kvandi
Trådstartare
Jag undrar hur ni som har stora hundar hanterar situationer med möte hund/hund och hund/människa(Det finns ju dom som är rädda för stora hundar...)? Har ni tränat nåt speciellt vad gäller möten? Eller har ni varit med om en situation där ni/en annan hundägare inte klarat hålla sin stora hund? Berätta gärna hur det gick till/hur det löste sig.
-------
Bakgrunden till varför jag frågar...
I somras blev min hund attackerad av två shäferhanar som lätt som en plätt hängde av sin matte och sprang över oss med kopplena flygande i vinden. Min stackars tik har sedan dess vart livrädd för shäfrar, ser hon dessa två lägger hon sig pladask direkt...
Och igår var vi hos veterinären, mötte en shäfer, först var jag utan hund(vovvan "inlagd") men så hade jag plötsligt ett shäferhuvud i knät! Ägaren stod en bra bit ifrån o sa nåt i stil med "snart kryper han upp i knäet på dig"... Jag svarade surt "bara han är snäll så.." och då drog hon bort hunden... På väg ut sedan tillsammans med min hund var vi tvugna att passera denna shäfer och jag frågade "kan vi gå förbi" -"är det en tik så ok" får jag till svar... När vi passerar så kastar sig hunden efter oss för att nosa i rumpen, min hund gallskriker och ägaren låter hanen fortsätta hänga min hund i rumpan trots att hon piper o tjuter av rädsla o tränger vid dörren, JAG får mota bort hanen flera gånger innan jag kan komma åt att öppna dörren o låta min livrädda vovva komma därifrån. Jag blir så ARG! Jag såg ju inte vad som hände bakom ryggen på mig, men det var som sagt jag som fick mota bort hunden, antingen så kunde inte ägaren hålla den, eller så sket hon rent ut sagt i det!
Jag är inte rädd för stora hundar, men det är mycket obehagligt när man inte känner hunden. Och framförallt så tillhör det väl rent hyfs att inte låta hunden fara runt som den vill inne i ett väntrum hos veterinären? Så, det var skönt att få spotta o fräsa lite, skriva av sig ilskan :smirk:....
-------
Bakgrunden till varför jag frågar...
I somras blev min hund attackerad av två shäferhanar som lätt som en plätt hängde av sin matte och sprang över oss med kopplena flygande i vinden. Min stackars tik har sedan dess vart livrädd för shäfrar, ser hon dessa två lägger hon sig pladask direkt...
Och igår var vi hos veterinären, mötte en shäfer, först var jag utan hund(vovvan "inlagd") men så hade jag plötsligt ett shäferhuvud i knät! Ägaren stod en bra bit ifrån o sa nåt i stil med "snart kryper han upp i knäet på dig"... Jag svarade surt "bara han är snäll så.." och då drog hon bort hunden... På väg ut sedan tillsammans med min hund var vi tvugna att passera denna shäfer och jag frågade "kan vi gå förbi" -"är det en tik så ok" får jag till svar... När vi passerar så kastar sig hunden efter oss för att nosa i rumpen, min hund gallskriker och ägaren låter hanen fortsätta hänga min hund i rumpan trots att hon piper o tjuter av rädsla o tränger vid dörren, JAG får mota bort hanen flera gånger innan jag kan komma åt att öppna dörren o låta min livrädda vovva komma därifrån. Jag blir så ARG! Jag såg ju inte vad som hände bakom ryggen på mig, men det var som sagt jag som fick mota bort hunden, antingen så kunde inte ägaren hålla den, eller så sket hon rent ut sagt i det!
Jag är inte rädd för stora hundar, men det är mycket obehagligt när man inte känner hunden. Och framförallt så tillhör det väl rent hyfs att inte låta hunden fara runt som den vill inne i ett väntrum hos veterinären? Så, det var skönt att få spotta o fräsa lite, skriva av sig ilskan :smirk:....