer att skriva, en kompetens som inte nödvändigtvis överensstämmer med en annan kompetens.

Att vara bra på sitt yrke är inte detsamma som att vara bra på att uttrycka sig i skrift?
 
@Cattis_E Jag håller med om att det är gräsligt. Jag har svårt överhuvudtaget för svengelska oavsett sammanhang, men när folk som jobbar med språket slarvar sådär trycker det verkligen på alla mina knappar! Jag tycker absolut att det finns anledning att se kritiskt på det hela ur språkvårdssynpunkt.
Skönt att det inte bara är jag som blir så irriterad :)
 
Att vara bra på sitt yrke är inte detsamma som att vara bra på att uttrycka sig i skrift?
Det håller jag med om, i grunden. På precis samma sätt har ju t ex datorkunskap smugit sig in som kompetenskrav i väldigt många jobb.
Men om man arbetar som skribent/reporter/journalist så är jag benägen att tycka att det är en relevant kompetens att vara bra på att uttrycka sig i skrift. ;)
 
I talspråk händer det ofta att jag blandar, men jag skyller på min 2-språkiga barndom. Det händer dock inte i skrift.
 
Jag tänker att språk är inte statiskt, och utvecklas hela tiden, så jag har inga problem med att man lånar in engelska uttryck på det viset. Det görs ju likadant i en del andra sammanhang med t ex latin och franska.

I och för sig är jag partisk, för jag använder engelskan så mycket nuförtiden att jag stundvis glömmer vad saker heter på svenska. :o

Håller med och i vanliga fall står jag längst fram på barrikaderna och pratar om språket som något levande och som hela tiden utvecklas. Men jag tycker att det är skillnad på att använda modeord på engelska eller använda engelska ord för något vi saknar på svenska som sedan blir en del av vårt språk och det här fallet. Dessutom kan jag tycka att medier i nyhetsrapportering kanske inte behöver vara i framkant med att använda för svenskan nya engelska ord. Dels för att det låter rätt oseriöst och dels för att alla faktiskt inte är så grymma på engelska.

Att vara bra på sitt yrke är inte detsamma som att vara bra på att uttrycka sig i skrift?

Eftersom det i det här fallet handlar om journalister så är det ju absolut viktigt att de är duktiga på att skriva. I de flesta andra fall så håller jag med.
 
Om det nu är så att man vill referera till ett engelsk begrepp kan man skriva det inom parentes. Den som inte är så insatt att den är bekant med begreppet kan behöva en svensk översättning för att förstå. Att bara använda det engelska begreppet gör att man inte når ut till lika många.

Generellt tycker jag att det ser lite fattigt ut att i texter som t ex här blanda svenska och engelska och använda engelska ord som finns och är vedertagna på svenska. Som att man har så dåliga kunskaper i sitt eget modersmål att man inte känner till det svenska ordet. Och sen vet jag ju att det finns många som inte har svenska som första språk eller som inte bor i Sverige, det är därför jag skriver generellt. Mina ögon tycker att det ser så hemskt ut att de brukar sluta läsa en sådan text.
 
Alltså jag är inte emot låneord i sig. Det är helt okej. Men när massmedia börjar allt mer använda ord som är enkla att översätta så undrar jag vad som händer egentligen.
I den här artikeln finns ett exempel:
https://www.tidningenridsport.se/em-medaljor-i-hoppning
Varför översattes inte "banned substance"-förbjuden substans och "controlled medication"- kontrollerad (eller tillåten) medicinering om de ändå förklarar kriterierna för de olika.
Har jag fel? Behöver man de engelska orden för att förstå vad de menar?

Jag ser sådana saker allt oftare, från massmedia.
Är jag gammalmodig som vill se svenska ord där istället för de engelska där det skulle vara möjligt?

Jag som är engelskspråkig kan bara hålla med. Jag anstränger mig för att *inte* använda engelska eller svengelska uttryck, så håller infödda svenskar på såhär. :wtf:Håller med dom som säger att det är lathet. Man måste stanna upp o tänka efter, o kanske Googla för att hitta det svenska begreppet. Vissa orkar inte.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp