Sveket mot hästflickorna

Hästflickorna är förlorarna när striden står om attraktiv stadsnära mark. Politikens svek mot barnen som inte har föräldrar med tid, pengar och utrymme gör att den nya generationen hästflickor riskerar att bli en privilegierad skara. Malin Lernfelt åker med tonårsdottern till stallet som betydde allt men som nu måste flyttas. Flickors frihetsupplevelse på hästryggen glöms bort när stadsplaner läggs.
 
Men va??? Vi har hur många seniorgrupper som helst hos oss och folk i dem är allt mellan säg 20 och 60. Mest kvinnor men ett antal män också. Och jag kan lova att absolut ingen ser snett på dem. Vilken märklig bild du har?
Vi har i princip bara seniorgrupper! Det finns några få hästgrupper märkta ”ungdom” i schemat, annars är de flesta blandgrupper där övervägande del är 30-70 år gamla men även några yngre som inte får rida ponny längre.
 
De flesta ridskolor i mitt närområde erbjuder en Senior grupp i veckan, om man som mer "avancerad" ryttare söker sig till grupperna som erbjuder LA dressyr (och högre) och 120 hopp blir man gärna sett snett på och de undrar varför man inte skaffar egen häst (man är ju vuxen och tjänar pengar). Som Schaufför som ligger ute hela veckan fungerar det inte på det viset, även om man skulle kunna hysa in hästen på ridskola för motionens skull, men man vill ju gärna använda sin häst på helgerna men då är det ju "skötarnas" tid och det går ju inte för sig att man rider/tränar för instruktör eller tävlar sin häst då, för "skötaren" måste ju få sin egen tid med sköthästen.

Tro mig, har försökt lufta idéen om att köpa välutbildad häst och hysa in på ridskolor i närheten, men faller alltid på att jag vill använda den själv på helgerna.
Lustigt, ridskolorna där du bor verkar annorlunda mot här. Men iofs verkar de inte använda privathästar på lektion heller vanligen. Eller egentligen ha speciellt dedikerade skötare, utan har ju helglektioner.

Tror det är ganska dominerande med seniorer på högre gruppnivån, de flesta dagar.
Sedan har jag fått en känsla av att folk vet varför de/vi inte köper häst. Tid, pengar osv.
 
Senast ändrad:
På vår ridskola är det iofs ett rejält gäng 50+, kvinnor och män, till och med på hoppkurserna som dyker upp då och då. Flertalet verkar rida 2-3 ggr i veckan. Men jag tror faktiskt det är ovanligt.

På min gamla ridskola finns det flera seniorgrupper. Men jag tror att många av de vuxna som rider antingen har egen häst eller är medryttare.
 
På min gamla ridskola finns det flera seniorgrupper. Men jag tror att många av de vuxna som rider antingen har egen häst eller är medryttare.
Ja de verkar ganska ofta ha haft egen häst eller vara medryttare och ändå rida lektion ett par gånger i veckan.
Vet inte om ridskolan har speciella seniorgrupper, de verkar vara proppade av seniorer ändå.

Finns ju dock även ponnylektioner, även om små seniorer rider till ponnyerna också ibland på sina lektioner.
 
Ja de verkar ganska ofta ha haft egen häst eller vara medryttare och ändå rida lektion ett par gånger i veckan.
Vet inte om ridskolan har speciella seniorgrupper, de verkar vara proppade av seniorer ändå.

Finns ju dock även ponnylektioner, även om små seniorer rider till ponnyerna också ibland på sina lektioner.

Jag menade snarare att avsaknaden av seniorer på ridskolor kan förklaras med att de rider på annat håll. T.ex. på egen häst eller medryttarhäst. Som t.ex. jag. Jag vill inte rida på ridskola för det tilltalar mig inte att rida i så stora grupper, byta häst ofta och alldeles för sällan få rida hästen jag trivs bäst med. Sen tycker jag att det är riktigt tråkigt att bara rida runt runt i ett ridhus. Jag tror att många vuxna (som inte är intresserade av tävling) är som jag.
 
Jag menade snarare att avsaknaden av seniorer på ridskolor kan förklaras med att de rider på annat håll. T.ex. på egen häst eller medryttarhäst. Som t.ex. jag. Jag vill inte rida på ridskola för det tilltalar mig inte att rida i så stora grupper, byta häst ofta och alldeles för sällan få rida hästen jag trivs bäst med. Sen tycker jag att det är riktigt tråkigt att bara rida runt runt i ett ridhus. Jag tror att många vuxna (som inte är intresserade av tävling) är som jag.
Jo kanske, samtidigt är jag ganska övertygad om att majoriteten som red som barn faktiskt också slutat. Av folk utanför stallet (klasskamrater, tror nära alla tjejer red ett tag, och vänner) jag känner som ridit är nog bara en till kvar som rider. Många i grupperna är så kallade återvändare också.
 
Jo kanske, samtidigt är jag ganska övertygad om att majoriteten som red som barn faktiskt också slutat. Av folk utanför stallet (klasskamrater, tror nära alla tjejer red ett tag, och vänner) jag känner som ridit är nog bara en till kvar som rider. Många i grupperna är så kallade återvändare också.

Det gäller nog alla aktiviteter/sport folk håller på med som barn. Ska man vara sån så kan man ju gissa att det finns fler 50-åringar som fortfarande rider än 50-åringar som fortfarande spelar fotboll.
 
Jo kanske, samtidigt är jag ganska övertygad om att majoriteten som red som barn faktiskt också slutat. Av folk utanför stallet (klasskamrater, tror nära alla tjejer red ett tag, och vänner) jag känner som ridit är nog bara en till kvar som rider. Många i grupperna är så kallade återvändare också.
Oj red nästan alla tjejerna i klassen?
I grundskolan var vi 2-3 och på gymnasiet var jag ensam.
 
Det gäller nog alla aktiviteter/sport folk håller på med som barn. Ska man vara sån så kan man ju gissa att det finns fler 50-åringar som fortfarande rider än 50-åringar som fortfarande spelar fotboll.
Jo men fotboll är ju knasigt, de nästan tvingar väl barn att sluta när de är runt 14 om de inte är bra och runt 18 om de inte var superduktiga?
 
Antagligen är det så, olika i olika områden.

Mest troligt. Där jag växte upp (90-tal) fanns inte så många aktiviteter att välja mellan. Det var generellt stallet eller basket, för tjejer. Killar spelade fotboll på sommarn och hockey på vintern. Sen fanns de motorintresserade men det var ju av naturliga skäl nåt som började uppstå i nian-gymnasiet när folk fick köra EPA. Utöver det var det några som spelade innebandy eller åkte skidor. men ingen majoritet.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Här fanns det hockey, hockey, hockey... eventuellt lite innebandy och eventuellt fotboll, men annars... mest hockey. Alla mest för killar, skall tilläggas. Det var väl i innebandyn och kaaanske fotbollen en kunde överleva som tjej.
Jag som ville rida fick resa. :)
 
I min årskull, 1963, var det bara jag från min skola som red från 7an till 9an, från högstadiet bredvid ridskolan var det 10-12 stycken. I nian började det dock dyka upp en del tjejer från min skola som bara hängde där i stallet och kafeterian, men det beror antagligen på att en av dem var ihop med en av galopplärlingarna. (Ägaren hade ett bra rykte inom Galoppen i Norge på den tiden och tog varje år in en eller två killar som lärlingar antigen för tränar yrket eller som jockey fast vi bara hade 4 galoppörer i stallet, han hade uppåt 40 ridskolehästar dock)
 
Mest troligt. Där jag växte upp (90-tal) fanns inte så många aktiviteter att välja mellan. Det var generellt stallet eller basket, för tjejer. Killar spelade fotboll på sommarn och hockey på vintern. Sen fanns de motorintresserade men det var ju av naturliga skäl nåt som började uppstå i nian-gymnasiet när folk fick köra EPA. Utöver det var det några som spelade innebandy eller åkte skidor. men ingen majoritet.
Ok, vi stack helt klart ut, de flesta tjejer red, inga killar verkade spela fotboll i klubb, eller seriöst i ngn klubb, dvs ingen pratade i alla fall om fotboll eller ngn sådan sport, men en tjej. Vi hade en Scouttjej. En kille höll på med bandy, ett flertal verkade kunna åka slalom (när vi åkte på utflykt med det) ngn seglade seriöst. En kille hade moped på högstadiet tror jag.

På gymnasiet kanske vi bara var två eller tre, där var fler fotbollstjejer tror jag.
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp